Jens Stoltenberg vil trappe opp Natos operasjon i Irak, dagsavisen.no

Stoltenberg har de siste dagene hatt møter med høytstående irakiske tjenestemenn, samt kong Abdullah i Jordan, for å diskutere Natos framtidige nærvær i Irak.

– Vi må gå tungt inn og trene. Bygge opp alt, forsvarsdepartementet, institusjoner og kommando- og kontrollsentre for å trene opp irakiske styrker. Nato kan gjøre dette. Vi gjør det alt, men vi kan trappe opp, sa Stoltenberg tirsdag.

Nato inngikk i 2018 en avtale med irakiske myndigheter om å sende 500 soldater for å trene opp irakiske regjeringsstyrker og gjøre dem bedre rustet i kampen mot ytterliggående grupper som IS. Etter USAs likvidasjon av den iranske generalen Qasem Soleimani i Bagdad 3. januar, stanset Nato sin operasjon og trakk en del av sine soldater ut av landet. Läs artikel

Verneplikt

Mats Björkenfeldt

Överstelöjtnant Einar Ødegard har skrivit sina memoarer: Verneplikt (Snøfugel, 2019). Boken inleds med ett citat av Sun Tzu: ”De største seire vinnes uten kamp.”

Ødegard ser tillbaks på ett långt yrkesliv i det norska försvaret, med början i Lillehammer 1958. Befälsskola, blev pilot i artilleriet och gick treårig ”krigsskole”. Han kom att tjäna på olika avdelningar och även i Mellanöstern på FN-uppdrag. 1999 lämnade han sin tjänst som oberstløytnant. Boken ger intressanta inblickar i det norska försvaret. Här skildras hur Maos militärstrategiska böcker beslagtogs från radikala beväringar i början av 1970-talet, liksom svårigheterna vid Nato-skolan i närheten av München, där deltagare inte kunde prata med varandra (turkar och greker) och amerikanarna sågs som ockupanter i Bayern 1981.

Läs mer

The Berlin Conference on Libya: Will hypocrisy undermine results? brookings.edu

[…] Berlin symbolizes a crossroads: Either the external actors will implement what they ostensibly committed to do, including abiding by the international arms embargo on Libya (in place since 2011 and renewed annually), or they will again reveal their hypocrisy in supporting resumed fighting. […]

In Berlin, Merkel and Salamé managed, at least on paper, to cajole the external actors guilty of super-charging Libya’s misery to sign onto a unified agenda. Russia’s Vladimir Putin, Turkey’s Recep Tayyip Erdoğan, France’s Emmanuel Macron, and Egypt’s Abdel Fatah el-Sisi joined a dozen or so others (with Secretary of State Mike Pompeo representing the United States) in declaring an intention to end foreign interference in Libya’s internal affairs: “We commit to refraining from interference in the armed conflict or in the internal affairs of Libya and urge all international actors to do the same,” states the communiqué, in language one hopes all participants endorsed in (what would be uncharacteristic, for some) good faith. […]

The Berlin Conference, in short, should be recognized as the most serious attempt in years to address the international factors behind Libya’s woes. And the logic of excluding the Libyans, consistent with Salamé’s July Security Council presentation, stemmed from the reality that the external actors are the ones providing the sophisticated weaponry and drones, mercenaries, and troops that allow each Libyan side to believe it might just overwhelm the other side militarily, obviating the need for hard political compromise. Läs artikel

Sju EU-länder stöder Frankrikes plan att inrätta flottinsats i Hormuzsundet, svenska.yle.fi

Frankrikes regering får politiskt stöd av sju andra EU-länder för sitt initiativ till att inrätta en europeiskt ledd flottinsats i Hormuzsundet.

Insatsen ska trygga sjöfarten i det livligt trafikerade sundet som ligger mellan Iran och Förenade Arabemiraten. Frankrike har sökt stöd hos de andra EU-länderna sedan i höstas – och meddelar nu att Tyskland, Belgien, Danmark, Grekland, Nederländerna och Portugal gett sitt politiska stöd för insatsen. Styrkan ska enligt Frankrikes planer vara baserad i Abu Dhabi och dess uppgift är att övervaka och skydda den kommersiella fartygstrafiken i sundet. Insatsen ska enligt franska planer inledas i februari. […]

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell ger sitt fulla stöd till den franskledda övervakningsoperationen i Hormuzsundet. Borrell understryker dock att det handlar om en frivillig allians mellan några medlemsländer, och inte om ett EU-beslut.

Detaljerna kring insatsen är ännu oklara, och största delen av de medlemsländer som stöder Frankrike ska ännu rösta för beslutet i de egna parlamenten.

