Biden’s anti-China ambitions: A reality check, responsiblestatecraft.org

Dilip Hiro, leading expert on the Middle East and South Asia

Like his immediate predecessor, Joe Biden is committed to a distinctly anti-China global strategy and has sworn that China will not “become the leading country in the world, the wealthiest country in the world, and the most powerful country in the world… on my watch.” In the topsy-turvy universe created by the Covid-19 pandemic, it was, however, Jamie Dimon, the CEO and chairman of JP Morgan Chase, a banking giant with assets of $3.4 trillion, who spoke truth to Biden on the subject.

While predicting an immediate boom in the U.S. economy “that could easily run into 2023,” Dimon had grimmer news on the future as well. “China’s leaders believe that America is in decline,” he wrote in his annual letter to the company’s shareholders. While the U.S. had faced tough times in the past, he added, today “the Chinese see an America that is losing ground in technology, infrastructure, and education — a nation torn and crippled by politics, as well as racial and income inequality — and a country unable to coordinate government policies (fiscal, monetary, industrial, regulatory) in any coherent way to accomplish national goals.” He was forthright enough to say, “Unfortunately, recently, there is a lot of truth to this.” […]

Its Fintech (Financial Technology) report, published in October 2020, showed that an estimated 87% of Chinese consumers used fintech services. With a vast mobile-payment system that hit $29 trillion (200 trillion yuan) worth of payments in 2019, China is shaping up to become the globe’s first “cashless society” and its largest financial-technology ecosystem by the end of this decade.

Less than 10% of Americans use mobile payments, which means a similar scenario for the United States is nowhere on the horizon. With mobile transactions in China already accounting for at least four out of every five payments and more than half the value of all non-cash retail payments, that country is poised to leave the U.S., a comparative laggard in fintech, shackled to a cash-dominated system. Läs artikel

 

Sydostasiatiska Asean möts i skuggan av handels- och gränstvister – vill bilda världens största frihandelsområde med Kina, svenska.yle.fi

Kina räcker ut handen till Asean-länder och säger sig vara redo för nya gemensamma spelregler i omtvistade områden i Sydkinesiska havet. Aseans toppmöte i Bangkok vill samtidigt bilda världens största frihandelsområde med Kina, Indien och Australien.

Kina föreslår gemensamma ansträngningar för att uppnå nya, gemensamma spelregler med de sydostasiatiska ländernas samarbetsorganisation Asean, som har samlats till toppmöte i Bangkok.

Asean och Kina har fört förhandlingar om spelreglerna, som enligt planerna borde slutföras senast år 2021. Flera av de tio Asean-länderna är invecklade i gränskonflikter med Kina, som de anklagar för att bryta mot internationella regler och konventioner. […]

Asean länderna eftersträvar samtidigt ett genombrott i förhandlingarna om ett nytt frihandelsområde, RCEP, som om det förverkligas skulle bli den största i världen. 16 länder, bland dem Kina, Japan, Indien, Australien samt de tio Asean-länderna, har sedan år 2012 förhandlat om ett regionalt avtal om frihandel som skulle sträcka sig från Indien till Nya Zeeland och omfatta nästan en tredjedel av världshandeln.

Förhandlingarna har fått nytt liv på grund av USA:s ökande protektionism som de exportberoende Asean-länderna har kritiserat i skarpa ordalag. Kina har aktivt förespråkat avtalet medan Japan också har spelat en stor roll i förhandlingarna. Läs artikel

Presidentdöd skakar om Sahel och västlig kamp mot terrorism,ui.se

Pia Daleke, redaktör vid Utrikespolitiska institutet

Dagen efter det att Déby utropats som segrare i sitt sjätte presidentval meddelade armén att han stupat i strid mot rebeller som trängt in från baser i Libyen. Rebellrörelsen Facts offensiv inleddes på valdagen den 11 april och har huvudstaden N’Djamena som mål.

