NATOs dom: Norge har ikke et troverdig forsvar, nordnorskdebatt.no

Oddvar Nygård, kommentator

[…] Som om ikke dette var nok, kom det 19. februar et sterkt varsku og en kravliste fra NATO, adressert til den norske regjeringen. I et intervju med Aftenposten, i forkant av en tale i OMS, uttaler Norges egen militære sendemann i NATO, viseadmiral Ketil Olsen, at Norge nå må oppfylle en lang rekke krav fra NATOs side. Olsen sier rett ut at Norge må skjerpe seg. NATO krever nå at Norge skaffer seg et troverdig forsvar. […]

Dessverre fortsetter nedskaleringen av det norske forsvaret. Fikenbladet som regjeringen nå satser på skal dekke over den nakne sannhet om vår forsvarsevne, er å fylle alle hullene i Forsvaret med nye allierte kapasiteter. Ikke bare har vi fått en permanent tilstedeværelse av US Marines i Trøndelag og Troms, i tillegg til den britiske kontingenten på Bardufoss. De neste årene rykker også nederlandske elitesoldater og flåtestyrker inn i Nord-Norge hvor de skal øve i tre måneder årlig. I løpet av inneværende år vil det ifølge Aftenposten befinne seg ca. 2 500 utenlandske soldater i Norge, som da vil utgjøre en større styrke enn vi har i Hærens kampavdelinger. Samme utvikling ser vi når det gjelder den strategisk viktige, maritime overvåkningsvirksomheten (MPA) fra Andøya. De norske MPA-maskinene, P-3 Orion, flyr mindre enn før og i stedet rykker amerikanerne inn med sine P-8 Poseidon.

Ståle Ulrichsen ved NUPI mener den høye allierte tilstedeværelsen kan være problematisk. «Det gir et kjempedilemma. Jo mer avhengig vi gjør oss av allierte, desto mindre blir vårt handlingsrom. Det vil ikke alltid være slik at våre interesser overlapper helt med alliertes», sier Ulrichsen til Aftenposten. Det er en svært betimelig advarsel. Regjeringens manglende vilje til å forsvare oss selv utgjør en særdeles farlig risikosport. Det eneste «historiske» ved denne politikken er at den utsetter oss for å havne i en ny, kald krig. Og i tillegg bereder den grunnen for en alliansepolitisk nedsmelting, når ikke bare NATO, men også Trump oppdager at Norge forsømmer sin egen forsvarsevne. Da kan den sikkerhetsgarantien som alltid har vært bunnplanken i norsk forsvarspolitikk raskt bli satt i spill. Läs artikel

Uphold international law; don’t intervene in Venezuelan affairs, timescall.com

Carolyn Bninksi

[…] On Feb. 18, about 60 countries in the UN declared their support for Venezuela. These countries’ combined populations represent more than half the people of the planet. They declared their determination to protect the UN Charter and international law in front of the UN Security Council. They committed to hold sacrosanct the sovereignty and inviolability of each member state. Virtually all of these states have been victimized by the capitalist states extracting their wealth.

So what do we need to do to support Venezuela? Call for upholding international law and nonintervention in the internal affairs of Venezuela. End U.S. sanctions and economic warfare, which are causing great hardship for the Venezuelan people. Support diplomacy. Oppose military intervention and proxy wars, which are looking more likely. Läs artikel

Fortsatt högt förtroende för det militära försvaret, forsvarsmakten.se

– Vi har ett osäkert omvärldsläge som kräver att vår svenska försvarsförmåga förstärks. 2018 nådde vi goda resultat, och vi fortsätter i samma riktning, säger Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall. […]

– Under året har vi nära nog fördubblat vårt stöd till det civila samhället. Många av våra frivilliga och anställda avbröt sommarsemestern för att vara med och bekämpa skogsbränderna, säger Peter Sandwall och konstaterar att Försvarsmakten tagit rejäla kliv framåt för ett starkare försvar och återigen redovisat en ekonomi i balans. Läs pressmeddelande

Hultqvist om rysk flygprovokation: “Farligt”, svd.se

I början av veckan flög ett ryskt stridsflygplan mycket nära ett svenskt signalspaningsflygplan över Östersjön.

“Provocerande och farligt”, anser försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Incidenten inträffade i tisdags i internationellt luftrum. Det ryska jaktplanet flög på ett avstånd av mindre än 20 meter, enligt Försvarsmakten. Det svenska signalspaningsplanet var på ett vanligt uppdrag i Östersjön och befann sig mellan Gotland och Baltikum när ett ryskt SU 27-plan lyfte från Kaliningrad och flög i fatt det svenska planet, berättar flygstabschefen Anders Persson.

– Först passerade de framifrån och sedan kom de tillbaka och åkte ifatt och lade sig väldigt, väldigt nära, närmare än vad som brukar vara vanligt. […]

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser att incidenten är allvarlig:

– Ryssarna vill markera dominans och närvaro. Men det finns ingen nödvändighet för dem att göra på det här sättet, det är enbart provocerande och farligt. Det finns ingenting som motiverar att de agerar så här mot våra flygplan.

