USA er ikke NATO i nordområdene, nye-troms.no

Norske interesser blir best ivaretatt ved lavspenning i nordområdene. Et sterkt nasjonalt forsvar av eget territorium er den beste garantisten for ei slik lavspenning. […]

Det er selvfølgelig viktig at USA viser at landet tar sine forpliktelser overfor NATO på alvor. USA er det landet i den 70 år gamle militæralliansen som har desidert størst slagkraft, og Norge er helt avhengig av alliert hjelp i en krigssituasjon. Det må likevel ikke være et argument for å gi amerikanerne frikort til å ture fram som de selv vil i nordområdene. Amerikanske hangarskip i Vestfjorden, amerikanske marinesoldater på Setermoen og amerikanske bombefly på tokt i Barentshavet er med på å øke spenninga i nord. I tillegg vet vi at russerne ikke ser med blide øyne på Globus II-radaren i Vardø.[…]

Løsninga på Norges sikkerhetsutfordringer er derfor ikke å la amerikanerne plugge igjen de mange hullene som har oppstått i Forsvaret. Løsninga er å bruke mer penger på Forsvaret. Ei gradvis opptrapping til NATO-målet om å bruke 2 prosent av brutto nasjonalprodukt på forsvar er derfor nødvendig. Ikke fordi Norge er en krigersk nasjon, men fordi det er det vi er best tjent med i lengden. Det er bedre at norske maritime overvåkingsfly opererer i Barentshavet enn at tilsvarende amerikanske fly skal operere tett opp mot det russiske basekomplekset på Kola-halvøya. Norske fly blir oppfattet som mindre truende enn amerikanske fly. Slik er det bare, og slik vil det være i uoverskuelig framtid. For det er ikke Norge russiske myndigheter frykter. Det er NATO generelt og USA spesielt. Derfor er det best at det er Norge som er NATO i nord. Läs ledaren

 

Utrikesministrarnas möte den 8 april 2019, kommenterad dagordning

Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Margot Wallström

Afghanistan

Närmare 40 år av konflikt har drabbat den afghanska befolkningen hårt och varit förödande för landets utveckling. Sedan drygt sex månader pågår USA-ledda fredssamtal med talibanrörelsen och det finns hopp om en politisk lösning och en process som kan leda till varaktig fred.

Regeringen kommer vid FAC framföra att det inför en möjlig fredsprocess är viktigt att EU ger tydliga signaler om vilken utveckling man vill se i Afghanistan och vilken roll man avser spela i fredsprocessen. Regeringen välkomnar EU:s tydliga budskap om vikten av en fredsprocess som är inkluderande, som bevarar de framsteg som gjorts för mänskliga rättigheter och demokratiska processer i Afghanistan och som särskilt lyfter vikten av kvinnors och ungdomars meningsfulla deltagande. Vid rådsmötet kommer framhållas att fredsprocessen måste vara ägd och ledd av afghanerna själva och freden vara resultatet av diskussioner med brett afghanskt deltagande.

Venezuela

[…] I ett uttalande från den 26 januari 2019 uppmanade EU till fria, transparenta och trovärdiga presidentval, i enlighet med internationella demokratiska principer och den venezolanska konstitutionen. EU har meddelat att det finns beredskap att införa ytterligare sanktioner om inte steg i rätt riktning tas, samt att den humanitära hjälpen till det venezolanska folket ska ökas. Det centrala för regeringen är att EU agerar gemensamt för en fredlig lösning på krisen i Venezuela och för hjälp till de människor som är i behov av humanitärt stöd.

Regeringen stödjer Juan Guaidó som nationalförsamlingens ordförande, liksom hans strävanden att utöva rollen som ad interimspresident, som enligt den venezolanska konstitutionen nu har till uppgift att utlysa nyval.

