Månad: juni 2018

[…] Försvarsmakten är i dag i god form. Grunden för vårt försvar är den finländska modellen som är skapad för våra förhållanden och behov. Dess hörnstenar är värnplikten, ett trovärdigt försvar som täcker hela landet och militär alliansfrihet. I bakgrunden finns medborgarnas starka försvarsvilja. För förebyggande av militära hot och vid behov för avvärjning av angrepp behöver vi både spetsförmågor som grundar sig på modern teknologi och en omfattande reserv.

Den allmänna värnpliktens centrala betydelse för Finlands militära försvar kan inte nog betonas. Värnplikten, som grundar sig på en försvarsskyldighet som berör alla medborgare, har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla både den fredstida och den krigstida försvarsförmågan. Vi kan med hjälp av den producera och upprätthålla de krigstida trupper som behövs för försvaret av hela Finland. Folkets stöd för värnplikten har ökat under de senaste åren. Fyra femtedelar av folket stöder det nuvarande försvarssystemet, som bygger på värnplikt för män och som kompletteras av kvinnor som gjort frivillig militärtjänst. Läs talet

En motståndare genomför luftlandsättning av trupp i Bodenområdet och har förstört broar i syfte att hindra våra styrkors rörlighet, men Norrbottensbataljonen är redo att möta hotet. Bataljonen genomför en krigsförbandsövning med broläggning, anfallsstrid i kompani och sök med hund, moment som skapar förutsättningar att möta en stor hotbild.[…]

I landet finns idag tre pionjärplutoner och den fjärde är under uppbyggnad. Pionjärsoldaternas främsta uppgift är att försvåra motståndarens framkomlighet genom minering eller sprängning av transportsträckor eller för motståndaren strategiskt viktiga platser. Stöter den egna bataljonen på hinder är det pionjärplutonens uppgift att röja undan hindret. Exempel på det kan vara att spränga bort minor, eller som här, bygga en tillfällig broförbindelse för övergång vid vattendrag eller annan svåröverkomlig plats. Läs pressmeddelande

I sommar genomförs den första militära grundutbildningen sedan beslutet att återinföra värnplikten togs 2017.

Men frågan splittrar de unga. Hälften är för, en tredjedel är emot.

Partier till höger och vänster är eniga om att Sveriges försvar måste stärkas upp med mer resurser och högre beredskap. Ett steg i detta var beslutet att återinföra värnplikten som varit vilande sedan 2010.

Hos de unga går åsikterna om beslutet isär. Enligt en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio tycker 49 procent av alla mellan 18 och 29 år att allmän värnplikt är bra – medan 32 procent svarar att det är dåligt. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö har deltagit i en omfattande intervju med tidningen Financial Times. I intervjun kommenterar han det rådande världspolitiska läget, finskt medlemskap i Nato och det Arktiska rådet.[…]

Enligt tidningen försöker Niinistö inte gömma att Ryssland oroar honom. På basis av sina erfarenheter anser Niinistö att EU bör hantera Ryssland med respekt och beslutsamhet.

– Man måste ha en tydlig åsikt och framföra den på ett tydligt sätt, säger Niinistö.[…]

Journalisten valde också att fråga presidenten om Finland borde ansluta sig till Nato.

– Det är bättre att ha Natokortet i handen än att spela det, svarar Niinistö.

– Finländarna stöder inte det och jag är finländare, tillägger Niinistö och syftade på resultaten i olika opinionsundersökningar som tagit reda på finländarnas intresse för Nato.

Niinistö påpekar att de finska medborgarna är redo att försvara sitt land. Enligt opinionsundersökningar är 75 procent av finländarna färdiga för det – en uppseendeväckande skillnad om man jämför Finland med Tyskland. I Tyskland är bara 16 procent av medborgarna redo att försvara sitt land. Läs artikel

I løpet av juni skal USA ta over store deler av den løpende maritime overvåkingen av Barentshavet, med base fra Norge. Inntil fem P-8A Poseidon fra US Navy er ventet til Andøya. Det er uklart hvor lenge de amerikanske overvåkingsflyene blir værende. […]

Med fem fly kan USA ivareta en løpende og døgnkontinuerlig maritim overvåking av nordområdene. Ved å gjennomføre disse flyvningene fra Andøya, slik US Navy tidvis har gjort også tidligere, får flyene vesentlig lenger tid i operasjonsområdet og mer tid til å blant annet lete etter russiske ubåter. De amerikanske P-8-flyene som flyr i Nord-Atlanteren, opererer til vanlig fra Keflavik airbase på Island. Läs artikel

A major US-led exercise in Poland and the Baltic states has kicked off. It comes amid interest from Poland in welcoming a permanent US military presence on its territory.[…]

Israel, which a not a member of the North Atlantic Treaty Organization (NATO), is taking part for the first time in the drills, which are scheduled to run until June 15. Läs artikel

I år firar vi Försvarsmaktens 100-årsjubileum. Under sin existens har Försvarsmakten kommit att bli en av hela folket uppskattad garant för vår självständighet och en av hörnstenarna i den.

I stunder av kris och prövning har vi varit tvungna, men också kunnat lita på vår egen förmåga att klara oss ur faran. Förtroendet och den därav spirande viljan och förmågan har burit Finland även genom svåra tider. Till detta arv och till vår försvarsvilja sätter vi vår tillit även i fortsättningen. […]

De snabba förändringarna i säkerhetsmiljön ställer Försvarsmakten inför nya utmaningar även framöver. Arbete för att trygga Finlands säkerhet bör göras utan uppehåll. Finlands säkerhet och försvaret av ett fritt och stabilt samhälle kräver även i framtiden insatser och vilja av både Försvarsmakten och varje finländare.

Låt mig framföra ett uppriktigt tack till det självständiga Finlands Försvarsmakt och till alla finländare som deltagit eller för närvarande deltar i försvaret av vår nation. Läs talet

Nyheten vekker harme hos SV, som ser dette som fast stasjonering av amerikanske soldater på norsk jord og et klart brudd på norsk politikk.

– Norsk politikk er soleklar, vi skal ikke ha fast stasjonerte utenlandske styrker på norsk jord. US Marines har nå vært her i snart to år, de får stadig lov til å være her lenger og US Marines vil nå utvide styrkene. Det er vanskelig å argumentere for at det ikke er en fast stasjonert styrke. Dermed er dette et brudd på norsk politikk, sier SV-representant Lars Haltbrekken til NTB.

Den amerikanske treningsvirksomheten i Norge er underlagt ledelsen for rotasjonsstyrken ved Svartehavet i Romania hvor marinekorpsets hovedbase for øvingsvirksomhet i Europa ligger. Det er denne virksomheten marinekorpset ønsker å samle på Værnes.[…]

En bataljonsstridsgruppe på i overkant av 300 mann er i dag stasjonert på Værnes. Den første kontingenten kom i januar 2017, mens soldatene som er på Værnes nå, er den tredje rotasjonen.

– Vi forventer at forsvarsministeren snarest kommer til Stortinget med en sak dersom de nå planlegger å gi grønt lys til å doble de amerikanske styrkene på Værnes. Det kan ikke skje på samme måte som sist da utvidelsen ble orientert om i et lukket møte helt på tampen av stortingssesjonen, sier Haltbrekken.

Statssekretær Tone Skogen ønsker imidlertid ikke å gå nærmere inn på når en avklaring kan foreligge, eller om den skal behandles politisk før eller etter sommeren. Läs artikel