Signal till fortsatt krig

Lars-Gunnar Liljestrand

Efter Natos toppmöte den 18 februari förklarade generalsekreteraren Jens Stoltenberg att man inte binder sig för att följa överenskommelsen mellan talibanerna och USA om att alla utländska styrkor skall lämna landet den 1 maj.

Stoltenberg hävdar att talibanerna inte uppfyller sin del av överenskommelsen, dock utan att peka på något konkret.

Istället talar han svävande om att talibanerna måste ”förhandla i uppriktig anda”, ”minska den höga våldsnivån och stoppa samarbete med internationella terrorgrupper”.

Talibanerna har gett sin syn på efterlevnaden av överenskommelsen vid flera tillfällen tidigare och hävdat att man uppfyller förpliktelserna. I ett öppet brev till det amerikanska folket den 16 februari har talibanerna genom sin företrädare Abdul Ghani Baradar Akhund understrukit att man står fast vid villkoren och att alla utländska militära styrkor tillsammans med deras icke-diplomatiska personal, privata kontraktsanställda, rådgivare, utbildare och servicepersonal skall dras bort senast den 1 maj 2021.

Läs merSignal till fortsatt krig

Kan man lita på sina allierade? kkrva.se

Bo Hugemark, överste, säkerhetspolitisk analytiker

Militära pakter och allianser är tveeggade vapen. De kanske ingås i bästa avsikter för att stärka försvaret och bevara freden. Men de driver ofta rustningsspiraler, spänningen ökar, gnistan tänds och branden sprids okontrollerbart.

Två världskrig bär syn för sägen. I det första ledde Österrike-Ungerns straffexpedition mot Serbien via alliansförpliktelser och de stora mobiliseringssystemen till Det stora kriget som det då kallades. Efter två decennier kom ett ännu större, utlöst av det tyska angreppet på Polen. Men det kom inte ett tredje världskrig, trots den oförsonliga ideologiska fiendskapen mellan maktblocken. Till den skillnaden kan anföras många orsaker. En är lätt urskiljbar, på grund av att den var ett medvetet instrument i Natos avskräckningsstrategi: gemensam truppnärvaro. […]

I det nya kalla krig som nu råder har truppnärvaro åter blivit en brännande fråga. Ett hinder för en trovärdig avskräckning idag är det märkliga faktum att Nato står fast vid sitt löfte i the NATO-Russian Founding act från 1997, ”the 3 Nos”, inga större styrkor, ingen omfattande infrastruktur och inga kärnvapen hos de nya östeuropeiska alliansmedlemmarna, detta trots att Ryssland sedan dess helt demolerat det tidigare europeiska säkerhetssystemet och inlett en expansiv politik. Det spelar mindre roll för centraleuropeiska stater. Den stora ryska ångvälten är idag inte ett reellt hot, men de baltiska staterna är i samma situation som flankstaterna under det kalla kriget.

Polen har velat upphäva restriktionen men det har fallit på tyskt motstånd. Ett kompromissbeslut blev utplaceringen av bataljonsstridsgrupper i ett rotationssystem i de baltiska staterna och Polen, från (norrifrån) Storbritannien, Kanada, Tyskland och USA. Läs artikel

Forsvarssjef Eirik Kristoffersen: – Dialog kan føre til løsninger, highnorthnews.com

Forsvarssjef Eirik Kristoffersen understreker at det må en politisk avklaring til for at møter mellom forsvarssjefene i de arktiske landene kan gjenopptas.

I en samtale med Siri Lill Mannes på årets Kirkeneskonferanse denne uken snakket Kristoffersen om de utfordringene Norge står overfor i nordområdene, med opprustning og økt tilstedeværelse fra stormakter.

– Jeg håper vi klarer å gjenopprette en dialog i verden, der vi kan snakke om de store løsningene på problemene. Det vi ser i Afghanistan, Midtøsten, Sahel i Afrika og i våre nærområder krever dialog for å finne løsninger. Hvordan man skal komme fram til dialogen er et mer politisk spørsmål som vi får se hvordan Biden-administrasjonen og våre egne politikere skal løse.

Forsvarssjefen sier det store spørsmålet for han framover dreier seg om hvor mye Russland vil fortsette å øve og markere sin suverenitet – og hva som blir den allierte responsen.

