Slik er Forsvarets investeringsplan fordelt på forsvarsdomenene, forsvaretsforum.no

Der legges det opp til store investeringer i materiell til landmakten. Viktige satsingsområder er kapasiteter i forbindelse med etableringen av Finnmark landforsvar, styrking av brigadesystemet med ytterligere mekanisering, samt å etablere et tilfredsstillende kampluftvern.

Anskaffelse av en ny, moderne stridsvognkapasitet med tilhørende infrastruktur vil ha starte opp i slutten av perioden. For å opprettholde stridsvognkapasiteten frem til nye stridsvogner leveres fra 2025 gjennomføres det levetidsforlengelse av de eksisterende Leopard 2 A4.

Brigaden skal videreutvikles til fire mekaniserte bataljoner, alle med en moderne stridsvognkapasitet.

Antall stridsvogner er ikke endelig fastsatt, men det blir anslått å koste 10-15 milliarder kroner. Det er allerede anskaffet et nytt 155 mm artillerisystem. Dette består av 24 K9-skyts med seks tilhørende K10 ammunisjonskjøretøy. Anskaffeselse av nye artillerilokaliseringsradarer pågår. […]

Oversikten viser at det er luftdomenet som får den største delen av planlagte investeringer med nærmere 35 prosent. Anskaffelse av nye kampfly med nødvendig tilleggsutstyr og våpen vil ferdigstilles i perioden frem til 2028. Dette omfatter også infrastruktur som er under etablering på Ørland og Evenes. Fremtidige oppgraderinger av F-35-systemet vil starte opp i slutten av perioden og foregå ut over 2028. Läs artikel

Russia, Not NATO, Has the Upper Hand in Ukraine, nationalinterest.org

Ali Demirdas, professor of international affairs at the College of Charleston

NATO’s pledge to defend Ukraine in its row with Russia raises the question as to whether the transatlantic alliance could keep its commitment. History, technical issues, changing global political order, intra-alliance problems, and a lack of public support in the West for a war with Russia are rendering NATO unable to counter Russia in Ukraine, as well as the rest of eastern Europe, making a Russian victory ever more likely.

NATO’s Black Sea littoral states Romania and Bulgaria, in particular, are expected to play a crucial role in the Ukraine-Russia conflict. Yet, they are aware that the benefits of getting along with Russia outweigh being NATO’s battering ram against Russia.

Bulgaria is predominantly dependent on Russian gas. Bulgaria’s pro-Russian president Rumen Radev has emphasized positive relations with Moscow to secure his country’s energy needs. The Bulgaria-Russia rapprochement has grown to a point where Washington felt compelled to threaten Sofia with sanctions for its involvement in the Turk Stream pipeline that carries Russian gas from Siberia to the Balkans. Läs artikel

In the Sahel, Macron faces his Afghanistan, politico.eu

Paul Taylor, contributing editor at POLITICO

French President Emmanuel Macron has not displayed a flicker of recognition that his strategy to stabilize the Sahel region by fighting jihadist groups has failed after another Paris-backed African strongman bit the dust last week in Chad, killed trying to fend off an umpteenth armed rebellion. […]

Macron vehemently opposes any negotiation with jihadists in the Sahel, which would be politically embarrassing for him at home. However, the governments of Mali and Burkina Faso, perhaps sensing the French military shield will not be there forever, have opened back channels to explore at least local truces with some of the rebels.

The EU should support these dialogues and flex its financial muscle with Sahel governments to promote governance reform, national reconciliation, community-level dispute resolution and the protection of civilians so that the social and economic root causes of instability can be properly addressed. Läs artikel

När EU hotar yttrandefriheten, smp.se

Fredrik Haage, ledarskribent

EU-kommissionen har alltså tagit Sverige i örat för att man inte har kriminaliserat förnekelse av Förintelsen. Gör man inte det i enlighet med ett rambeslut från 2008 vars innebörd ingen har ägnat en tanke förrän nu kommer kommissionen dra Sverige – och alla andra länder som brister i följsamhet i detta – inför EU-domstolen. Justitieminister Morgan Johansson bockar och skrapar med foten och säger att det där skall nog lösas.

Bakgrunden är att kommissionen vill vara i takt med den allmänna politiska tidsanda där stötande åsikter skall förbjudas. I detta vill man använda det rambeslut vars hatbrottsparagrafer om de faktiskt töjdes ut till sin spets skulle få enorma konsekvenser för yttrandefriheten. […]

Riksdagens majoritet vill nu inte kriminalisera förintelseförnekelse. Men Sveriges regering får veta att den har att implementera unionens lagar oavsett, som om riksdagen inte existerade. Det är en något besynnerlig inställning från den kommission som annars bekymrar sig för brist på maktdelning hos enskilda medlemsstater om den tycker sig vädra något sådant. Uppenbarligen utgör sådana aspekter inga problem när det är egna favoritärenden det är frågan om. […]

Hur som helst är det just ett rambeslut kommissionen lutar sig mot, vars verkanskraft mot medlemsstaterna är svag eftersom ett land ges rätt att hänvisa till ett eget slutgiltigt domslut. Sverige och andra berörda länder bör strunta i kommissionens hot. Läs ledaren

 

Svenska soldater backar ur Afghanistan, svd.se

[…] Reträtten, somplaneras ske i nära samarbete med Tyskland, ska äga rum den närmaste tiden:

– Sverige har inga stridsvagnar eller tyngre materielsystem att transportera, utan har bara använt hjulfordon. Det bör vara enkelt att lämna, säger Stefan Ring, erfaren militärstrateg kopplad till Försvarshögskolan och Allmänna Försvarsföreningen.

