Forsker: Norges posisjon er farligere enn under den kalde krigen, abcnyheter.no

Norges sikkerhetspolitiske situasjonen er mer alvorlig enn under den kalde krigen, skriver forsker og oberstløytnant Tormod Heier i en ny bok.

Russland gjennomfører denne uken en av sine største militærøvelser på mange år rett utenfor kysten av Nord-Norge. Blant annet har de har de sendt store og små krigsskip, landgangsfartøy, bombefly, jagerfly og et ukjent antall ubåter langs kysten til Nordland og Troms, skriver Klassekampen.

– Jeg tror vi må langt tilbake i den kalde krigen før vi finner øvelser av dette omfanget. Så vidt vi kan erindre, er dette det største vi har sett i manns minne, og det er de siste 40 årene, sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.

Forsker Tormod Heier mener øvelsen er en beskjed fra Russlands president.

– Dette er Putin som gir Erna Solberg og NATO beskjed om at Russland ikke er komfortabel med at USA blir stadig mer involvert militært i Norge og våre nærområder, mener Heier, som nå gir ut boka «Et farligere Norge?». Läs artikel

Humanitära grupper kritiserar sanktioner mot Iran, demokraatti.fi

USA:s sanktioner mot Iran förhindrar överföringen av ekonomiskt bistånd till ett stort antal människor i landet som är i behov av humanitärt stöd. Det uppger Norska flyktingrådet, NRC, och den iranska avdelningen av Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. […]

Norska flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland varnar för att stödet till närmare 82 000 behövande i Iran kan komma att upphöra inom kort, eftersom hans organisation inte lyckas få igenom de resurser som behövs i landet. […]

Jan Egeland hävdar att de sanktioner som USA infört mot Iran är så omfattande att banker inte är beredda att genomföra transaktioner för humanitära insatser.

– Om alla bankkonton blockeras, så gäller det också leveransen av nödvändigt bistånd till utsatta människor. Läs artikel

 

FOI-expert kritisk till Trumps tweet om ryska vapentester, svt.se

Ett tjugotal personer har i sommar omkommit i olika ryska militära haverier, som uppges kopplade till utveckling av nya vapen. FOI:s expert Fredrik Westerlund säger att man ska vara försiktig med att dra slutsatser om vilka vapen det handlar om. Det blir inte enklare när USA:s president Donald Trumps tweetat påståenden som inte är korrekt fakta, anser Westerlund.[…]

– De har bara sagt att det är en vätskedriven raketmotor som exploderade, och det finns en uppsjö av vätskedrivna motorer i den ryska arsenalen. Man kan naturligtvis spekulera, men det är fortfarande spekulationer. Läs artikel

Krever et forsvar som dekker Natos behov, forsvaretsforum.no

Hærsjef Odin Johannessen mener Norge er nødt til å velge de samme teknologiske løsningene som andre Nato-land. […]

Han har nylig levert rapporten Hær 2040 til forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen. Den tar for seg hvordan Hæren mener landmakten bør se ut i fremtiden. Johannessen har tre stikkord: Forsvaret må være helhetlig, interoperativt med andre Nato-land og lojalt mot de kravene Nato stiller.

– Uten at vi fyller de behovene Nato stiller til oss, kan vi ikke forvente at vi får et veldig effektivt forsvar.

I rapporten står det ifølge Dagens Næringsliv, at Nato ikke vil komme Norge til unnsetning med mindre det er flere enn 500 drepte. Rapporten beskriver tre scenarioer hvor Norge blir angrepet. «Ved et massivt militært angrep kan Norge stole på bred støtte i Nato og det er sannsynlig at Russland vil trekke seg fra en konflikt mot et samlet Nato etter utløsning av artikkel 5». Ved mindre angrep er det ikke helt sikkert at artikkel fem vil bli utløst, og skjulte angrep vil Norge måtte kunne håndtere på egenhånd. Läs artikel

US, Iran should defuse tensions, exercise restraint in Hormuz Strait: Koh Poh Koon, straitstimes.com

Singapore, like many other countries, is deeply concerned about the escalating tensions in the Strait of Hormuz and hopes all parties will act with pragmatism to resolve matters amicably, Senior Minister of State for Trade and Industry Koh Poh Koon said on Tuesday (Aug 13).

The overriding priority must be to defuse tensions, and Singapore urges all parties to exercise restraint and avoid further unilateral actions that may undermine the freedom and security of commercial vessels using the strait, he said.

The Republic also encourages parties to return to the negotiating table, he added, saying that any long-term solution must be rules-based and take into account the interests of all relevant parties. Läs artikel

Niinistö på Åland: Arktis allt viktigare i samtalen med Putin, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö säger att inga ämnen är tabu under de återkommande mötena med hans ryske kollega Vladimir Putin. Niinistö kommenterade frågan under ett besök på Åland på tisdagen. […]

Det kommande mötet har enligt Niinistö vissa likheter med mötet i Nyslott 2017. Ryssland och Kina hade innan dess inlett en stor manöver på Östersjön. Finland hade för sin del deltagit i den svenska manövern Aurora 17.