– Og hvordan Norge skal balansere i den stormaktsrivaliseringen som pågår, der USA, Russland og Kina markerer sine posisjoner. […]

Kristoffersen legger til at det fortsatt er et samarbeid mellom Norge og Russland på noen militære områder.

– Vi samarbeider innenfor søk og redning, og vi har en linje mellom Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) og Nordflåten.

Hva fungerer best i samarbeidet? spør Mannes.

– Det fungerer militært bra på mange områder. Vi ser at norske fly blir respektert av de russiske flyene når de flyr. Vi ser at våre etterretningsfartøy blir respektert. Kystvakten har et godt samarbeid når det er behov for det. Vi har klart å forvalte ressursene på sivil side veldig godt i nord. Og linja mellom FOH og Nordflåten kan brukes hvis det trengs. Läs intervjun

NATO to expand Iraq mission to around 4,000 personnel, france24.com

NATO Secretary General Jens Stoltenberg said on Thursday the alliance decide to expand a NATO training mission in Iraq from 500 to around 4,000 personnel while defence ministers of member states held off on making a final decision on NATO’s 9,600-strong support mission in Afghanistan.

The increase in NATO’s Iraq mission was aimed at strengthening the country’s military as it looks to curb the resurgence of the Islamic State (IS) group, said Stoltenberg.

“The size of our mission will increase from 500 personnel to around 4,000,” Stoltenberg said, adding that the increases would be “incremental”.

“Training activities will now include more Iraqi security institutions, and areas beyond Baghdad.” Stoltenberg insisted that the mission was being carried out “at the request of the Iraqi government”.  “It is carried out with full respect for Iraq’s sovereignty and territorial integrity,” he said. Läs artikel

Utländska styrkor i Afghanistan dras inte bort i vår som planerat, svenska.yle.fi

Son Hak-Ra, utrikesreporter

Nato och USA:s president Joe Biden ska inom kort fatta ett beslut om Afghanistan som får vittgående följder.

De måste ta ställning till om alla utländska styrkor dras bort som planerat senast den sista april eller om styrkorna stannar kvar för att förhindra att talibanerna tar över landet igen. Just nu tyder allt på att det 20 år långa kriget mal på och sannolikt förvärras i år. […] Talibanerna har under vintern ryckt närmare eller omringat flera stora städer så som de nordliga provinshuvudstäderna Kunduz och Pul-i-Khumri i norr, Kabul i öster samt provinshuvudstäderna i Kandahar, Uruzgan och Helmand i söder. […]

Allt detta innebär att Biden knappast kan dra bort de amerikanska styrkorna som planerat, trots att han i åratal har ställt sig skeptisk till en fortsatt militär närvaro i Afghanistan.

– Hotet av talibansegrar, särskilt i områden som är så strategiskt och symboliskt viktiga som Kandahar, gör det ytterst svårt för Bidens administration att fullfölja truppreträtten, säger analytikern Andrew Watkins vid den konfliktförebyggande organisationen International Crisis Group.[…]

– Vårt gemensamma mål är klart: Afghanistan få aldrig mer fungera som en tillflyktsort för terrorister som angriper våra hemländer, säger Natochefen Jens Stoltenberg.

– Ingen allierad vill stanna kvar i Afghanistan längre än nödvändigt, men vi lämnar inte landet förrän tiden är mogen.

Stoltenberg verkade också stöda Dunfords slutsatser då han vid ett Nato-möte den här veckan konstaterade att reträtten är villkorlig.

– Vår närvaro i Afghanistan är baserad på villkor och talibanerna måste uppfylla sina åtaganden.

– Talibanerna måste trappa ner våldet, de måste förhandla i god tro och de måste sluta stöda terroristgrupper som Al Qaida, kräver Stoltenberg.

Natos generalsekreterare är fullt medveten om att de övriga alliansmedlemmarna är helt beroende av USA:s beslut, eftersom de inte kan fortsätta i Afghanistan på egen hand utan amerikanernas logistiska och militära stöd. Läs artikel

Peter Hultqvist undertecknade gemensam nordisk avsiktsförklaring med USA för fortsatt stöd till Challenge Exercise, regeringen.se

Den 17 februari undertecknade försvarsminister Peter Hultqvist och hans förvarsministerkollegor i Danmark, Finland och Norge en avsiktsförklaring (Letter of Intent on Maintaing the ACE at High Quality Flag Level) tillsammans med USA vilken bekräftar fortsatt engagemang i den nordisk-amerikanska flygvapenövningen Arctic Challenge Exercise (ACE). […]

vsiktsförklaringen är ett tydligt uttryck för ambitionen att ACE ska bibehålla sin status som övning på flaggnivå och därigenom fortsatt vara en av Europas största flygövningar på den nivån.