– Bakgrunden har varit att förhindra terrorism. Det har varit det lilla landets försök att ta plats i ett större sammanhang. Att få sitta med vid förhandlingar och inte bli bortglömt, när det är så svårt med Nato inrikespolitiskt, säger Stefan Ring.

– Samhället har blivit öppnare. Men man kan inte påstå att insatsen skapat demokrati, tillägger han. Läs artikel

Russia Claims NATO Deploying More Troops on Border and Increasing Spy Flights, nationalinterest.org

According to a top Russian military official, the North Atlantic Treaty Organization (NATO) is massing troops near its border and increasing flights of reconnaissance aircraft. Russian Defense Minister Sergei Shoigu told reporters over the weekend that NATO plans to redeploy another U.S. military contingent to Poland in the near future, and that NATO Allied Command Operations in Eastern Europe has now surpassed 10,000 troops. […]

“The North Atlantic Alliance’s nations have recently intensified their intelligence activities,” Shoigu told state media at the conclusion of last month’s Army Games-2020. “The intensity of use of NATO surveillance aircraft close to Russian borders has increased by more than 30% in comparison to last year. There were 87 flights last August and now there are about 120.” Läs artikel

Varför deltar Sverige i kriget i Mali? aftonbladet.se

Olle Svenning

Sverige befinner sig i krig; i torsdags skadades tre svenska soldater i Mali, ett av världens fattigaste länder och del av det väldiga Sahel i Afrika. Dit har Sverige nyligen sänt soldater, högteknologisk övervakning och helikoptertjänster. De står till kolonialmakten Frankrikes förfogande.

Sverige går härmed långt utöver de fredsbevarande uppgifter i Sahel som FN ansvarar för.
Det militära uppdraget kallas Task force Takuba och förbereddes under gemensamma fransk-svenska övningar i Norrbotten.

Inget EU-land visar tillnärmelsevis samma lojalitet mot Françafricque som Sverige. Estland har sänt en handfull soldater, Eest scouts, som borde ha andra mera näraliggande gränser att övervaka. Något dussin tjeckiska militärer gör handräckningstjänst åt den drygt 5 000 man stora franska armén; annars deltar inget europeiskt land i den aktiva krigföringen. En solidaritetsförklaring, säger försvarsminister Peter Hultqvist om krigsdeltagandet. […]

I Sahels blodiga strider ställs etniska grupper mot varandra. Tuareg-folket kämpar för att erövra norra Mali. Nomadfolk attackerar bondebefolkningen. Torkan, miljöförfallet och den ohyggliga och stigande hettan eliminerar allt snabbare tillgång till vatten och betesmarker.

Dödandet verkställs av staternas arméer, av milis och av islamistiska organisationer, som har allt lättare att rekrytera sympatisörer i den sönderfallande staten, som endast överlever i skydd av en kolonialarmé. […]

Det svenska beslutet om krigsdeltagande sammanföll i tiden med presentationen av två väldiga dokument om fransk kolonialism. Det ena handlar om Frankrikes mord, övergrepp, deportationer, tortyr under kolonialkriget i Algeriet. Det andra om Rwanda och det franska ansvaret för den etniska rensningen av bortåt en miljon tutsier.

Vi litar på den franska försvarsmakten; vi är solidariska, säger Hultqvist i radion. Läs artikel

Hvis de begynner å bli opptatt av menneskerettighetene i ditt land, er det et ganske godt tegn på at du snart blir bombet, midtifleisen.wordpress.com

Allan Macleod, journalist och författare

Litt aksept av fortellingen, eller i det minste en nøling med å gjøre motstand mot den, er nødvendig blant USAs mer venstreorienterte halvdel for å sikre at amerikanske intervensjoner gjennomføres med minst mulig intern motstand. For å oppnå dette, bruker de store medieselskapene fortellinger om menneskerettigheter og humanitære inngrep for å overbevise de som befinner seg politisk til venstre for sentrum om å akseptere, eller til og med støtte, hva USA gjør i utlandet. Man kan si det er en slags behandling for landets 50 år lange Vietnam-syndrom. […]

Og alt dette overser det faktum at USA støttet radikale islamistiske grupper og deres overtakelse av landet til å begynne med, et skritt som drastisk reduserte kvinners rettigheter. Før Taliban var halvparten av universitets-studentene var kvinner, det samme var 40% av landets leger, 70% av lærerne og 30% av dets statlige funksjonærer – noe som gjenspeiler reformene gjort av den sovjetstøttede regjeringen som USA brukte enorme ressurser på å ødelegge.