Läs den kommenterade dagordningen: kommenterad-dagordning-fac-8-april-2019 (1)

En spänningsskapande sjuttioåring

Utgivarna

Det var blivit rätt tyst om Nato i den svenska säkerhetspolitiska debatten. Det är ingen vinnarfråga. Frågan om Nato-medlemskap lyste med sin frånvaro i den senaste valrörelsen, och den står inte heller högt på dagordningen i den pågående finska. Det största pro-Nato-partiet i Sverige har valt att prioritera klimatet och andra frågor istället. Svenskt Nato-medlemskap skulle öka osäkerheten och otryggheten kring Sveriges gränser, särskilt österut. De baltiska länderna utgör inget skydd.

Läs mer

First Top-Level Meeting Between Norway and Russia In Ten Years, highnorthnews.com

When PM Erna Solberg meets with Russian president in St. Petersburg next week, it will be the first time in ten years that the two countries’ Heads of State are in direct discussions. She will not reveal what they are to talk about. We are clearly witnessing a shift in atmosphere now, says expert on Russia. […]

The prime minister’s office says the two heads of state will have bilateral talks Tuesday afternoon. Erna Solberg met with the Russian prime minister during the Olympic Games in Sotchi 2014, however, a joint press briefing following these talks were unexpectedly cancelled – probably due to Solberg’s raising the issue of human rights conditions in Russia.

Swedish Prime Minister Stefan Löfven, Finnish President Sauli Niinistö and Iceland’s President Guðni Thorlacius Jóhannesson have also announced that they will attend the conference.[…]

Senior researcher and Russia expert at the Norwegian Institute of Foreign Affairs (NUPI), Julie Wilhelmsen, argues that Solberg’s visit to Russia fits in to a larger European pattern in which many states have become more realistic about how to relate to Russia.

– There has clearly been a shift of atmosphere in the sense that Nordic heads of state and also some other European heads of state have found closer diplomatic contact with Russia to be a necessity, Wilhelmsen says to High North News. Läs artikel

 

Ett defensivt försvar av hela Sveriges markterritorium verkar fredsbevarande, sla.se

Per Blomquist

Sveriges säkerhetspolitiska läge bestäms främst av stormakterna USA/Natos och Rysslands närhet till Sverige och deras inbördes relationer. Båda stormakterna har förklarat preventivt/förebyggande krig om vitalt område står på spel. USA har deklarerat krig för ”fria vattenvägar”. Ryssland har på motsvarande sätt deklarerat krig för att exploatera naturtillgångar i Ishavet.

Omvärlden och Sverige måste därför räkna med att USA och Ryssland kan öppna krig, till exempel i Östersjöutloppen eller norr om Norge.[…]

Sverige med sitt vidsträckta markterritorium i Norden har mycket stor betydelse för parterna, defensivt och offensivt. Båda parter borde kunna acceptera ett självständigt, neutralt Sverige med ett enkelt uthålligt defensivt försvar över hela Sveriges yta, som stöd för denna politik. Sverige kan kringgås.[…]

Med stormaktspart i Sverige blir vårt territorium krigsområde.

Ryssland har ett skäl att angripa Sverige nämligen om USA/Nato tillåts disponera vårt territorium eller är där först. Ryssland måste då överta och säkra den för Ryssland så viktiga svenska skyddsmuren. Det kan ske väster om Sverige eller i Sveriges sydvästra eller nordvästra delar.

Ett defensivt försvar av hela Sveriges markterritorium verkar fredsbevarande för Sverige och för alla Sveriges kringliggande parter! Läs artikel

USA skall inte öva ubåtsjakt i skärgården

utgivarna

Finland, Sverige och USA övar under en vecka ubåtsjakt i Stockholms södra skärgård.

– Det är en återkommande nationell övning där vi övar på försvaret av vårt territorium, säger Rebecca Landberg, kapten och kommunikationschef vid Försvarsmakten. (Aftonbladet 30/3).

Inte mycket är känt om övningen annat än vad TT tagit del av och som Aftonbladet återgett: ”Övningen pågår mellan 4 och 10 april och går ut på att öva på moment som anfall till exempel. Örlogsfartyg, en svensk ubåt, helikoptrar och ett amerikanskt ubåtsjaktplan finns bland deltagarna.”