USA har en pågående insats där internationella oljetankrar och fartygs säkerhet tryggas i sundet, men flera Europeiska länder har dragit sig för att samarbeta med USA. Det här på grund av rädsla för att ett samarbete kan sända fel signaler i området där konflikten mellan Iran och USA utspelats under vintern. Läs artikel

– En direkte og alvorlig trussel for norsk og alliert sikkerhet, tv2.no

Forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen uttrykte mandag sterk bekymring for russisk ubåtaktivitet og økende stormaktsrivalisering i Barentshavet og Norskehavet.

I sin årlige tale til Oslo Militære Samfund kommenterte Bruun-Hanssen Russlands største ubåtoperasjon siden den kalde krigen, der ti undervannsbåter ble deployert fra sine baser på Kola til det nordlige Norskehavet.[…]

Det økte spenningsnivået mellom Russland og Vesten har ført til at USA og NATO igjen fokuserer på militær styrke og tilstedeværelse i Nord-Atlanteren.

I desember fortalte TV 2 at Russland bygger verdens nordligste kampflybase rundt 1000 kilometer fra Nordpolen. Basen blir ifølge norsk og dansk etterretning Russlands hjørnestein i en fremskutt forsvarslinje i Arktis.

For Russland er det avgjørende å hindre eller forsinke forsterkninger fra USA til Nord-Norge gjennom havområdene mellom Grønland, Island og Storbritannia – det såkalte GIUK-gapet.

– Norges utfordring er at vi ligger bak den fremskutte russiske forsvarslinjen ved GIUK-gapet som ble demonstrert under øvelsen. Blir denne etablert vil det være meget krevende å få allierte forsterkninger inn til landet vårt, sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen. Läs artikel

Tufft läge för Sveriges bistånd i Irak, omvarlden.se

När USA dödade den iranska generalen Qasem Soleimani utanför Bagdads flygplats, i Irak, var Christoffer Burnett-Cargill ansvarig chef på svenska ambassaden. För OmVärlden berättar han hur det spända läget i landet påverkar biståndet till Irak. […]

Parallellt med den svenska diplomatiska närvaron och biståndsinsatsen har Sverige även en militär närvaro i Irak. Under USA:s ledning utbildar 70 svenska soldater irakiska armén.

– Sverige är en del av den militära koalitionen. Skulle det bli militära strider så skulle Sverige på ett eller annat sätt bli involverat. Nu var just de här attackerna kring årsskiftet tydligt riktade mot USA och det blev aldrig en sådan eskalering som vi befarade.

När OmVärlden kontaktar det svenska utrikesdepartementet nämner inte presstjänsten riskerna med att Sverige å ena sidan ger civilt, bland annat humanitärt, bistånd till Irak och å andra sida ingår i en militär koalition ledd av USA. Läs artikel

Internationell Utblick: Iran, Irak, USA, ABF i Stockholm, 30 jan 2020 19:00 – 20:30

Det allvarliga läget i Mellanöstern har ytterligare eskalerat på senaste tiden genom USAs mord på iranske toppmilitären Qassem Solemeini och hans irakiske kollega Abu Mahdi med följe. Handlingen utfördes i Bagdad, Iraks huvudstad, och därigenom drogs även Irak in i den konflikt som tillspetsats mellan USA och Iran allt sedan president Donald Trump sade upp kärnenergiavtalet mellan de bägge länderna, åtföljt av skärpta sanktioner.

Medverkande:
Rolf Ekéus, tidigare ambassadör, FN-utredare av massförstörelsevapen i Irak
Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker, FOI,
Rouzbeh Parsi, chef för utrikespolitiska institutets Mellanösternprogram

Libya kan bli nytt Syria – hvor er Trump? dagbladet.no

Jan-Erik Smilden

2000 syriske leiesoldater utsendt av Tyrkias president Recep Tayyip Erdogan, hundrevis av russiske leiesoldater som trolig er styrt av president Vladimir Putin, 3000 soldater fra Sudan og 30-40 tyrkiske rådgivere. Dette er litt av den militære smørja i det borgerkrigsherjede Libya.[…]

I går avholdt EU et toppmøte om Libya i Berlin. En slutterklæring slo fast at det må en diplomatisk løsning til, og at våpenhvilen – som bare eksisterer på papiret – må fortsette.

Alt har gått til helvete i Libya siden den NATO-ledede flystyrken, der Norge var med, sørget for å få landets diktator Moammar Kadhafi styrtet i 2011.