Kort efter dödsbudet meddelade Débys son, general Mahamat Idriss Déby Itno, att ett militärråd med honom själv som ledare hade tagit över makten tills allmänna val ska hållas om 18 månader. […]

Allt tyder på att han har för avsikt att fortsätta i faderns fotspår. Frågan är bara hur landets alla motståndsgrupper kommer att agera. […]

Tchad bidrar med trupp till den regionala terrorbekämpande franskstödda G5 Sahel-styrkan (tillsammans med Burkina Faso, Mali, Mauretanien och Niger) och till FN:s fredsbevarande styrkor i Mali, där bland annat Sverige ingår. Tchad har sänt stödtrupper till det oroliga gränsområdet mellan Mali, Burkina Faso och Niger där islamistiska terrorgrupper härjar. Läs artikel

Restraining Russia through friendship: Lessons from the 19th century, responsiblestatecraft.org

Geoffrey Roberts, emeritus Professor of History at University College Cork

With the death of scholar Paul Schroeder, international historians lost one of their most innovative and distinguished practitioners.

Schroeder’s approach to the study of international relations was ideational: it is not power or interests alone that shapes the behavior of states but prevailing norms, values, and experiences.

As Schroeder showed in “The Transformation of European Politics, 1763-1848,” the transition from an 18th century dominated by warfare to a predominantly peaceful 19th century was the result of a radical shift in “ideas, collective mentalities and outlooks.”

Driving this transformation was the devasting experience of the French Revolution and the Napoleonic Wars, which convinced elites they needed to replace conflictual balance of power politics with the negotiation of differences and the peaceful resolution of disputes. The result of this rethink was the Concert of Europe, which was able to maintain a general continental peace for nearly a hundred years. There were plenty of wars and conflicts, including some notable great power clashes, but none, until 1914, that threatened the existence or stability of the system. Läs artikel

Leaving Afghanistan Isn’t Enough to End America’s Forever Wars, time.com

Phil Klay, National Book Award-winner,

[…] And so now President Biden has announced a withdrawal date from Afghanistan exactly two decades after 9/11. It’s fitting. Politically determined deadlines invested with great importance by presidents have long been a staple of the war. The question for Americans concerned about “forever wars,” though, is how meaningful this withdrawal will actually be.

After all, over the decades the war in Afghanistan hasn’t just generated endless rationales for its own existence, it’s generated rationales for other wars as well. Soon after 9/11, Congress passed an Authorization for the Use of Military Force that allowed the president to use all “necessary and appropriate force” against those who “planned, authorized, committed or aided” the September 11th attacks. Though intended for the Taliban and al Qaeda, this language later stretched to justify attacks on al-Shabaab in Somalia, Al Qaeda in the Arabian Peninsula in Yemen, the Khorosan Group in Syria, and others. By the Trump administration the precedent was firmly set. If you’d like to occupy Kurdish-controlled Syrian oilfields, or kill an Iranian general, the AUMF was your justification. “Dems should raise the minimum wage using the 2001 AUMF” joked Yale Law professor Scott Shapiro recently on Twitter. And why not? Using an authorization intended to fight the Taliban as an excuse to operate in 17 other countries (Iraq, Somalia, Syria, Niger, and so on) while leaving Afghanistan itself is only slightly less ludicrous. Läs artikel

Om oss, puolustusvoimat.fi

Försvarsmakten tryggar Finlands territorium, befolkningens livsbetingelser och statsledningens handlingsfrihet samt försvarar den lagliga samhällsordningen, vid behov med militära maktmedel, om ett väpnat angrepp eller ett motsvarande yttre hot riktas mot Finland. […]

I fredstid sysselsätter Försvarsmakten omkring 12 000 personer i Finland, av dem är ca en tredjedel civila eller personer med civil utbildning. Varje år utbildar Försvarsmakten ca 22 000 beväringar.

Försvarsmakten upprätthåller och utvecklar militär beredskap under alla förhållanden. Under normala förhållanden är Försvarsmaktens viktigaste uppgift att utveckla och upprätthålla prestationsförmågorna, vilket omfattar planering, anskaffning, underhåll och avskrivning av vapensystem och övriga prestationsförmågor, samt att producera trupper som använder dessa. Läs pressmeddelande

Försvarsmaktens huvudkrigsövning inleds i maj, puolustusvoimat.fi

Försvarsmaktens huvudkrigsövning under våren 2021 genomförs på grund av coronavirussituationen som tre delövningar på olika håll i Finland. Också vårens övriga slutövningar genomförs till följd av pandemiläget genom specialarrangemang.

