Russian bombers met by NATO fighter jets over the Barents Sea, thebarentsobserver.com

A pair of Tu-160 strategic bombers showed muscles outside Norwegian air space and in the European Arctic on Tuesday. Newly deployed naval aviation fighter jets at Novaya Zemlya escorted the aircraft for part of the route.

The flight, which lasted for 12 hours, took place over Russia and the Barents-, Norwegian- and Greenland Seas, the Defense Ministry in Moscow informs. Russia’s strategic bombers are based at Engels Air Force Base near Saratov in southwestern Russia and have to fly north for exit to international air space without violating other nations borders. […]

Two F-16s on Quick Reaction Alert (QRA) for NATO from Bodø Air Base were scrambled and the Norwegian pilots met the Russian aircraft outside Finnmark.

“Our QRA F-16s were scrambled. They identified the Russian aircraft in international air space up north. This is normal procedures,” said spokesperson for Norway’s Joint Headquarters, Jørn Hammarbeck, in a phone interview.

The Russian strategic bombers’ long-ranged mission came the same day as the Norwegian defense launches exercise Arctic Hawk 21, involving all of the country’s military branches; Navy, Army, Home Guard, Air Force and Cyber Defense. […]

The U.S Air Force is reportedly planning a Bomber Task Force (BTF) deployment, with four Rockwell B-1B Lancers, to the Norwegian base of Ørland later in February. Läs artikel

Natomedlemskap är en falsk trygghet för Sverige, unt.se

Margareta Zetterström

Anm: Artikeln först publicerad på unt.se den 9 februari.

***

Vi lever i mörka och oroliga tider. Och då avser jag inte enbart pågående covid-19-pandemi med dess hemska och tragiska effekter. Det finns också ett fenomen i den offentliga debatten som inger mig allt större oro, föreställningar som ger en falsk bild av verkliga förhållanden men som sprids och accepteras som vore de sanna. Det jag åsyftar är vår nu pågående försvarsdebatt eller ­– rättare sagt – Natodebatt.

Krav på svenskt Natomedlemskap uttalas ju i dag allt oftare och allt högljuddare. Ja, det låter nästan som om alla orosmoln skulle skingras om Sverige bara blev medlem av denna militärallians. För då skulle vi nämligen “få hjälp” utifrån om, eller snarare när, vårt land utsätts för ett militärt angrepp.

Det är naturligtvis bra att någonting så viktigt som frågan om krig och fred diskuteras. Det bekymmersamma är dock att debatten förs på falska premisser, eftersom grundläggande fakta om vad ett Natomedlemskap innebär hela tiden förtigs.
Frågan reduceras just till detta att vårt land som formell medlem av Nato skulle vara garanterat hjälp i nödens stund. Däremot talar man sällan om myntets baksida, Natofördragets artikel 5, den så kallade “musketörparagrafen”, en för alla, alla för en. Det är en kollektiv försvarsförpliktelse som innebär att om ett Natoland angrips militärt så måste alla övriga Natoländer ingripa till stöd för detta land. Visserligen brukar det ibland hävdas att varje medlemsland kan avgöra vilken form av stöd man är beredd att ge. Men sådana suddiga invändningar invaggar åtminstone inte mig i någon större säkerhet.

För det är just den kollektiva försvarsförpliktelsen som utgör skillnaden mellan att vara medlem eller enbart partnerland till Nato. Det skulle helt enkelt inte vara möjligt för ett Natoanslutet Sverige att förklara sig neutralt om krig utbröt och något annat Natoland blev militärt angripet. Och det viktiga med alliansfriheten, Bernadottelinjen eller “1812 års politik” som den också kallas, har ju varit att Sverige därigenom under lång tid lyckats slippa krig och i stället fått njuta fredens välsignelser. Det är en politik som – speciellt för små stater i en värld av krigshungriga stormakter ­– visat sig synnerligen klok och förnuftig.

Läs merNatomedlemskap är en falsk trygghet för Sverige, unt.se

Forsvaret: Denne planen svekker Norge, dagbladet.no

John Olav Egeland, redaktør og kommentator

I løpet avdenne måneden vil fire amerikanske bombefly av typen B-1 Lancer bli utplassert på Ørlandet i Trøndelag. Rundt 200 amerikanske soldater følger med for å drive samtrening med det norske Luftforsvaret. Dette er første gang i nyere tid at amerikanske bombefly utplasseres ved en norsk flybase. Flytypen B-1 Lancer ble opprinnelig utviklet for å utstyres med atombomber, men er nå armert med krysserraketter.

Det er i norsk interesse at våre allierte forstår og støtter strategien om at Norge er Nato i nord. Da kan det oppnås en god balanse mellom Natos og USAs mål og interesser, og Norges behov for å bevare et godt forhold til Russland og samtidig ha kontroll over eget territorium.