Om det er kaotiske tilstander rundt den syriske borgerkrigen, er det ikke noe bedre i Libya. Mange frykter at det olje- og gassrike landet nå kan bli et nytt Syria, etter en borgerkrig som har vart i snart ni år. […]

EU prøver å få til en fredsløsning i Libya, ikke minst for å stanse flyktningstrømmen som går via landet. Men det skal mer til enn et møte i Berlin for å få i stand en levedyktig fredsprosess. Läs artikel

Linde om Libyen: Får inte ge upp, aftonbladet.se

Framsteg görs om Libyen, javisst. Men fortsatt press behövs på parterna, konstateras sedan EU:s utrikesministrar diskuterat krisen på andra sidan Medelhavet. Svenskt deltagande kan bli aktuellt i en eventuell framtida EU-insats. […]

Libyens premiärminister Fayez al-Sarraj har bett om ”internationella skyddsstyrkor” i det krigshärjade landet. Fast dit är det ännu långt.

– Först måste vi ha en vapenvila. Vi kan inte övervaka något som inte ens existerar, konstaterade FN-chefen António Guterres i söndags efter helgens Libyendiskussioner i Berlin.

Sveriges utrikesminister Ann Linde säger ungefär detsamma på frågan om ett potentiellt svenskt deltagande.

– Det är alldeles för tidigt att säga det ännu, men om det kommer ett sådant förslag så kommer vi att titta på det och diskutera det i riksdagen, naturligtvis, säger Linde i samband med måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel. […]

– Man måste komma några steg vidare i processen innan man kan börja tala om något eventuellt EU-förslag. Vi är inte där ännu. Det kan vara allting från gränsstyrkor eller fredsbevarande och alla möjliga saker som finns i EU:s verktygslåda, säger Ann Linde. Läs artikel

Secretary-General’s remarks at joint press encounter with German Chancellor Angela Merkel following Libya Conference,un.org

[…] Question: What role do you see Europe playing going forward? Will there be a monitoring mission with European troops?

Answer: Well, I’m very worried by the fact that several ports, several harbors from where oil is exported, have been blocked and that one very important oil field is also stopping after today. […]

But first, we need to have a ceasefire. We cannot monitor something that doesn’t exist. So we need to have a ceasefire. We have a truce, and one simple question is that all the participants today committed to support the ceasefire and committed to put pressure on the parties to conflicts for a full ceasefire to be reached.

Second, once we have a successful ceasefire, we need to have a long talk about how monitoring can be established in different ways. It will of course, require discussion with the parties to the conflict that will be accepted by the parties to the conflict and it will require that eventually the Security Council agree on a decision and, obviously, eventually, several international organizations will be involved, it’s early to say. […]

Question: What was achieved today that was different from before?

We have witnessed for months and months the progressive escalation of the conflict. But that escalation has reached in the last few days, a very dangerous dimension.

Now, we have an escalation of the Libyan conflict with some foreign interference. We were facing the risk of a true regional escalation and that risk was averted in Berlin provided of course that it is possible to maintain the truce and that it will lead to a ceasefire. But that escalation that was taking place and was becoming extremely dangerous, today there is a strong commitment to stop it. And this is a very important result of the Berlin Conference.

Question: There’s already a Security Council resolution imposing an arms embargo in Libya, why was this communiqué necessary?

We are witnessing something that is totally unacceptable. It’s a constant violation of international law. Security Council resolutions that are not being respected. So I am totally convinced that the members of the Security Council need to assume their responsibilities for the body itself to be taken seriously in the context of the Libyan conflict. Läs intervjun

The Berlin Conference on Libya, bundesregierung.de

Conference conclusions:

1.          Today’s Berlin Conference on Libya, at the invitation of German Chancellor Merkel, has gathered the Governments of Algeria, China, Egypt, France, Germany, Italy, Russia, Turkey, the Republic of the Congo, United Arab Emirates, the United Kingdom and the United States of America and High Representatives of the United Nations, the African Union, the European Union, and the League of Arab States.

2.          We, the participants, note the Co-Chair’s statement on the political, security and humanitarian situation in Libya of the meeting at Foreign Ministers’ level convened by France and Italy on the margins of the 74th General Assembly of the UN in New York on 26 September 2019.

3.          We reaffirm our strong commitment to the sovereignty, independence, territorial integrity and national unity of Libya. Only a Libyan-led and Libyan owned political process can end the conflict and bring lasting peace. Läs dokumentet

Rysslands förhållande till USA, Kina och EU

Sven Hirdman

Ryssland halverades 1991, vilket ledde till många personliga umbäranden och en svår debatt om Rysslands identitet.

Förhoppningarna om integration med Väst ledde till bitterhet på rysk sida.

Diskussionen om det nygamla Rysslands identitet rörde sig från gemenskap med Västeuropa; till att Ryssland skulle följa en amerikansk utvecklingsmodell; eller efterlikna Kina; eller utgöra det nya Euroasien; för att sluta i att Ryssland skulle återgå till sina historiska rötter, närmast Peter den Stores och Katarina II:s Ryssland. ­

Idag lever fortfarande det sovjetiska arvet och supermaktssyndromet kvar.

Läs mer