Från amerikansk sida undertecknades avtalet av amerikanske statssekreteraren för Flygvapnet John P. Roth. Undertecknandet visar på vikten av det nordisk-transatlantiska samarbetet på försvarsområdet och betydelsen av amerikansk närvaro i norra Europa. Läs pressmeddelande

Russia announces multiple missiles towards Bear Gap as US Air Force bombers deploy to Norway for first time, thebarentsobserver.com

“Impact area for Russian missiles,” reads a short notice to airmen (NOTAM) for the danger area activated north of mainland Norway. The warning is set for the period February 18 to 24.

The timing is likely not a coincidence. Within the next week, four US Air Force B-1 strategic bombers are anticipated to arrive at Ørland Air Base in southern Norway in a first-ever deployment to the country. According to the Dutch aviation news Scramble the date of arrival is said to be somewhere late in week 7 or early in week 8. A support team of 200 American soldiers has already arrived at the Air Base, preparing to serve the B-1 bombers.

“Given the timing and location of the Russian missile test, and the anticipated arrival of the US B1 bombers, the missile exercise may well be intended to serve a signaling purpose,” said Senior Research Fellow at the Norwegian Defence Research Establishment (FFI), Kristian Åtland to the Barents Observer. […]

The waters here are also of strategic importance in the bigger power game between NATO and Russia, just like during the days of the Cold War. It is here, from the North Cape, via the Bear Island and north to Svalbard that the shallow Barents Sea meets the deeper Norwegian Sea.

Kristian Åtland explains: “This is an area which has traditionally played an important role in Russian defense planning and the Northern Fleet’s “bastion defense” strategy. Simply out, the Russian Navy has a “sea control” ambition in the maritime areas east of this imaginary line, and a “sea denial” ambition in the maritime areas further west and south, which are deeper than the Barents Sea.” Läs artikel

New Zealand trekker seg ut av Afghanistan innen mai, forsvaretsforum.no

Etter nesten 20 år avvikler New Zealand sitt militære nærvær i Afghanistan innen mai.

– Vi vil alltid huske innsatsen deres for å erstatte konflikt med fred, sier statsminister Jacinda Ardern om de 3.500 soldatene fra New Zealand som har tjenestegjort i Afghanistan gjennom to tiår.

Ti av dem kom hjem i kiste.

– New Zealand vil fortsette å støtte den afghanske regjeringen og folket i årene som kommer, mens de bruker fredsprosessen for å løse den langvarige konflikten, sier utenriksminister Nanaia Mahuta. Läs artikel

Sweden envisions common military cooperation with Finland, euractiv.com

Speaking at the security seminar organised by Saab on Tuesday, Swedish Defence Minister Peter Hultqvist said that defence cooperation with Finland is already deeper and broader than with anyone else.

“It covers operational planning in peacetime, crisis and wartime situations. This is a historic new normal between our relations. Interoperability between our armed forces is improving day by day,” said Hultqvist.

Behind this wish for more unified military cooperation lies the wish to sell Gripen fighters to Finland, but also a mistrust towards the EU and other outside help.

”We Swedes and Finns, not being members of a military alliance, have to take care of ourselves for days, weeks, even months. That is the reality we live in for now and maybe years ahead. The threat to our countries is the same,” said Anders Persson, the Deputy Chief of Sweden’s Air Force.

According to Persson, the Swedish-Finnish air force “would be as one, but with two commanders”. Fighters could operate from both countries and pilots would have similar training. Ground forces and the navy would have the same kind of mutually supportive role. Läs artikel

EU kan bättre än sanktioner, dagensarena.se

Benedicte Berner-Eyde, associate vid Davis Center for Russian and Eurasian Studies vid Harvard University. och Örjan Berner, tidigare ambassadör i Sovjetunionen/Ryssland.

