Germans go back to sparring over NATO’s 2-percent spending target, defensenews.com

Germany is back at quarrelling over a defense budget equal to 2 percent of gross domestic product, thanks to the new defense minister, Annegret Kramp-Karrenbauer. […]

While she reiterated the 2-percent spending pledge approved by all NATO members as a German objective, she left open when exactly Berlin would meet it.

Ursula von der Leyen, Kramp-Karrenbauer’s predecessor and now president-elect of the European Commission, pursued a similar strategy, but the emphasis appeared fuzzier during the latter part of her tenure. That is because latest Cabinet spending proposal has defense spending fall to somewhere around 1.3 percent of GDP in the early 2020s. […]

The SPD on Wednesday signaled again that it would not carry the budget increase envisioned by Kramp-Karrenbauer. Rolf Mützenich, a member of the party leadership who sits on the parliamentary defense committee, argued Germany’s posture for security policy should include a greater share of non-military means to counter crises. […]

The comment goes to the heart of a problem that analysts here have decried for some time — that troop requests from the United States for Syria, for example, are so mired in domestic politics that there is little room for larger geopolitical considerations.

When allies ask Germany to contribute forces, “We can’t approve them hastily, nor deny them reflexively,” Kramp-Karrenbauer said. Instead, the requests should be weighed in coordination with allies, resulting in rules of engagement that “make sense militarily,” as required by the coalition, she said.

Mützenich shot down that idea, too. Alliance considerations are ill-suited to judge the merits of sending German troops abroad, he said, “since a racist sits in the White House.” Läs artikel

Oppositionen vill se svensk insats i Hormuz, svd.se

Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) har Sverige inte tillfrågats om att delta i en europeisk insats i Persiska viken.

Oppositionen anser att Sverige bör erbjuda sig att delta.

– Är det så att man kommit i skymundan är det dags att visa framfötterna, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.

Frankrike, Italien, Nederländerna och Danmark kommer att ställa sig bakom skyddsinsatsen i Hormuzsundet, där fartyg ska eskorteras för att undvika samma öde som svenskägda Stena Impero, som stoppades av Iran i förra veckan. Även Spanien, Tyskland och Polen uppges ha visat intresse för att delta i den europeiska insatsen som ska ledas av Storbritannien.

Svenska UD är i kontakt med Storbritannien och Iran, liksom med Stena, om utvecklingen, men enligt utrikesminister Margot Wallström har Sverige varken tillfrågats eller tagit något eget initiativ för att delta i insatsen. […]

Flera oppositionspartier anser dock att Sverige bör sätta ner foten i frågan. Enligt Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman vore det närmast otänkbart att regeringen landar i ett annat beslut än att Sverige ska delta.

– Det ligger i linje med vår säkerhetspolitiska tradition och det ligger även i linje med svenska intressen. Om det är så att övriga Europa och våra närmaste grannar deltar, då måste vi också göra det.

Att Sverige inte fått frågan innebär att man själv bör kliva fram, säger han.

– Har man inte fått frågan så här långt så bör man själv bli aktiv och erbjuda sitt deltagande. Är det så att man kommit i skymundan är det dags att visa framfötterna. Läs artikel

Veckans citat

Professor Mary Ellen O ’ Connell, The Art of Law in the International Community (Cambridge 2019):

”In 1999, US President Bill Clinton and his Secretary of State, Madeleine Albright, wanted no more Rwandas or Srebrenicas on their watch. Thus, with the willing support of the UK ’ s Prime Minister Tony Blair, they were able to rally all NATO members to support a 78-day bombing campaign of Serbia to attempt to end persecution of Kosovo’s majority ethnic Albanian population. The campaign had no Security Council authorization. Only Belgium argued it was lawful as an humanitarian intervention. The USA gave no offi cial legal justifi cation for a major use of military force for perhaps thefi rst time since the adoption of the UN Charter. An estimated 20,000 people died once NATO bombing started in contrast to dozens killed in the crisis in the previous year . No plan for mass killing of Kosovars was found.” s 133