Det er ikke det som skjer. Tvert i mot har regjeringen Solberg gjennom flere år ført en politikk som gradvis har gjort Norge mer avhengig av USA. I stedet for å styrke vårt eget forsvar, overlates flere oppgaver til USA. Denne politikken bidrar til den økende spenningen i nord, samtidig som Norges selvråderett svekkes. Basepolitikken, som har styrt Norges forhold til Sovjet/Russland siden Einar Gerhardsens tid, fastslo at det ikke skulle være stasjonering av fremmede styrker på norsk jord i fredstid. Norge skulle heller ikke tillate utplassering av atomvåpen i fredstid.

Nå er basepolitikken uthulet så grundig at det knapt er et skall tilbake. Norsk forsvarspolitikk har beveget seg fra avspenning til avskrekking. Siden 2018 har det vært inntil 700 amerikanske soldater i Norge på seks måneders rotasjon. De har trent i Indre Troms og på Værnes. Soldatene ble trukket ut, men nye styrker ankom sist høst og ytterligere tusen er ventet på vårparten. […]

Etter at den kalde krigen var over, ble vårt nasjonale forsvar nedbygd til et lite brannkorps. Samtidig satset ulike regjeringer på å sende norske kolonitropper til USAs kriger i land som Afghanistan, Irak og Libya. Resultatet ble et forsvar med store mangler og svak kampkraft. I stedet for å bygge tilstrekkelig med egne kapasiteter, blir oppgaver nå overlatt til USA og andre allierte. Hvis ikke denne planen forkastes vil resultatet være svekket norsk selvstendighet og større fare for å bli dratt inn i stormaktskonfliktene. Läs artikel

Läs också kommentar tidigare på den här  sajten om den norska baspolitiken.

”Fel att skicka svenskt specialförband till Mali”, dn.se

Ingela Mårtensson och My Leffler, Kvinnor för fred, Stockholm

Sedan 2012 pågår en form av inbördeskrig i Mali i Västafrika. I april 2013 beslöt FN att sätta upp en multinationell styrka, Minusma, med uppgift att stabilisera området.

I dag deltar 60 länder med sammanlagt 15.200 personer varav 13.290 militär personal, 1920 poliser och civila. Alla nordiska länder finns representerade.

Samtidigt med FN-insatsen skickade franska militären en styrka till Mali. Året därpå startade Frankrike operation Barkhane tillsammans med fem forna kolonier för att bekämpa terroristerna.[…]

I stället för att retirera har Frankrike vänt sig till andra länder för att ingå i en multinationell specialstyrka, Task Force Takuba, som är kopplad till Barkhane. Många var tillfrågade, men bara Sverige, Estland och Tjeckien antog utmaningen, vilket bland annat nyligen framgick i SR-programmet ”Konflikt”. Frankrike bidrar med cirka 250 man. Sverige har nyligen skickat ett specialförband med helikoptrar och 150 soldater, som kan utökas till 250. Estland deltar med 40 man och Tjeckien med 30. Norge har tackat nej till att delta. […]

Vi anser inte att Sverige ska delta med specialförband i ett nykolonialt krig samtidigt som försvarsmakten minskar sitt deltagande i FN-insatsen Minusma. Läs artikel

Koch ads urge Biden to pull Afghan troops, axios.com

The Koch-backed group Concerned Veterans for America is launching a seven-figure digital ad campaign this week urging President Biden to pull all remaining U.S. troops out of Afghanistan by May, Axios has learned.

Why it matters:The ad blitz comes as Biden’s national security team is debating whether to delay the withdrawal, amid fears the wrong decision could lead to a resurgence of terrorism and uptick of violence in the country.

  • Notably, Biden did not mention Afghanistan during a speech last Thursday at the State Department — an omission foreign policy experts took as a sign of him remaining undecided about how to resolve the troop dilemma.
  • The move requested by the veterans’ group would honor a deal former President Trump’s made with the Taliban last year. Läs artikel

Sjefen for US Strategic Command: «Atomkrig med Russland og Kina en reell mulighet», steigan.no

Lederen for USAs strategiske kommando (STRATCOM) advarte nylig om at en atomkrig med Russland eller Kina er en «reell mulighet» og krever en endring i USAs politikk som gjenspeiler denne trusselen.

«Det er en reell mulighet for at en regional krise med Russland eller Kina raskt kan eskalere til en konflikt som involverer atomvåpen, hvis de opplever at et konvensjonelt tap vil true regimet eller staten,» skrev viseadmiral Charles Richard i februarutgaven av US Naval Institutes månedlige magasin.