Men händelsen kommer inte att leda till några diplomatiska markeringar från svensk sida, vilket tidigare gjorts då ryska plan kränkt svenskt luftrum.

– Vi nöjer oss med att offentliggöra händelsen och med en offentlig markering från min sida, säger Hultqvist. Läs artikel

200 soldater från USA kvar i Syrien, barometern.se

USA:s militär kommer att ha kvar 200 soldater i Syrien, meddelar Vita huset. Meddelandet kommer efter president Donald Trumps kritiserad beslut att kalla hem USA:s 2 000 soldater från Syrien senast den 30 april.(TT)

USA:s militär kommer att ha kvar 200 soldater i Syrien, meddelar Vita huset. Meddelandet kommer efter president Donald Trumps kritiserad beslut att kalla hem USA:s 2 000 soldater från Syrien senast den 30 april. Tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan besökte Europa förra veckan där han försökte övertyga allierade att upprätthålla militär närvaro i Syrien efter att USA drar ut.

Trump förklarade IS besegrat i Syrien i december i fjol. Läs artikel

Flygvapnet deltar i Sveriges Flygvapenövning 19, ilmavoimat.fi

Flygvapnet deltar med 8-12 multifunktionella Hornet-jaktplan i den svenska övningen Flygvapenövning 19 (FVÖ19) som ordnas den 22–27 mars. […]

Beväringarna vid Lapplands flygflottilj i Rovaniemi deltar i övningen i sina normala dagliga uppgifter inom flygteknik, bränsledistribution och militärpolis. Därutöver ska cirka 20 beväringar, som tjänstgör som hjälpmekaniker, delta i övningen med den finska övningstruppen i Kallax.

Flygvapnen i Finland och Sverige har som en del av det finsk-svenska försvarssamarbetet FISE sedan 2016 deltagit i varandras flygövningar som fokuserar på nationellt försvar. I maj 2018 deltog flygvapnet med åtta Hornet-jaktplan i FVÖ18, som ordnades över Östersjön samt de mellersta och sydvästra delarna av Sverige. Under FVÖ18 deltog finska flygvapnet likadant både i den blå sidans och i den röda sidans verksamhet tillsammans med det svenska flygvapnet. I oktober 2017 deltog svenska Gripen-jaktplan i Finlands luftförsvarsövning Ruska 17 i motsvarande roll.

Samtidigt med FVÖ19 ordnas övningen Northern Wind 2019 i norra Sverige. Northern Wind 2019 är den svenska arméns huvudövning, i vilken cirka 10 000 personer från Sverige, Finland, Norge, USA och Storbritannien deltar. Finska arméns övningstrupp uppgår till över 1 500 personer och cirka 500 fordon. Läs artikel

 

Försvarsminister Peter Hultqvist om alliansfrihet, riksdagen.se

Lars Püss har frågat mig vad jag anser är skillnaden mellan ett Natomedlemskap å ena sidan och att ha ett långtgående och fördjupat samarbete med Finland, Norden och EU samt slå vakt om den transatlantiska länken å den andra sidan?

I propositionen Försvarspolitisk inriktning. Sveriges försvar 2016–2020 (2014/15:109), som riksdagen beslutade om i juni 2015, konstaterar regeringen att den bortre gränsen för Sveriges försvarssamarbeten är ömsesidiga försvarsgarantier. Washingtonfördraget utgör Natos grund och gäller i sin helhet samtliga medlemmar. Kärnan i fördraget är artikel 5 som innebär ömsesidiga och bindande försvarsförpliktelser för Natoländerna att undsätta varandra i händelse av ett väpnat angrepp. Därmed kan det omöjligt finnas någon oklarhet kring skillnaden mellan Sveriges samarbeten och ett Natomedlemskap.

Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. De fördjupade samarbetena med andra länder utgår från en militärt alliansfri position. Utifrån den positionen för vi en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten och en stegvis förstärkt nationell försvarsförmåga. Läs hela svaret

Försvarsminister Peter Hultqvist om ett fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Finland, riksdagen.se

Hans Wallmark har frågat mig om regeringen avser att påbörja ett arbete för att söka riksdagens godkännande av det samförståndsavtal som undertecknades mellan Sverige och Finland i Åbo den 9 juli.

Det fördjupade samarbetet mellan Sverige och Finland har en särställning i bägge ländernas försvars- och säkerhetspolitik.