Övning i ubåtsjakt med deltagare från andra länder har genomförts tidigare. Förra året informerade Försvarsmakten om ubåtsjakt, även denna gång med deltagande från USA, och då ingick också Frankrike.  Som nu gällde det södra skärgården men också i Gotska sjön.

”Deltagandet utgörs av flera tillfälligt sammansatta förband som även innefattar internationella enheter vilka har bjudits in för att öva inom ramen för värdlandsavtalet”, meddelade Försvarsmakten.

Läs mer

Veckans citat

”Noen sentrale spørsmål i den sammenheng handler for eksempel om hvilke forsvars- og sikkerhetspolitiske prioriteringer og ambisjonsnivå vi har innenfor rammen av allianseforsvaret. Skal Forsvaret primært innrettes mot suverenitetshevdelse og myndighetsutøvelse i fredstid, kombinert med alliert permanent tilstedeværelse i Norge? Eller skal det innrettes mot vår evne til å utgjøre en troverdig nasjonal forsvarsterskel kombinert med at allierte ikke er permanent til stede i Norge i fredstid? I hvilken grad skal evne til skarpe utenlandsoperasjoner være dimensjonerende for det norske forsvaret? Skal deltakelse utenlands først og fremst skje i FN-regi, eller i regi av NATO? Eller gjennom andre koalisjoner under amerikanske ledelse, innsatser som først og fremst handler om amerikansk definerte sikkerhetsinteresser? Dette må avklares, ikke utelukkende for å bygge materielle kapasiteter, men for å ivareta robusthet, tillit og forståelse, samt styrke det nasjonale samholdet i totalforsvaret. ”

Hedda Langemyr skriver om ”Langtidsplan for Forsvaret”, nof.no

Politisk enighet: Många fler ska göra värnplikt, dn.se

[…] Behovet av fler värnpliktiga blir akut när Försvarsberedningen den 14 maj kommer att föreslå att försvaret för första gången sedan 1970-talet ska bli större, vilket DN rapporterat om. Armén kan då växa från dagens numerär på 15.000 till 30.000 soldater och officerare år 2025. […]

Beredningen leds av Björn von Sydow (S). Han nämner att en statlig utredning 2016 föreslog att 8.000 soldater utbildas från år 2022. Men som ordförande vill han inte nu låsa sig vid en siffra:

– Då Försvarsberedningen inte förhandlat färdigt om krigsorganisationens innehåll och storlek är det för tidigt att uttala sig om de exakta utbildningsbehoven, svarar Björn von Sydow. […]

Även Anders Schröder från det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, säger att organisationen ska utökas, men hur mycket vill han återkomma till. Det gäller också Vänstern. Men redan nu vill fem politiska partier utbilda minst 8.000 soldater kring 2025. Jämfört med de 3.500 som utbildas i år blir är det mer än en fördubbling. […]

Även om värnplikten återinförts så är det ingen allmän värnplikt som under det kalla kriget när nästan alla pojkar gjorde ”lumpen”. Istället är det numera ett litet antal pojkar och flickor som väljs ut.  Vid den här tiden på året får de som fyller 18 år – cirka 95 000 pojkar och flickor födda 2001 – uppmaning att fylla i ett så kallat mönstringsunderlag. Det sänds ut av Rekryteringsmyndigheten och omfattar 21 sidor. Frågor ställs om hälsa, fysik, skoltid, socialt liv, personlighet och inställning till att göra värnplikt. Läs artikel

En nasjonal skandale, nordnorskdebatt.no

Øystein Steiro , sikkerhetspolitisk rådgiver

Vi har brakt oss selv i en situasjon hvor vi ikke lenger har noe krigsforsvar. Vi kan om nødvendig markere vår suverenitet, men vi kan ikke forsvare vårt territorium. Det forsvaret vi har endt opp med er kun et ’trip wire’ forsvar som vil bli nedkjempet i løpet av noen ganske få dager.[…]

Det er ikke bare slik at vi ikke lenger har noe troverdig førstelinjeforsvar. Prioriteringen av noen få høyteknologiske og kostbare mobile kapasiteter egnet til utenlandsoppdrag, fremfor volum og tilstrekkelige landstridskrefter med utholdenhet til å kunne fungere som en førstelinje i forsvaret av eget territorium, har ført til et nesten dobbelt så høyt forsvarsbudsjett som for eksempel Finland og Danmark, men med langt lavere forsvarsevne. De nesten 59 milliardene vi bruker på forsvaret inneværende år gir særdeles lite nasjonalt forsvar per krone og representerer en vanvittig sløsing med fellesmidlene.