Under Försvarsmaktens huvudkrigsövning som arrangeras vartannat år övas samverkan mellan de olika försvarsgrenarna, eldanvändning, logistiska arrangemang och ledarskap samt samverkan med Gränsbevakningsväsendet. Under huvudkrigsövningen testas de värnpliktigas kunnande som en del av större trupphelheter. I varje delövning deltar trupper från flera försvarsgrenar och olika truppförband samt aktörer från olika delar av Försvarsmaktens organisation. […]

I vårens krigsövningar deltar många reservistutbildare som är verksamma inom Förvarsutbildningsföreningen (MPK). Försvarsmakten stöder frivilliga utbildningsevenemang som arrangeras av Försvarsutbildningsföreningen på olika håll i Finland. På Försvarsutbildningsföreningens kurser förbättras reservisternas militära färdigheter och beredskap att delta i Försvarsmaktens frivilliga övningar och repetitionsövningar. Ytterligare uppgifter om kurserna finns i Försvarsutbildningsföreningens utbildningskalender. Utbildningarna genomförs inom ramen för coronarestriktionerna. Läs pressmeddelande

Utlandsspioneri för tredje gången

Ingemar Folke

Inför Sveriges anslutning till EU tilldrog sig frågan om den fortsatta tillämpningen av offentlighetsprincipen stor uppmärksamhet. Sverige var då ganska ensamt om att låta envar få tillgång till allmänna handlingar hos myndigheter. De stater som redan tillhörde EU såg framför sig hur handlingar som de själva höll hemliga skulle bli offentliga ifall de hamnade hos svenska myndigheter. Sverige avgav en ensidig förklaring av innebörden att offentlighetsprincipen tillhörde vårt konstitutionella arv. EU:s medlemsstater svarade att man förutsatte att Sverige som medlem i unionen skulle följa gemenskapsrätten även i detta avseende.

Sverige ingår inte i någon försvarsallians. Däremot samarbetar Sverige sedan länge med andra stater kring både militära och andra frågor, även sådana som rör fred och säkerhet i den egna regionen och i andra delar av världen. Inom ramen för fredsbevarande och fredsframtvingande operationer medverkar svensk trupp i krigshandlingar.

Spioneribestämmelsen i brottsbalken (BrB) 19:5 straffbelägger att någon i syfte att gå en främmande makt tillhanda tar viss angiven befattning med (”anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer”) en uppgift om ett visst sakförhållande. Uppgiften om detta sakförhållande ska vara sådan att det kan medföra men för Sveriges säkerhet, om uppgiften kommer till den främmande maktens kännedom. Paragrafen exemplifierar att uppgiften kan röra ”försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut”. Uppgiften behöver inte vara hemlig enligt sekretesslagen (OSL). Även att publicera motsvarande uppgifter i ett grundlagsskyddat medium, såsom en tryckt skrift, kan vara brottsligt som spioneri enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Också den som har lämnat uppgiften till exempelvis en tidning för publicering, meddelaren, kan berövas sitt meddelarskydd och straffas i ett sådant fall.

Läs merUtlandsspioneri för tredje gången

Avslöja Natos kärnvapen kan leda till 8 års fängelse, nyakultursoren.se

I en krönika i nättidningen Syre skriver Birger Schlaug, en gång miljöpartiets språkrör, om den för oss på alla sätt livsviktiga frågan om Nato kan föra in kärnvapen i Sverige, utan att svenska myndigheter känner till det.

