Månad: december 2018

Address by President Moon Jae-in at May Day Stadium in Pyeongyang, korea.net

av

Citizens of Pyeongyang, our brethren in the North,

I am delighted to meet you all here in Pyeongyang.

As President of the South, I cannot express in words how overwhelming it is to be given this opportunity by Chairman of the State Affairs Commission Kim Jong Un to greet you. Citizens of Pyeongyang, we are now forging a new era together in this way.

Chairman Kim Jong Un and I met at Panmunjeom on April 27 and shared a heartfelt embrace. We two leaders solemnly declared to 80 million Koreans and to the entire world that there would be no more war on the Korean Peninsula and that a new era of peace had opened.
We also confirmed the principle of autonomy for our people, whereby we ourselves determine our own fate.
By developing inter-Korean relations in an all-embracing and groundbreaking manner, we firmly pledged to reconnect Korea’s arteries and to hasten a future of common prosperity and reunification on our own terms.

Läs mer

”Nobelstiftelsen måste agera mot feltolkning av fredspriset”, dn.se

av
Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen och president i Internationella fredsbyrån

Det norska stortinget är på väg att göra fredspriset till sin egendom, med fri tolkningsrätt. Ledamöterna tycks inte ha förstått sin roll: när det gäller fredspriset ska man inte agera som parlament utan som ett underordnat organ till en svensk privat stiftelse. För att värna Nobels arv måste Nobelstiftelsen nu hitta en annan lösning. […]

Den successiva förändringen av detta pris hänger samman med två beslut i stortinget i slutet på 1940-talet: det norska medlemskapet i militäralliansen Nato och att platserna i prisutdelande kommittén skall fördelas proportionellt mellan partierna.

Det norska Natomedlemskapet har starkt stöd i Stortinget, och röster som talar för avspänning och ifrågasätter Natos roll i världens olika konflikter får allt svårare att göra sig hörda i vårt västra grannland. Norge försöker att ta en roll som ”bäst i klassen”, man deltar i alla Natos ”out of area”-operationer, köper amerikanska stridsflygplan, arrangerar provocerande militär­övningar likt höstens Trident Juncture, och är på väg att infria det amerikanska önskemålet att Natoländerna ska ge två procent av sin BNP till det militära. Läs artikel

Sverige med i stormaktspelet i Mellanöstern, dalademokraten.se

av
Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige deltar med väpnad trupp i Irak sedan 2015. Nyligen lade regeringen fram en proposition om fortsatt deltagande som riksdagen skall ta ställning till före jul.

Det finns inget mandat från FN:s säkerhetsråd för styrkan som är en del i den USA-ledda koalitionen Inherent Resolve. Regeringen hänvisar som tidigare till inbjudan från Iraks regering.

Det är oklart vad de främmande trupperna har i Irak att göra. Den irakiska regeringen tillkännagav i december 2017 seger över IS i Irak.

Den 1 mars 2018 krävde det irakiska parlamentet en tidsplan för tillbakadragande av koalitionens styrkor, medan regeringen i Bagdad verkar acceptera att trupperna tills vidare finns kvar. Trump har deklarerat att man avser att stanna i Irak, oavsett vad irakierna tycker om det. Läs artikel

Sveriges arméchef på besök i Finland, maavoimat.fi

av

Sveriges arméchef, generalmajor Karl Engelbrektson besökte armén i norra Finland 8–9.12.2018. […]

Samarbetet mellan den finska och svenska armén har blivit intensivare under de senaste åren. Som ett resultat av utvecklingen fungerar de finska trupperna som en naturlig del av en svensk trupp och tvärtom. De övningar mellan truppförbanden som ordnas över gränsen utgör en del av arméns normala övningsverksamhet. – Det finns inga politiska hinder för vårt försvarssamarbete. Vår målsättning är att fördjupa det så mycket som möjligt. Vi utvidgar vårt samarbete hela tiden – steg för steg, sammanfattar kommendören för armén, generallöjtnant Petri Hulkko. Ett exempel på det allt mera omfattande samarbetet är den pågående övningen Arctic Shield 18, i vilken cirka 200 svenska soldater deltar. – Situationen är omvänd i mars nästa år, då cirka 1　500 finska soldater deltar i övningen Northern Wind 19 som ordnas av den svenska armén i norra Sverige, säger Hulkko. Läs artikel