”NATO engaged infi ghting for the first time during the Kosovo crisis, which had nothing to do with collective self-defence of its members. The war not only violated the UN Charter, it was ultra vires the North Atlantic Treaty. […] NATO also engaged in the 2011 Libya intervention, plainly exceeding the terms of the authorizing Security Council resolution, Resolution 1973, but also the limits of necessity and proportionality.” s 169

Skroter grunnprinsippet i sikkerhetspolitikken, nordnorskdebatt.no

Ola Solvang, journalist

Det er en billig, men ikke gratis løsning, å åpne norske baser for amerikanerne. Vi betaler først og fremst med suverenitet. Vi ser dette ved at Norge nå ukritisk stiller seg bak Donald Trump i ethvert utenrikspolitisk spørsmål. […]

Nå anløper amerikanske angrepsubåter norsk territorium på jevnlig basis. Jakten på de russiske ubåtene styrkes med amerikanske overvåkingsfly som opererer ut fra Andøya. På Setermoen har en avdeling fra US.Marines innlosjert i Artillerileiren. For alle praktiske formål er de integrert og opererer som en del av Brigade Nord.

 

Det behövs mer trovärdiga politiska åtaganden om försvaret, dn.se

Lars Calmfors

Det är en underdrift att säga att svensk försvarspolitik under de senaste decennierna präglats av stor naivitet. Att kunna möta ett väpnat angrepp upphörde i början av 2000-talet att vara en uppgift för försvaret. I stället dimensionerades det främst för internationella insatser. […]

Vad gäller Sveriges möjligheter att möta ett väpnat angrepp konstaterar Försvarsberedningen att Försvarsmaktens operativa förmåga har ”väsentliga begränsningar”. Det betyder på vanlig svenska att sådan förmåga i stort sett saknas.

Huvuddelen av de rörliga arméstridskrafterna i en krigssituation skulle i dag bestå av en krigsduglig brigad (cirka 4 500 soldater) och en oduglig sådan. Det är förstås helt otillräckligt. Ett annat exempel gäller flygvapnet. Det disponerar visserligen ett 100-tal stridsflygplan. Men enligt Försvarsberedningen innebär ”den begränsade tillgången till logistik- och basförband” att ”möjligheterna att sprida stridsflygdivisionerna i händelse av väpnat angrepp” är ”begränsade”. I klartext: flygplanen skulle slås ut på marken innan de hinner lyfta.[…]

Det behövs ett tydligt och trovärdigt åtagande från både regeringspartier och borgerliga partier om att försvaret ska tillföras mer resurser. Ambitionerna bör vara högre, inte lägre, än i Försvarsberedningens rapport. Det krävs också klargöranden – även från de borgerliga partierna – att detta kan behöva finansieras genom skattehöjningar. Läs artikel

Sverige behöver ett defensivt försvar, sla.se

Per Blomquist

”S äventyrar Sveriges säkerhet” skriver Anders G Johansson (M) i SLA 18/7. Ja så är det. Men det beror inte främst på ekonomi även om en förstärkning behövs. Johansson fortsätter: ”Det är hög tid att inleda återuppbyggnaden av det försvar som eftersattes i decennier”.

Ja, det är viktigt liksom analys av sättet att försvara Sverige. Allvarligt fel var att försvarsberedningen beredde på regeringens uppdrag det gamla odugliga insatsförsvaret. Odugligt? Ja ett duellförsvar i Sverige även avsevärt förstärkt kan slås ut på mycket kort tid av dagens missilrobotar. (Se Raimo Jakola.)

Sverige behöver ett defensivt försvar av hela vår yta för att bevara freden. Försvarsministern är mångordig om solidaritet och samarbete men inser tydligen inte krigets realiteter. Krig eller inte krig står mellan stormakterna. Sverige ska tydligt visa självständighet och fasthet i både politik och försvar, till nytta för hela Norden. Läs artikel

Estland bygger inte hela den “kinesiska muren” på gränsen mot Ryssland – elektronisk övervakning blir för dyrt, svenska.yle.fi

Gustaf Antell

Estlands planer på att övervaka gränsen mot Ryssland effektivare har drabbats av ett ordentligt bakslag. Enligt den nya regeringen är de planerade tekniska lösningarna ett slöseri med resurser.