Richard sa at det amerikanske militæret må «flytte sin viktigste antagelse fra «atomkrig er ikke mulig» til «atomkrig er en veldig reell mulighet,» og handle for å møte og avskrekke den virkeligheten.»  Läs artikel

Kärnvapenfronten rör på sig, hbl.fi

Mikael Böök, medlem i Finlands Fredsförbund, medlem i ICAN Finland och David Swanson, verksamhetsledare, World Beyond War, USA

På kärnvapenfronten råder verkligen inget lugn! Tvärtom pågår sedan år tillbaka en ny kapprustningsrunda baserad på nya teknologier. Om detta fortsatta vansinne omges av en skenbar stillhet beror det på att medierna har glömt att rapportera om det för att i stället rikta uppmärksamhet på klimatkrisen.

Den här artikeln är inspirerad av professor Stefan Forss Bakgrundsartikel (HBL Debatt 29.1).   […]

Mer eller mindre omedvetet understöder Forss alltså en syn på världen som godtar den nukleära galenskapen. Han tar samtidigt miste på flera fakta och varje gång på samma sätt, nämligen på ett sätt som gynnar USA:s regering. Enligt Forss önskade Michail Gorbatjov och Ronald Reagan avskaffa inte bara medeldistansmissilerna, utan alla kärnmissiler. Men Forss tipsar inte om varför de inte sedan gjorde det. Naturligtvis inte, Reagan insisterade ju på att fortsätta med sitt “Stjärnornas krig”. […]

Den ryska militarismen ska inte på något vis ursäktas. Medierna i västvärlden borde ändå begripa att USA skulle finna en villig förhandlingspartner ifall man valde att återupprätta INF, Open Skies-avtalet och ABM-avtalet och att förhandla om Rysslands förslag angående förbud mot rymdvapen och cyberattacker. Mediernas vägran att inse detta förefaller irrationell. Vi behöver lite erkännande för Rysslands militära återhållsamhet efter utvidgningen av Nato, utplaceringen av missiler i Rysslands närmaste grannländer, upprustningen av Ukraina och anordnandet av stora militärövningar i Europa. Läs artikel

Vi dras inn i et nytt Nato. Vil vi den veien? abcnyheter.no

Thomas Vermes kommenterer jevnlig i ABC Nyheter

Denne uka kom nyhetsmeldingene om amerikanske marinefartøyer som seiler inn i Svartehavet sammen med regionale allierte.

Hva hadde USA sagt om Russland og Cuba arrangerte flåtemanøvre i Mexicogulfen? I dette spørsmålet ligger realiteter i en prosess Natos generalsekretær Jens Stoltenberg står midt oppe. Som får mye å si for vår framtid i Norge. Han lager et forslag til et nytt strategisk konsept for militæralliansen med sine 30 medlemsland i Europa og Nord-Amerika.

Om noen måneder avgjør Nato-landenes stats- og regjeringssjefer det nye konseptet, Nato 2030. Det vil legge helt avgjørende premisser for norsk forsvarspolitikk, eller skal vi kalle det militærpolitikk.

Til nå har Norge «bidratt» i Afghanistan, Libya, mange andre land, og har etablert seg militært i Jordan(!). Her hjemme blir amerikanske bombefly nå stasjonert en måned, i tillegg til bortimot permanent amerikansk tilstedeværelse, reelt, om ikke formelt, i motsetning til basepolitikken utformet av Gerhardsen.

Nå kan det bli mer.

Man trenger ikke være spåkone for å anta at Natos nye retningslinjer hovedsakelig vil bli preget av den nye og mer aggressive administrasjonen i USA, heller enn et delt Europa i synet på hvor antagonistisk man skal opptre overfor Kina og Russland. […]

Heier påpeker at Norge etter den kalde krigen avviklet vernepliktforsvaret og dermed ikke lenger var i stand til å forsvare landet. Dessuten har Norge gjenværende militærmakt blitt omdisponert til å bidra for Nato i fjerne himmelstrøk. Her hjemme har man blitt avhengig av å få amerikansk bistand, med den opptrappingen av spenning det fører med seg. […]

Vi skal forbli en regional allianse for Europa og Nord-Amerika. Men utfordringene vi møter, blir stadig mer globale, sa Stoltenberg og slapp den nye Nato-motstanderen ut av sekken: Kina. Läs artikel

Veckans citat

“COVID-19 har tatt livet av millioner av mennesker rundt om i verden. Mens pandemien pågår kan det være lett å overse at EU og Kina fullførte sine forhandlinger om en omfattende investeringsavtale (CAI) i slutten av 2020. Etter syv år med forhandlinger kom CAI i mål, kun noen uker før Biden ble innsatt som president. Den nasjonale sikkerhetsrådgiveren Jake Sullivan kom med en innstendig bønn om at de skulle vente til den nye administrasjonen var på plass – men ble avvist av europeiske ledere.