Og ikke bare forutsetter politikerne at de få soldatene vi har igjen skal gå i krig uten håp om å kunne forsvare landet, men for å bli nedkjempet i håp om at USA og våre allierte skal komme oss til unnsetning. Det er både etisk forkastelig, og det bygger på en høyst usikker forutsetning om at solidariteten i NATO er hundre prosent til enhver tid og i enhver situasjon. Det er noe alle vet ikke er tilfellet. Läs artikel

 

USA stoppar leveranser av utrustning för stridsflyget F-35 till Turkiet, svenska.yle.fi

I flera månader har USA och Nato varnat Turkiet för att införskaffa det ryska luftvärnssystemet S-400 – utan resultat. Nu stoppar USA en del leveranser kopplade till stridsflygplanet F-35 och hotar med att inte alls sälja F-35 till Turkiet.

– Tills de avstår från att införskaffa S-400, ställer USA in leveranser och aktiviteter kopplade till Turkiets program för F-34 och funktionsförmåga, sade Pentagon-talesmannen Charles Summers Jr.

Enligt planerna skulle USA sälja 100 av sin senaste modell F-35 till Turkiet och de två första planen skulle levereras redan i juni. Men bara för några dagar sedan meddelade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu att Turkiet har förbundit sig att införskaffa luftvärnssystemet S-400 från Ryssland och att man redan diskuterar leveransdatum. Läs artikel

Finland genomför inspektion i Vitryssland, puolustusvoimat.fi

Finland utför i enlighet med Wienfördragen 2011 en inspektion för tillit och säkerhet, i Vitryssland 1 – 4 april 2019.[…]

Målsättningen med inspektionen är att bland annat konstatera att det inom de områden som beordrats inspektion inte pågår sådan militär aktivitet som enligt Wienfördraget bör ha rapporterats om på förhand, att Vitrysslands uppgifter till OSSE om granskningsområdet stämmer, samt att utbilda den egna rustningskontrollpersonalen och påvisa den finska rustningskontrollverksamhets multinationalitet och neutralitet. Läs  pressmeddelande

Risker med köpet av Patriot, sverigesradio.se

Enligt en hittills hemligstämplad rapport från Försvarets materielverk saknas både resurser, tydlig styrning och beräkningar av hur dyrt luftvärnssystemet blir för Sverige.

– Ja, det är uppenbart att det finns en del saker som inte är tillräckligt analyserade, planerade och finansierade, säger Martin Lundmark, lektor i ämnet försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Köpet av detamerikanska luftvärnssystemet Patriot är ett av de största svenska försvarsmaterielinköpen som gjorts, och det har också fått kritik. Kritiken har bland annat handlat om att det politiska beslutet klubbades igenom av riksdagen utan att tillräckliga kostnadsanalyser gjorts. Den bilden får nu stöd i en hittills hemligstämplad internrapport från FMV, Försvarets materielverk, som Ekot har fått ut. Den är daterad 4 december 2018, fyra månader efter att beslutet fattades, och i rapporten räknar myndighetens internrevisorer upp en rad problem och risker som kan påverka slutnotan för skattebetalarna.

Själva anskaffningsavtalet skrevs strax efter att riksdagsbeslutet togs i augusti och i ett första steg betalar Sverige 12,1 miljarder kronor för Patriot-systemet, som förutom robotar även består av bland annat radar som kan söka och följa fientliga robotar och plan. Men utöver det tillkommer ytterligare miljarder för underhåll och uppdateringar – men hur många miljarder är oklart eftersom det bland annat saknas kostnadsberäkningar för lastbilar och robotar som behöver bytas ut efter omkring 20 år, skriver revisorerna. Läs artikel