De nybyggda delarna av Estlands gräns mot Ryssland består av ett långt gränsstaket med kameraövervakning.

Jag eskorteras längs med staketet på den väg som utgör nästan halva den tio meter breda gränszonen där det är förbjudet att röra sig.

– Oj, tänker jag, tio meter är betydligt mindre än den upp till tre kilometer breda gränszonen mellan Finland och Ryssland.

Den här platsen där jag nu går är den samma som Estland visar upp åt dignitärer på besök. Till exempel Nato-länders ministrar och ambassadörer som är intresserade av hur östgränsen ser ut.

Estland har åtminstone hittills haft planer att bygga ut hela östgränsen med ett elektroniskt övervakat gränsstaket med både kameror och drönare. Men nu har Estlands regering tänkt om. Det är helt enkelt för dyrt med heltäckande elektronisk övervakning. […]

– Gränssäkerhet handlar ju inte om att vi är rädda för ryska pansarvagnar eller säkerhetsagenter, säger Järvelill. Det enda som oroar oss är om smugglarligorna får fotfäste här. Läs artikel

Hultqvists och Bildts krigslinje mot Baltikum

Per Blomquist, överste 1 gr och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Det råder ilska inom Socialdemokratin, enligt en artikel i Svenska Dagbladet (13/7), och anledningen är att regeringen inte har skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud.

S-kongress en2017 var enhälligt för militär alliansfrihet. Javisst, och medborgarna är säkert för nedrustning, fred och mot krig.

Vad har hänt med regeringens politiskt-militära ledning? Solidaritet och samarbete för krig med en av kärnvapenmakterna? Sverige kan och ska försvara freden!

Två supermakter, USA och Ryssland, rustar och hotar varandra med terrorkrig. USA/Nato har flyttat sig fram gränsnära till Ryssland. Spänningen har ökat mellan antagonisterna. Vårt försvar behövs för att minska spänningen och stödja en fredlig neutral hållning. USA och Ryssland fyller luftrummet med missilrobotar för försvar och anfallsstrid. De kan nå djupt in på motpartens områden. Båda parter kan godta ett trovärdigt defensivt svenskt försvar av hela vårt markterritorium.

Läs merHultqvists och Bildts krigslinje mot Baltikum

Trist nej – aktiva möjligheter, vk.se

Olof Kleberg, tidigare chefredaktör på Västerbottens-Kuriren

[…] Sverige, ett av de länder som engagerat sig mest och kunnigast mot kärnvapenspridningen, har nu beslutat att inte skriva under den FN-konvention som man var med om att rösta fram 2017. Sveriges humanitära röst har tystnat, hörs det uppgivet från civilsamhället.

Regeringen följer därmed utredaren Lars-Erik Lundins förslag att inte ansluta sig: konventionen var för otydlig, bl a i kontrollen av efterlevnaden. Därtill, gissar han, skulle en anslutning minska utrymmet för nedrustning och försämra svensk expertkompetens. Det mest troliga är tvärtom!

En anslutning skulle också uppfattas ”som en grundläggande kritik av den strategiska doktrin som omfattas av nästan alla Sveriges grannar och samarbetspartner i Europa och Nordamerika i Nato”. Det är där skon klämmer: Natos doktrin bygger ju på kärnvapenanvändning.

Till denna kritik anslöt sig Försvarsmakten i sitt mest Natoanpassade yttrande hittills (”Sveriges deltagande i pågående operationer…samt i utveckling av materiel… skulle starkt försämras”) liksom en rad försvarsanknutna organisationer. […]

DN har kallat Lundin ”nedrustningsexpert”. Detta är just vad han inte är – utan en erfaren förhandlingsdiplomat kring europeisk säkerhetspolitik. En viktig skillnad.