Ved å presse på, svekket EU åpenlyst Biden-administrasjonens viktigste utenrikspolitiske prioritering: å engasjere seg på nytt med USAs allierte og håndtere Kina-utfordringen i fellesskap. EU skuslet dermed bort deler av tilliten til den nye amerikanske administrasjonen (så vel som tilliten til Japan, India og Australia) og oppmuntret dermed Kina til å fortsette sin hersk-og-splitt-taktikk overfor den demokratiske verdenen. Dette signalet burde sende frysninger nedover ryggen på amerikanske politikere og byråkrater.”

Agenda Magasin 6 februari

Reagerer på bombefly: – Det var ikke dette vi sa ja til, nrk.no

Amerikanske bombefly utplasseres på Ørland flystasjon, det får lokalpolitikere til å reagere. De mener det aldri var snakk om at flybasen skulle brukes på denne måten.

– Det var ikke dette vi sa ja til da det ble bestemt at flybasen skulle ligger her. Jeg må si vi er veldig bekymret over retningen dette tar, sier leder i Ørland SV, Øyvind Næss.

Det er første gang på flere tiår at amerikanske bombefly skal lande og øve ut fra en norsk flybase. Tidligere har bombeflyene kun øvd i norsk luftrom.

– Vi sa ja til en jagerflybase til eget forsvar av Norge, ikke til et militæranlegg som skal fungere som en base for USA. Vi ser forsvarsbegrepet bare utvides og utvides. Dette er ikke greit, sier Næss. […]

Lokalpolitikeren mener økt aktivitet fra USA i Norge vil være med på å øke konfliktnivået mellom stormaktene og at dette skaper usikkerhet blant innbyggere på Ørland.

–Vi er redd dette vil øke spenningsnivået mot vår store nabo i øst. Det kan bli mer utfordrende å bo her når det skjer ring rundt oss som vi ikke har kontroll på. Det blir mer utrygt. Folk er urolige. Vi ønsker ikke å ende opp som en slagmark, sier Næss. […]

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) mener at det å ta imot de amerikanske bombeflyene er en naturlig del av samarbeidet med USA som Nato-alliert. Läs artikel

Navalnyj-affären är ingen anledning att stoppa Nord Stream-rörledningen – CDU-ledaren, borsvarlden.com

Rysslands arrestering och dom av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är ingen anledning att stoppa Nord Stream-rörledningen, menar tyska Kristdemokraternas ledare Armin Laschet. Det rapporterar Reuters.

Tyskland har mött ett ökande påtryck för att sluta fullgörandet av rörledningen efter affären, dels från potentiella koalitionspartier, men även från USA och andra europeiska länder.

Laschet har kritiserat attacken mot Navalnyj men menar att “feel good”-moraliserande och inrikesslogans inte utgör utrikespolitik. Läs artikel

Fega politiker hör hemma i skamvrån! hbl.fi

Pirkko Lindberg, författare, Helsingfors

Så länge USA upprustar och placerar ut nya vapen i Europa med Natoländernas och Finlands och Sveriges stöd, upprustar även Ryssland. Det är på tiden att folken får säga sitt.

I HBL (Debatt 29.1) skriver Pär Stenbäck att “Norden kan skriva under (kärnvapenförbudet) när kärnvapenstaterna går med i avtalet”. Han hänvisar till Mika Bööks tidigare förtjänstfulla insändare (HBL Debatt 27.1) beträffande boken “Front mot kärnvapen” publicerad 1963 med Stenbäck som medskribent.

Stenbäck låter förstå att det inte lönar sig att försöka påverka den finska regeringen att underteckna avtalet i det här skedet. Detta påstående är ett hån mot de modiga över 120 stater i världen som redan har undertecknat avtalet och de 51 stater som har ratificerat det trots hot från USA om repressalier för dem som gör det. Detta är även ett hån mot de partier i Finland som offentligt har uttryckt sitt stöd för undertecknandet; det vill säga Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterpartiet som alla är regeringspartier, men som uppenbarligen skamligen hindras i sitt arbete för en kärnvapenfri framtid av övriga partier och av Finlands president. Det är även ett hån mot medborgarna i de nordiska länderna där gallupar visar att en stor majoritet av befolkningen anser att deras regeringar skall underteckna avtalet. Och det är ytterligare ett hån mot medborgarna i många Natoländer eftersom det även där finns ett starkt folkligt stöd för avtalet. […]

Så länge USA upprustar och placerar ut nya vapen i Europa med Natoländernas och Finlands och Sveriges stöd, upprustar även Ryssland. Det är på tiden att folken får säga sitt – fega politiker hör hemma i skamvrån! Läs artikel