Då presidenterna möttes sade Putin att den rysk-kinesiska övningen inte var riktad mot någon. Niinistö passade på att svara att inte heller Aurora var riktad mot någon.

Även i år har den ryska militären övat på Östersjön, men Niinistö säger att tyngdpunkten i samtalen håller på att förflytta sig från Östersjön till Arktis.

Niinistö säger att Arktis enligt många personer till och med är en viktigare fråga än läget på Östersjön. Enligt presidenten är många intresserade av Arktis samtidigt som området så att säga inte har delats upp mellan parterna. Läs artikel

Minska USA-beroendet, mengstrom.blogspot.com

Mats Engström

[…] Detta ställs på sin spets i den heta frågan om militär eskort av civila fartyg i Hormuzsundet (som märkligt nog inte får så mycket utrymme i svenska medier). Här tillkommer dessutom oenighet om Iranpolitiken mellan USA och EU. Länder som Frankrike och Tyskland vill inte se en USA-ledd insats. […]

Skulle det å andra sidan bli en franskledd operation med europeiska länder inom FN-stadgans ram finns det goda skäl för Sverige att delta i någon form. Det skulle också kunna stärka EU:s självständiga förmåga i en värld där beroendet av USA i vissa delar håller på att bli en nackdel. Att vi själva kan ta större ansvar för säkerheten hindrar inte ett nära samarbete med USA på många områden när förutsättningarna är det rätta. Det finns också skäl för regeringen att allvarligt fundera på den märkliga hållning till USA inom delar av Försvarsmakten som framskymtar i remissvaret om konventionen om ett globalt kärnvapenförbud. Att Sverige samarbetar med USA i Östersjöområdet bygger på ömsesidigt intresse, och bör inte beskrivas med den ton av undergivenhet som finns i remissvaret. Läs blogginlägget

Kashmir – en världspolitisk kruttunna? kkrva.se

[…] MS: Jag heter Michael Sahlin och finns numera i Krigsvetenskapsakademien och sitter mitt emot Per Lodin, som har varit FN-chef i Kashmir tills nyligen och det har ju hänt saker.

Kan jag få börja med att säga att jag har läst och tror att kanske du också har läst ett antal artiklar om Kashmir nyligen som handlar om det oroväckande läget med beskjutningar och till och med flyginsatser mellan Pakistanska och Indiska styrkor över stilleståndslinjen i Kashmir från Pakistan och Indien. Första gången på länge verkar det finnas en faktisk krigsrisk. Detta väcker naturligtvis stor oro, men å andra sidan citeras en person i en artikel som säger  att han sade ”yes” när han hörde ljud av krigsflygplan, och med det ville denne ha sagt att så olidligt som status quo läget varit länge så välkomnade han spontant varje förändring, inklusive tecken på krigsrisk. Hur ser du på detta?

PL: Mina erfarenheter från tjänstgöringen i Kashmir, som chef för FN:s fredsbevarande mission UNMOGIP, är från sommaren 2016 till sensommaren 2018. Under den perioden så var det konstanta beskjutningar över stilleståndslinjen och oroligheter mellan de indiska styrkorna och den övervägande muslimska befolkningen, dock så är det en skillnad mot vad som hände vintern 2019 då också stridsflyg användes offensivt över stilleståndslinjen. Läs intervjun

Genèvekonventionen gäller också Sveriges krig

Lars-Gunnar Liljestrand

Genèvekonventionen om skydd för krigens offer fyllde 70 år den 12 augusti.

I ett uttalande från regeringen känner man oro för att regelverket i många fall inte efterlevs i praktiken.

Inför Internationella Röda Korsets konferens om utvärdering av Genèvekonventionen i december i år vill regeringen lägga fokus på att konferensen ”integrerar ett genusperspektiv”.

Läs merGenèvekonventionen gäller också Sveriges krig

Det var ingen leksak som eventuellt ramlade i Vita havet under det olycksdrabbade militära testet i nordvästra Ryssland, svenska .yle.fi

Bristen på information skaver både i Ryssland och utomlands. Det finns oändligt många fler frågor än svar kring vad som egentligen hände i testområdet nära byn Nenoks i Archangelsk-området i nordvästra Ryssland den 8 augusti.

Det man vet med säkerhet är att ett vapentest av något slag misslyckades och en eldsvåda uppstod.