Landmakten må styrkes, nof.no

av

Fra 13 brigader samt 42 selvstendige feltbataljoner, 165 000 personell rulleført og jevnlig øvet, til dagens Hær bestående av ca 11000 personell i styrkestrukturen, fordelt på 1 brigade samt 2 feltbataljoner og til reserven. Hærens hovedkampvåpen LEO 2A4, er på overskredet levetid, men forventes å skulle være operativt i ytterliggere 10 år. Dedikert helikopterstøtte til Hæren er i ferd med å avvikles etter mer enn 50 års samvirke med Hæren. Hæren har i 15 år vært uten dedikert luftvern. Feltartilleriet operer ennå sine selvdrevne skyts anskaffet på 60 tallet. Styrkestrukturen er på et kritisk lavt volum. Regjeringen legger opp til å møllposelagre en av de tre kampbataljonene i Brigaden samt støtteavdelinger til denne kampbataljonen. Hæren mister sin dedikerte helikopterstøtte som har vart uavbrutt siden 1964 innenlands og utenlands. […]

NOF oppfordrer Stortinget til å styrke Hæren. Nye stridsvogner må settes i bestilling for levering i 2020. Brigaden som system må bevares og styrkes. Beslutningen om å legge en av Brigadens kampbataljoner på mobiliseringsstatus må omgjøres. Bell 412-miljøet må tilføres i størrelsesorden 50 millioner ekstra driftsmidler pr. år slik at antall flygende besetninger kan økes, derigjennom beholde en minimum fordeling av helikoptre 9+9 mellom Hæren og spesialstyrkene. Landmakten må bygges opp til å bli en langt mer moderne krigsforebyggende terskel i forsvaret av Norge. Läs artikel

Anmärkning: NOF står  för Norges Offisersforbund

Havsrättskonventionen och Ryska Federationens beslag av tre ukrainska örlogsfartyg med mera

av
Per Boström

Bakgrund

 När Ukraina deklarerade sin självständighet den 24 augusti 1991, inkluderades också halvön Krim, som blivit överförd till Ukraina 1954. Frågorna om var gränsen skulle gå mellan Ryska Federationen och Ukraina var svårlösta. Ukraina proklamerade 1999 ensidigt en havsgräns i Kertj-sundet som inkluderade den långsmala ön Tuzla som ukrainskt territorium. Ön ligger mitt i sundet och närmare den östra, ryska, sidan. Det smala Kertjsundet, cirka 45 kilometer långt och endast cirka 4 kilometer brett i smalaste delen, utgör den enda förbindelsen mellan Svarta havet och Azovska sjön. En kanal genom sundet byggdes 1877, och den är den enda möjliga passagevägen för större fartyg. Kanalen löper väster om Tuzla nära Krimsidan. Mindre fartyg har också kunnat passera öster om Tuzla, nära östra sidan av sundet fram till 2003, då Ryska Federationen anlade en vall med väg ut till Tuzla. Händelseutvecklingen utlöste en politisk kris. Parterna lyckades dock samma år ingå dels ett fördrag om gränser mellan nationerna, dels också Avtalet om Azovska sjön. (Se inofficiell översättning av sistnämnda på alliansfriheten.se.)

Läs mer

Finska försvarsmakten under det kalla kriget, Kungliga krigsvetenskapsakademins handlingar och tidskrift Nr 5 2005

av
Ermei Kanninen , generallöjtnant

[…] Vapenstilleståndsfördraget som ingicks 1944 och det egentliga fredsfördraget 1947 innebar strikta begränsningar för arméns del. Den maximala styrkan fastställdes till 41 900 man, d v s storleken på en åldersklass, vilket man ansåg räckte för att försvara gränserna och för interna uppgifter. Luftstridskrafterna (nuvarande flygvapnet) begränsades till en styrka på 60 flygplan. Dessutom förbjöd man Finland att inneha, tillverka eller anskaffa bombplan, ubåtar, robotar, impulsminor och motortorpedbåtar. Finland skulle heller inte få anskaffa krigsmateriel av tyskt ursprung. Sovjetunionen krävde även att militära frivilligorganisationer skulle upplösas. Upplösandet av skyddskårerna och Lotta Svärd-organisationen var ett verkligt hårt slag för försvaret som helhet. VSB som ingicks 1948, d v s följande år, stod i själva verket i strid med fredsfördraget, för VSB-fördraget förpliktigade Finland att försvara sin självständighet ”med alla sina disponibla styrkor”, varvid betydelsen av många begränsningar minskade gradvis under årens lopp, vilket vi kommer att märka. I själva verket gav ifrågavarande fördrag Finlands försvarsmakt en uppgift i den här nya situationen. Läs artikeln här: Finska krigsmakten under det kalla kriget

Vil øke tilstedeværelsen i Arktis, aldrimer.no

av

USAs kystvaktsjef Karl L. Schultz viser til økt tilstedeværelse fra Russland og Kina i Arktis og mener styrket amerikansk nærvær er nødvendig. US Coast Guard har planer for seks nye isbrytere, og med det første skipet operativt fra 2023.