Samarbetet med Finland sker i enlighet med den inriktning som riksdagen beslutat om (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). I propositionen anförde regeringen följande bedömning: Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige bör utvecklas till att omfatta operativ planering och förberedelser för ett gemensamt användande av civila och militära resurser i olika scenarier. Exempel på detta kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN:s stadga. Sådan planering bör vara ett komplement till, men skilt från, respektive lands nationella planering. Samarbetet innebär en möjlighet till gemensamt agerande, men inte några utfästelser. […]

Som Hans Wallmark mycket riktigt skriver krävs enligt regeringsformen i vissa fall riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse. Vad som avses är internationella avtal som innefattar någon form av juridiskt bindande förpliktelse för Sverige som stat. Det aktuella samförståndsavtalet mellan Sverige och Finland är ett övergripande politiskt ramverk där ambition och målsättning med försvarssamarbetet klargörs. Det innehåller dock inga juridiskt bindande förpliktelser och utgör därmed inte en sådan internationell överenskommelse som avses i regeringsformen. Riksdagens godkännande av samförståndsavtalet krävs därmed inte. Läs hela svaret

Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas, svd.se

Bo Rask, sekreterare i Kungliga Örlogsmannasällskapet

Försvarsberedningens uteblivna prioritering av nya ytstridsfartyg visar man inte inser att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet.

Försvarsberedningen synes ha förbisett eller inte velat förstå att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet. Någon annan slutsats kan rimligen inte dras mot bakgrund av de i media nyligen redovisade förslagen i beredningens kommande rapport. Det är utomordentligt allvarligt att omsättningen av Sveriges ålderstigna ytstridsfartyg inte prioriteras.

För att försvaraSverige och skydda våra sjövägar krävs sjöstridskrafter. Fakta är att medelåldern på samtliga svenska ytfartyg är ca 30 år och att korvetterna Stockholm/Malmö samt Gävle och Sundsvall snart går ur tjänst. Då återstår endast fem korvetter för att hantera de sjöoperativa uppgifterna för en 2 700 kilometer lång kuststräcka. Några satsningar på nya ytstridsfartyg syns inte i horisonten och än mindre i närtid! Läs artikel

US military action in Venezuela would violate international law, expert says, news.nd.edu

[…] Trump condemned socialism and voiced strong support for the self-proclaimed interim president Juan Guaidó, but Mary Ellen O’Connell, Notre Dame Law School professor and renowned expert on international law, raised concerns about Trump’s statement: “We seek a peaceful transition of power, but all options are open.” She says if that means attacking, it would be in clear violation of international law.

“President Trump has invoked the standard code for using military force against Venezuela,” O’Connell says. “Attacking for any reason, however, would violate the most fundamental of all international law — the prohibition on the use of force. International law permits force in response to an armed attack in self-defense, but not for regime change, to secure oil or even to distribute food.” […]

“Regardless of how odious Maduro is, he is in effective control,” O’Connell says. “Under international law, he is treated as the head of government. The fact the U.S. and other states have recognized opposition leader Guaidó as the legitimate president is irrelevant for these purposes. Guaidó must win the support of the military and other Maduro backers to govern. It is governing that matters, not the preferences of outside states.”

O’Connell says military action will cause as much pain as it might relieve for suffering Venezuelans.

“There are no ‘humanitarian wars,’” she says. “Nor is military confrontation a way to promote good governance and the rule of law. The U.S. has become so accustomed to using military force — from full-scale invasions to constant drone attacks — we don’t seem to be able to think of anything else to do. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist om EU:s transeuropeiska transportnät för ökad militär rörlighet inom EU, riksdagen.se

[…] Regeringen är delaktig i det pågående arbetet med förenklingar för den militära rörligheten inom EU. I förslaget till en revidering av förordningen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) har EU-kommissionen föreslagit att särskilda medel avsätts för att främja militär rörlighet. Förhandlingarna om ny CEF-förordning pågår och kommer sannolikt att avslutas i samband med att EU:s budgetram fastställs. Därefter kan riktlinjer utarbetas gällande hur dessa medel på lämpligt sätt kan fördelas.

I enlighet med EU:s handlingsplan för militär rörlighet, antagen den 28 mars 2018, är EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T) utgångspunkten för kommande insatser för att främja militär rörlighet inom transportinfrastrukturen. Läs hela svaret

Utrikesminster Margot Wallström om att avsluta mandat för utlandsinsatser, riksdagen.se

[…] Björn Söder har frågat försvarsministern vad som sker om riksdagen säger nej till att förlänga mandatet för utlandsinsatser och Sverige som en följd av detta beslut har väpnad trupp utomlands utan riksdagens mandat, och vilka konsekvenser detta skulle få juridiskt, ekonomiskt, säkerhetsmässigt med mera. Frågan har överlämnats till mig.

Av 15 kap. 16 § regeringsformen följer att riksdagens medgivande krävs för att en svensk väpnad styrka ska kunna sändas till ett annat land om det inte finns en skyldighet att fullgöra en internationell förpliktelse som riksdagen har godkänt eller ett medgivande i lag. För det fall riksdagen inte skulle förlänga en insats för vilken riksdagens medgivande krävs skulle den juridiska konsekvensen vara att svensk väpnad styrka inte längre skulle kunna delta i insatsen i fråga. Avveckling av insatsen skulle inledas och genomföras under ordnade former, vilket skulle medföra ekonomiska konsekvenser. Vissa kortsiktiga säkerhetsmässiga konsekvenser för den väpnade styrkan i fält kan aktualiseras under avvecklingen. Läs hela svaret