Kärnkraftsbolaget Rosatom har meddelat att fem av deras anställda dödades och att det förekom radioaktiva isotoper i det test som ledde till olyckan.[…]

Militärprofessor Lalu säger också att man inte vet om testet gällde ett försök att skjuta upp en missil. Det kan också hända att man testade missilens motor på stället. Burevestnik är uppenbarligen avsedd att föra fram kärnvapen, uppger Petteri Lalu. Om vapnet verkligen tas i bruk är missilens kärnkraftsdrivna motor ett mindre problem än ammunitionen. […]

Enligt tidningen the Diplomat ska Ryssland ha gjort ett relativt lyckat test av Burevestnik i januari i år. Testet sägs ha genomförts på testområdet Kapustin Jar som ligger i närheten av Volgorad, inte långt från Kaspiska havet. Sammanlagt har enligt tidningen tretton test utförts, och de flesta har misslyckats. Testet i Archangelsk-regionen var alltså det fjortonde om det var Burevestnik som testades där. Enligt the Diplomat ska underrättelsekällor i USA ha konstaterat att bara ett test har varit ens i någon mån framgångsrikt. De hänvisar till ett test i november 2017 från Pankovo på Novaja Zemlja i Norra ishavet. Efter det testet ska lokala fiskare ha fått upp metallskrot i sina nät. Läs artikel

Nasjonal sikkerhet som bankinnskudd, nordnorskdebatt.no

Vidar Eng

Norges sikkerhetspolitiske stilling er blitt mer utsatt. Forholdet mellom Norges naboland Russland og Vesten, som vi tilhører, er dårligere enn på lenge og nærmer seg kald-krigs-tilstander. Det er ikke sånn at Russland generelt er truende og ekspansjonistisk overfor sine naboland, men når Russland føler seg truet, kan landet slå hardt til militært. Det har vi i de senere år sett både i Georgia og i Øst-Ukraina. Norges blå regjering synes å ha bare to dårlige svar på utviklingen. Det ene er å ønske USAs tropper velkommen fast stasjonert på norsk jord, først på Værnes, nå også i Indre Troms. Med dette håper regjeringen at USAs støtte vil være en realitet dersom Russland skulle true Norge. Og kanskje det. Men det kan også tenkes andre muligheter. En ting er at Russland vil oppfatte seg mer truet på grunn av det økte amerikanske nærværet på norsk jord, slik at trusselen mot Norge øker. Under den kalde krigen førte Norge en balansert sikkerhetspolitikk med to elementer, avskrekking og beroligelse. Avskrekking med et sterkt norsk forsvar i nord koblet til en NATO-garanti. Beroligelse med selvpålagte restriksjoner, både nei til baser fra andre NATO-land og nei til utenlandske styrker på øvelse i Finnmark. Nå er beroligelsespolitikken avskaffet og den blå regjeringen satser ensidig på USA-styrker, bl.a. fordi Norges eget forsvar er for svakt i nord. […]

Så hva er alternativet? Etter min mening bør vi bruke mer på forsvaret, så vi bør øke fra nå 1,6% til til 2% av BNP. Ikke fordi dette er et krav fra NATO og USA, men fordi vi har et så stort landområde og havområde å overvåke og forsvare at det er nødvendig. Ingen stormakter hjelper et land som ikke prøver å forsvare seg selv. Vi kan godt opprettholde medlemskapet i NATO og håpe på stormaktsstøtte om vi skulle trenge det. Men vi bør også øke det militære samarbeidet med våre naboland Sverige og Finland, to land vi står svært nær på de fleste områder. Deres eventuelle militære støtte er selvsagt mye svakere enn USAs, men de deler samme landområde med oss og kan ikke stikke av i en krisesituasjon. De tre land har mer fellesinteresse enn det Norge noen gang kan ha med USA. Det er mer sannsynlig at Sverige og Finland vil støtte oss en krise, i alle fall hvis de tre land på forhånd koordinerer sitt forsvar mer enn i dag. Norge bør ikke satse alt på en usikker støtte fra USA. Vi trenger en mer realistisk og nasjonal sikkerhetspolitikk. Läs artikel

Uppbåden inleds: bekanta dig med anvisningarna, maavoimat.fi

Försvarsmaktens regionalbyråer ordnar uppbåd enligt värnpliktslagen under tiden 15.8–13.12.2019. Regionalbyråerna ordnar sammanlagt 455 uppbådstillfällen på 248 orter. I uppbåden deltar i år sammanlagt cirka 35 000 värnpliktiga män. Uppbåd ordnas för alla värnpliktiga som fyller 18 år i år, d.v.s. de män som är födda 2001, och för dem som av någon anledning inte deltagit i uppbåd tidigare.

Uppbåden är en betydelsefull möjlighet för försvarsmakten att möta de unga personligen. Samtidigt håller man kontakt med kommunerna och de lokala myndigheterna i syfte att utveckla den övergripande säkerheten och myndighetssamarbetet. Uppgifter om uppbådet finns i uppbådskungörelserna på adressen varusmies.fi/sv/uppbaden. Läs pressmeddelande