FörsvarsministerPeter Hultqvist har inte heller gillat konventionen: ”Att rubba våra internationella samarbeten vore skadligt för Sveriges säkerhet” (DN 28/6) – han avser Nato och USA. Däremot har han skarpt gått emot Försvarsmakten: Sverige har ingen operativ planering med Nato (DN 8/5).

Regeringen har för dagen stängt dörren. Men tar inte stöd av Lundins och ÖB:s kopplingar till Nato. Man hänvisar bara till konventionens oklarheter ”i sin nuvarande form”. En majoritet (de borgerliga och SD) skulle ju också stoppa en anslutning, Nato-anslutningen går före.

Men det är för tidigt att ge upp för de 80 procent svenskar som 2018 ville att Sverige skulle ansluta sig. Man ska minnas att många motsatte sig ickespridningsavtalet 1968 och konventionerna mot landminor 1997 och klustervapen 2008. I samtliga fall anslöt sig Sverige. Läs artikel

Sommarrepris: Urho K. Kekkonen: Nationen bör förlita sig enbart på sig själv!

Rolf Andersson

Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)

Få politiker har stått i centrum för det egna landets politik och präglat den så starkt och under en så lång och ansvarsfylld period som Uhro Kekkonen (1900–1986). Han visade sig i praktiken vara ytterligare en finsk statsledare, som höll måttet när det verkligen gällde. Under ytterst ogynnsamma förhållanden vidmakthöll han linjen för en hållbar finsk säkerhetspolitik gentemot den mäktiga grannen i öst. Juho Kusti Paasikivi hade under sitt presidentskap (1946–1956) och även långt dessförinnan lagt grunden för denna finska ”grand strategy”, som siktade till att försvara den egna självbestämmanderätten i förhållande till Sovjetunionen.

Läs merSommarrepris: Urho K. Kekkonen: Nationen bör förlita sig enbart på sig själv!

The Guardian view on Iran’s seizure of a British tanker: dangerous waters ahead, theguardian.com

The British-flagged Stena Impero tanker, seized last Friday in the strait of Hormuz, was at last notice held in the Iranian port of Bandar Abbas. But the ship of state known as HMS Britain is heading into uncharted waters, in the hands of an unreliable captain. […]

The case of the Stena Impero is, of course, just the latest element of the broader US-Iran confrontation dragging others in. Germany’s foreign minister, Heiko Maas, warned Iran that the vessel’s seizure had contributed to an “escalation spiral” that could lead to war. But this spiral was initiated by the US, which chose to walk away from the nuclear deal, the JCPOA, by which Tehran was abiding, and Washington has done everything it can to destroy Iran’s economy – largely it seems from Donald Trump’s urge to erase Barack Obama’s legacy. Tehran regards the impounding of the British tanker as a straightforward tit-for-tat response to the seizure of an Iranian oil tanker by Royal Marines two weeks ago; it came a day after a court in Gibraltar extended that vessel’s detention for another month.

Britain says it acted at Gibraltar’s request, over an alleged breach of EU sanctions on Syria. But the legal case is far from clear, to put it mildly, and US pressure is understood to have played a key role. The US national security adviser, John Bolton, who has long sought regime change in Tehran, exulted in the capture on Twitter. Add in the plentiful historical reasons for Iran to distrust the UK, and its anger that Europe has not mitigated the effects of US “maximum pressure”, and the scene was set for the Stena Impero’s seizure. Läs artikel

Två nya böcker om Putin

Mats Björkenfeldt

Den första Putin-boken har skrivit av en fransk filosof: Michel Eltchaninoff, Inside the Mind of Vladimir Putin (Hurst & Co 2017). Här återges två citat vars innehåll kan ifrågasättas:

“They may be members of NATO and may have received the public reassurance of then President Obama, but it should not be forgotten that the Baltic States are also a target of choice for Moscow.”

Läs merTvå nya böcker om Putin