Kina og Russland er USAs viktigste rivaler som globale stormakter. Tendensen gjør seg gjeldende også i det høye nord. Av flere grunner er Arktis blitt en stadig viktigere region rent sikkerhetspolitisk. […]

Oppstartsbevilgningen er vedtatt, slik at alt er på plass for at byggingen av det første skipet kan starte i henhold til planene. Programmet medfører bygging av tre nye tunge isbrytere beregnet for operasjoner i polare strøk, og et trinn to der ytterligere tre isbrytere av medium størrelse vil bli bygget.

Kystvakten tar sikte på at byggingen av den første tunge isbryteren i dette programmet skal starte allerede inneværende budsjettår, slik at den nye isbryteren skal kunne være i operativ drift i løpet av budsjettåret 2023. Läs artikel

Självständighetsdagens riksparad i S:t Michel, puolustusvoimat.fi

av

Självständighetsdagens riksparad ordnas i år i S:t Michel den 6.12.2018.

Dagen börjar med kransnedläggning vid Mannerheimstatyn på torget i S:t Michel, där också paradmönstringen ordnas. Förbimarschen sker längs Maaherrankatu och man kan bekanta sig med försvarsmaktens materiel på Raatihuoneenkatu.

Temat för paraden är Försvarsmakten – 100 år av beredskap. Trupper från alla försvarsgrenar, Försvarshögskolan, Gränsbevakningsväsendet, samt veteran- och försvarsorganisationerna deltar i paraden.

Paraden tas emot av kommendören för armén generallöjtnant Petri Hulkkooch paradtrupperna kommenderas av stabschefen för armén, generalmajor Markku Myllykangas. Fältandakten hålls av arméns fältprost Vesa Aurén. Läs  artikel

FMV ser över Försvarsmaktens artilleri- och vapenlokaliseringsförmåga, fmv.se

av

FMV beställer livstidsförlängning av artillerilokaliseringssystemet Arthur och ett multifunktionsradar-system (MFRR) från Saab. Beställningen av MFRR skapar förutsättningar för att genomföra en operativ utvärdering som syftar till att ge bästa möjliga utgångspunkt inför en framtida omsättning av förmågan.

Att snabbt upptäcka och varna för inkommande hot som exempelvis projektiler från eldrörs- och raketartilleri är en viktig förmåga för det svenska försvaret. Det befintliga artillerilokaliseringssystemet Arthur 2091 levererades på 90-talet och fyller en viktig funktion i den svenska krigsorganisationen. Åtgärderna FMV vidtar i samband med det här projektet kommer att omfatta såväl radarn som bäraren. Läs pressmeddelande

Er verneplikten god nok i dag? aftenbladet.no

av

I Norge inntrer alminnelig verneplikt det år man fyller 19 år, og varer ut det år man fyller 44 år. I krig eller når krig truer, kan det settes opp en krigsforsterkning som omfatter tjenestedyktige opp til 55 år. Loven ble kjønnsnøytral fra 1. januar 2015.

Det innebærer at hvert årskull på om lag 60.000 personer kan kalles inn til pliktig militærtjeneste. I dag kaller Forsvaret inn ca. 8000 av disse. De andre får ikke militærtjeneste, uansett om de ber om å bli innkalt og fyller alle formelle krav. Grunnen er at Forsvaret stort sett har nedlagt det vi før kunne kalle en hær, og at Sjø- og Luftforsvaret har svært mange fast ansatte. […]

Gjennom verneplikten har vi hatt et redskap for sosial integrering. Vi har skapt relasjoner mellom ulike grupper av norsk ungdom. Kort sagt, verneplikten har vært en av våre viktigste institusjoner for å skape likhet i samfunnet, jevne ut forskjeller i arv og miljø, akkurat slike institusjoner som i dag er viktigere enn noensinne. Når Forsvaret i dag kun nytter de beste og villigste 8000 mannskaper hvert år, så blir ordningen segregerende og slett ikke integrerende for samfunnet. Vi ser ikke de store ulempene med dette i dag. Det skal imidlertid ikke stor fantasi til for å se at når vi bruker verneplikten til å skape klasseskiller, så har dette på sikt sin pris. Läs artikel