Han skissar ett scenario där Syre och SVT:s Uppdrag granskning får tips om att Nato fört in kärnvapenbestyckade fartyg i svenska hamnar som del av en av de allt vanligare övningarna som Sverige har med USA och andra länder i Nato. Världlandsavtalet har tvingat fram lagstiftning som förbjuder Sverige att granska vad Nato och Natopersonal för in i landet. Därför kan svenska myndigheter varken bekräfta eller dementera uppgifterna. […]

Ett nytt lagförslag har lagts fram av Utlandsspioneriutredningen, fortsätter Birger Schlaug, och riksdagen ska snart behandla det. Enligt förslaget kan såväl journalister som ansvariga utgivare vid de aktuella medierna dömas till upp till åtta års fängelse för att ha ”skadat Sveriges relation med länder eller organisationer vi har militärt samarbete med”. Läs artikel

Ryssland: Tilläggsstyrkorna ska börja lämna gränsområdet mot Ukraina, svenska.yle.fi

Ryssland börjar dra tillbaka styrkor från gränsen till Ukraina efter en storskalig militärövning på och kring Krimhalvön.

Tiotals örlogsfartyg, hundratals stridsplan och starka arméenheter deltog i krigsövningen, som samtidigt ökade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina.

– Jag anser att målen med snabbkontrollen av beredskapen är uppnådda. Styrkorna har visat sin försvarskapacitet och jag har beslutat att avsluta manövrarna i de södra och västra militärdistrikten, sa försvarsminister Sergej Sjoigu.

Sjoigu sa att styrkorna ska börja återvända till baser i morgon. Läs artikel

EU skickar flottan till Asien, omeuropa.se

Ylva Elvis Nilsson

Att EU planerar sända fartyg att patrullera asiatiska vatten är ett radikalt steg för europeisk utrikespolitik.
Strategisk autonomi gick plötsligt från prat till handling.

Det nya är inte att EU tänker sig att sända ut en flotta till ett osäkert område – det har gjorts sedan 2008 utanför Somalias kust för att försöka bemästra pirateriet mot handelsfartyg (med svenska flottans hjälp) och förstås även i Medelhavet.
Nej, det nya är att EU faktiskt engagerar sig i vad man kallar “ökande intensiva geopolitiska spänningar som riskerar europeiska intressen” långt bortom sitt närområde.
Pratet om “strategisk autonomi” i Bryssel är inte längre bara prat.
Analysen bakom, är i korthet att EUs möjligheter att handla och transportera strategiskt viktiga varor från Indo-Stilla Havs-regionen är hotade.
Hotet här består alltså i att Kina uppträder hotfullt mot ett antal grannar, patrullerar vattnen, beslagtar vatten eller öar och gör dem till kinesiska.
Inget land i regionen är stort nog att på allvar utmana Kina i denna krypande expansion. […]

Och nu har sålunda även övriga EU lovat att göra denna uppgift till sin.
Tyskland har t ex beslutat att sända tyska fartyg. Nederländerna har gjort detsamma. Läs artikel

Hultqvist: Insatsen ska fullföljas, folkbladet.nu

Tre soldater i det svenska specialförbandet i Mali har skadats lindrigt. De skadades när de körde på en vägbomb.

De tre svenskarna ingår i den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali. De skadades på onsdagskvällen i östra delen av landet, där en del av det svenska förbandet är placerad i Menaka.

– De var ute på patrull när en bil gick på den här improviserade vägbomben, men tack och lov sårades de bara lindrigt, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten.

Två av soldaterna är åter i tjänst och den tredje står under medicinsk observation. De har själva underrättat sina anhöriga. […]

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har informerat sig om tillståndet för de tre soldaterna. Han konstaterar att denna insats, precis som andra insatser har risker.

– Men det här är också ett förband som är väl utbildat, väl tränat och har bra utrustning och är i sitt strategiska tänkande förberett på hur man ska hantera olika risksituationer, säger Hultqvist.

– Men det är klart att när något sådant här inträffar så är det problematiskt.

Sverige är ett av de länder som ingår i den internationella styrkan Task Force Takuba. Det svenska bidraget består av ett specialförband med omkring 150 soldater och helikoptrar. […]

Sveriges riksdag beslutade förra året att stödja den operationen med ett specialförband i Mali. Hela förbandet blev nyligen operativt.

– Det finns ingen anledning att på något sätt ompröva den här insatsen, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Mandatet gäller till sista december. Om den svenska insatsen ska förlängas därefter går inte att säga i dag.

– Vi kommer att fullfölja vårt mandat. Det är regeringens inställning, säger Hultqvist. Läs artikel