650 US Marines kan bli stasjonert på Værnes, aldrimer.no

Nyheten vekker harme hos SV, som ser dette som fast stasjonering av amerikanske soldater på norsk jord og et klart brudd på norsk politikk.

– Norsk politikk er soleklar, vi skal ikke ha fast stasjonerte utenlandske styrker på norsk jord. US Marines har nå vært her i snart to år, de får stadig lov til å være her lenger og US Marines vil nå utvide styrkene. Det er vanskelig å argumentere for at det ikke er en fast stasjonert styrke. Dermed er dette et brudd på norsk politikk, sier SV-representant Lars Haltbrekken til NTB.

Den amerikanske treningsvirksomheten i Norge er underlagt ledelsen for rotasjonsstyrken ved Svartehavet i Romania hvor marinekorpsets hovedbase for øvingsvirksomhet i Europa ligger. Det er denne virksomheten marinekorpset ønsker å samle på Værnes.[…]

En bataljonsstridsgruppe på i overkant av 300 mann er i dag stasjonert på Værnes. Den første kontingenten kom i januar 2017, mens soldatene som er på Værnes nå, er den tredje rotasjonen.

– Vi forventer at forsvarsministeren snarest kommer til Stortinget med en sak dersom de nå planlegger å gi grønt lys til å doble de amerikanske styrkene på Værnes. Det kan ikke skje på samme måte som sist da utvidelsen ble orientert om i et lukket møte helt på tampen av stortingssesjonen, sier Haltbrekken.

Statssekretær Tone Skogen ønsker imidlertid ikke å gå nærmere inn på når en avklaring kan foreligge, eller om den skal behandles politisk før eller etter sommeren. Läs artikel

Samarbetet som bygger förmåga att kunna agera tillsammans, forsvarsmakten.se

Finland är en prioriterad försvarssamarbetspartner och inget annat land står Sverige närmare. Samarbetet ska bygga förmåga att kunna agera tillsammans. Finland och Sverige skapar förutsättningar för samarbete även bortom fredstid om politiska beslut fattas. Under två dagar har man haft ett givande möte för att fortsätta planeringen mot dessa förutsättningar.

Chefen för ledningsstabens inriktningsavdelning Jonas Haggren, tillsammans med sin finske kollega general löjtnant Kim Jäämeri är initiativtagare till mötet, där även insatschefen, arméchefen, marinchefen, flygvapenchefen, förbandsproduktionchefen och försvarslogistikchefen deltog.

– Målet med samarbetet är att skapa förmåga och förutsättningar att kunna genomföra gemensamma operationer, i fred, kris och krig, säger Jonas Haggren. Läs pressmeddelande

Malmström: USA har smällt igen dörren, sydsvenskan.se

USA har stängt dörren och EU tänker inte knacka på i första taget, hälsar kommissionens handelsbas Cecilia Malmström sedan stål- och aluminiumtullarna nu trätt i kraft. Kommande toppmöten kan bli avgörande för vägen vidare.[…]

– I dag skickar vi in hela det här beslutet, alltså USA:s motivering med hänvisning till inre säkerhet, till WTO. Vi har också inlett proceduren för att vidta motåtgärder eller balanserande åtgärder, det vill säga införa tullar på ett antal amerikanska varor enligt den lista som vi har kommit överens med medlemsländerna, berättar handelskommissionär Cecilia Malmström för TT.[…]

Handelskommissionären suckar tungt över utvecklingen.
– Jag känner en stor frustration över detta. Det här är ett slag mot hela det multilaterala systemet och det regelverk som vi tillsammans har byggt upp. Sedan får det stora konsekvenser för europeisk stål- och aluminiumindustri givetvis och det gör ju att våra redan ansträngda relationer med USA får ytterligare en törn. Det här är illa för alla som tror på global, regelbaserad handel, säger Malmström. Läs artikel

Krig och politik

Anders Björnsson

Efter första världskriget kom krigets segermakter i Versailles överens om att utpeka en stat, Tyskland, som skyldig till krigsutbrottet och utdömde ett skyhögt krigsskadestånd som inte på något sätt beaktade behovet av reparationer och återhämtning även på den förlorande sidan. Detta var en utstuderad förödmjukelse av en nation som hade slitits sönder inte bara på slagfältet utan också genom strider mellan revolutionära och kontrarevolutionära krafter i eget land. Vad man avstod från i Versailles var att ställa någon av de ”krigsansvariga”, främst den detroniserade tyske kejsaren, till svars för eventuell brottslighet.[1] England och framförallt Frankrike önskade säkra sin ställning som världsmakter genom att hålla sina kolonialvälden samman och se till att förlorarnas territorier föll i rätta händer – det var en hög prioritet.

Läs merKrig och politik

Historieprofessor om krigsbroschyr: Anspelningen på andra världskriget överdriven, lu.se

[…] Och hur ser du på det politiska läget i dagens Europa? Kan man dra paralleller till andra världskriget eller det kalla kriget?

– Det internationella politiska läget i Europa är idag krisartat, men krig råder bara i Ukrainas gränsområde till Ryssland och det är ett begränsat krig. Det är en tragedi för Ukraina och Ryssland. Inom EU, med förestående Brexit och närmast permanenta regeringskriser i Italien, Slovakien och Tjeckien kan situationen karaktäriseras som krisartad men det föreligger knappast något krigshot mot Sverige.

Varför tror du då att man skickade ut dagens broschyr om det inte föreligger något direkt krigshot?

– I mina ögon förefaller broschyren vara ett utflöde av lust hos regeringen att visa ansvarstagande för Sveriges säkerhet. Den betonar att förberedelserna för krig har varit ”mycket begränsade” och nu ska man ”stärka totalförsvaret”. Läs artikel

U.S. tariff move breaks international law: German finance minister, reuters.com

The U.S. decision to impose tariffs on Canadian, EU and Mexican steel and aluminum flies in the face of international law, German Finance Minister Olaf Scholz said on Thursday.

The U.S. administration said earlier it would move ahead with import tariffs on some of its closest allies, ending months of uncertainty about potential exemptions.  “This is not a good day for trans-Atlantic relations,” Scholz said on his way to a meeting with his G7 counterparts in the Canadian ski resort town of Whistler, British Columbia.[…]

“This one-sided decision is wrong and in my view against international law,” Scholz said, stressing the importance of supporting a rules-based system for free trade. Läs artikel