[…] Hårda ekonomiska sanktioner kan nog påverka Rysslands ekonomi men det är tveksamt om de leder till några positiva politiska resultat. Indirekta påtryckningsmöjligheter kan vara väl så effektiva. Ett exempel är en förstärkning av det östliga partnerskapet med postsovjetiska stater. Ökat ekonomiskt och politiskt stöd till Ukraina är kanske det mest verksamma sättet att påverka Moskva.  Sådana åtgärder bör inte hindra en aktiv dialog med Ryssland i frågor som har gemensamt intresse. Ju fler kontaktpunkter som finns till den ryska ledningens olika aktörer desto bättre.

Ryssland är en stormakt och flertalet globala problem måste lösas tillsammans med Moskva. Det gäller sådant som rustningskontroll, icke-spridning av kärnvapen, klimatfrågan, Iranförhandlingar, dialog om militär säkerhet i Europa. I dagsläget bör samarbete vara möjligt kring det ryska Sputnik-vaccinet om sådant kan bygga på full information och förtroende. Den transatlantiska relationen kan nu få ett annat innehåll vad avser politiken gentemot Ryssland efter de oklara signaler som sändes under Trumps presidentperiod. Ett gemensamt uppträdande kan få större tyngd än separata europeiska och amerikanska insatser. Det kräver dock att besluten tas gemensamt och inte dikteras av Washington.

EU bör visa att man gör skillnad mellan regimen i Kreml och det ryska samhället. Den ryska propagandans antivästliga retorik måste bemötas och sociala media kan, ännu, vara effektiva budbärare. Budskapet bör vara att man vill ha ökat samarbete, mer kontakter, få Ryssland med i en internationell krets av stater som har någorlunda gemensamma värderingar. ”Ryssland hör hemma i Europa” bör vara det ledande temat. Det är här som landet har sina rötter. Den euroasiatiska lockelsen med en närmare koppling till den ekonomiska giganten Kina är inte naturlig för Ryssland – det är nog en tes som kan anammas av flertalet i breda kretsar i Ryssland. Opinionsundersökningar visar att det ryska folket är trött på konfrontationen med väst och alls inte ser USA eller Västeuropa som fiender. Läs artikel

The mission of the Italian special forces in the Sahel starts, italy24news.com

In recent days, political attention is entirely focused on the consultations of President Draghi, who is committed to finding the synthesis (an expression that has recently become very popular) between the various parliamentary forces to form a government.

However, the most urgent commitment that the now imminent Draghi government will have to face in the coming weeks will be the launch of the mission Takuba in the Sahel. In fact, in mid-March, the sending of 200 Italian soldiers – including special forces and support units with helicopters and vehicles – will begin in Mali (but the operations will also be extended to other countries in the region), with the aim of fighting the groups of tuareg jihadists.

In recent days, a detachment of special forces sent back from Mali to carry out a reconnaissance in the field. Läs artikel

No ‘immediate’ reduction of France’s Sahel force, says Macron, france24.com

France has no immediate plans to adjust its military presence in Africa’s Sahel region, and any changes will depend on other countries contributing troops, President Emmanuel Macron told a news conference on Tuesday after a summit on the region.

 Speaking after a virtual summit of G5 Sahel countries, Macron added there was an increased willingness from other European countries to take part in the Takuba military force in Sahel.

“Significant changes will undoubtedly be made to our military system in the Sahel in due course, but they will not take place immediately,” Macron said. “It would be paradoxical to weaken our deployment at a time when we have a political and military alignment that enables us to reach our goals,” he said.

France 24’s international affairs editor Marc Perelman said that Macron’s announcement to maintain French troop numbers marks a change in strategy, given that last month he spoke of possibly “adjusting” France’s military presence. […]

France, the region’s former colonial power, is searching for an exit strategy after years of military intervention against Islamist militants. Its counter-insurgency operation in the Sahel has cost billions and seen 55 French soldiers killed, yet violence is persisting with signs it is spreading to coastal West Africa. […]

France has tried to lean on its EU allies to commit more troops to the region. But Germany on Tuesday rejected France’s requests to send more soldiers. “Germany is participating with many troops in both international missions in Sahel, in (the European training mission) EUTM as well as (the UN mission) Minusma,” Foreign Minister Heiko Maas said.

“At the moment, we don’t intend to engage in other missions beyond that but rather focus on what we are doing already,” he added. Läs artikel