I dag, i halvparten av landets provinser, er færre enn 20% av lærerne kvinner (og i mange av dem er det færre enn 10%). Bare 37% av ungdomsjenter kan lese (sammenlignet med 66% av guttene). I mellomtiden blir det å være kvinnelig gynekolog nå ansett som “en av de farligste yrkene i verden” (New Statesman, 9/24/14). Så meget for en ny gullalder. Läs artikel

Om pandemin, klimatet, Cypern och folkmord, carlbildt.wordpress.com

[…] De senaste dagarna har vi också fått en förnyad diskussion om de hemska händelserna under det första världskriget i det osmanska riket skall betecknas som folkmord eller inte.

Den diskussionen handlar knappt alls om vad som faktiskt hände – där råder betydande enighet bland historiker – men mer om hur det skall betecknas. Och den frågan har ju dessutom kommit att politiserande på ett beklagligt sätt.

Under Balkan-krigen var anklagelserna om folkmord frekventa, men här fanns ju så småningom internationella juridiska instanser som kunde pröva anklagelsens och med undantag av Srebrenica tillbakavisades alla anklagelser om folkmord. Själv tyckte jag den diskussionen var lite beklaglig, för den riskerade ju att leda till att man tog mindre allvarligt på allt det hemska som inträffade men som inte levde upp till de med rätta höga krav som finns på att använda begreppet folkmord.

Som utrikesminister mötte jag en rad krav på att ”erkänna” olika händelser som folkmord.

Det var då inte bara 1915 med armeniernas och olika kristna gruppers djupt tragiska öden, utan också bl a den organiserade massvälten i Ukraina på 1930-talet eller Stalins försök att utplåna den krimtatariska historien på Krim genom också massfördrivning och massdöd. Men jag gjorde inte detta, dels därför att det kändes lite konstigt att ”erkänna” historien , dels därför att jag kände en olust för att skriva historien med politiska beslut. Och i bakgrunden låg självfallet också att börjar man att göra det är det inte alldeles lätt att se var man skall sluta.

Det är ju inte alldeles säkert att en riksdag eller en regering är rätt instans att officiellt avgöra historiens tvistefrågor eller att på något sätt ”erkänna” historiens olika delar. 

Historien hanteras nog i grunden bättre av historiker. Läs bloggen

World military spending rises to almost $2 trillion in 2020, sipri.org

[…] In 2020 US military expenditure reached an estimated $778 billion, representing an increase of 4.4 per cent over 2019. As the world’s largest military spender, the USA accounted for 39 per cent of total military expenditure in 2020. This was the third consecutive year of growth in US military spending, following seven years of continuous reductions.

‘The recent increases in US military spending can be primarily attributed to heavy investment in research and development, and several long-term projects such as modernizing the US nuclear arsenal and large-scale arms procurement,’ said Alexandra Marksteiner, a researcher with SIPRI’s Arms and Military Expenditure Programme. ‘This reflects growing concerns over perceived threats from strategic competitors such as China and Russia, as well as the Trump administration’s drive to bolster what it saw as a depleted US military.’

Russia’s military expenditure increased by 2.5 per cent in 2020 to reach $61.7 billion. This was the second consecutive year of growth. Nevertheless, Russia’s actual military spending in 2020 was 6.6 per cent lower than its initial military budget, a larger shortfall than in previous years.

China’s military expenditure, the second highest in the world, is estimated to have totalled $252 billion in 2020. This represents an increase of 1.9 per cent over 2019 and 76 per cent over the decade 2011–20. China’s spending has risen for 26 consecutive years, the longest series of uninterrupted increases by any country in the SIPRI Military Expenditure Database.

‘China stands out as the only major spender in the world not to increase its military burden in 2020 despite increasing its military expenditure, because of its positive GDP growth last year,’ said Dr Nan Tian, SIPRI Senior Researcher. ‘The ongoing growth in Chinese spending is due in part to the country’s long-term military modernization and expansion plans, in line with a stated desire to catch up with other leading military powers.’Läs artikel

USA dikterade uttåget för sina allierade

Lars-Gunnar Liljestrand

På Nato-mötet den 14 april dikterade USA avslutningen på kriget i Afghanistan för sina allierade.

Utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin läste upp president Bidens beslut att dra tillbaka alla trupper den 11 september och meddelade att beslutet inte var kopplat till några villkor för talibanerna. Biden hade insett att fortsatt krig inte var värt priset.

Läs merUSA dikterade uttåget för sina allierade

Veckans citat

– Det ligger en dimridå i det jag säger: Alltså, genom att man lämnar kvar utrustning och materiel så skapar man en möjlighet att gradera upp sin verksamhet mycket snabbt, säger Peter Hultqvist

Den svenske försvarsministern efter beskedet att Ryssland drar bort trupper från gränsen till Ukraina