Allt fler politiker talar nu om att det gäller att ”ta människors oro på allvar”. Detta synsätt präglade också söndagens valdebatt i svt:s Agenda.
Ämnena, som bestämts i förväg (uppenbart i samförstånd med de deltagande partiledarna), var: Jobb och välfärd, Lag och ordning, Migration samt Klimat och miljö.
Jag menar inte att det skulle vara oviktiga ämnen (även om utgångspunkten för debattledarnas frågor ofta tycktes mig synnerligen missvisande, ja rent skruvad). Jag menar heller inte att det — principiellt — skulle vara fel att diskutera sånt som många människor idag oroar sig för.
Nej, det som bekymrar mig är de frågor som inte togs upp till debatt, de frågor som nästan aldrig ventileras i våra svenska valrörelser, de frågor som kan vara helt avgörande för vår framtid men som tydligen anses alldeles för stora och viktiga för att dryftas öppet.
Jag talar om de frågor som rör vårt lands utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Det är frågor som aldrig tas upp i någon valdebatt, frågor som därigenom lämnar medborgarna både rådlösa och maktlösa och som — faktiskt — är grund för mångas oro. Men här tävlar politikerna inte alls om att ”ta människors oro på allvar”.
När det gäller de verkligt stora och avgörande vägvalen är det för oss medborgare nästan omöjligt att i valrörelserna få vägledning för hur vi bör rösta. Partierna vill inte prata utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Och medierna spelar med och låter politikerna bestämma vilka frågor som ska ventileras och vilka som ska sopas under mattan.
Jag kan inte dra mig till minnes att nedrustningen av det svenska försvaret och den allmänna värnpliktens avskaffande, det långt gångna samarbetet med försvarsalliansen Nato, Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan, vapenförsäljningen till krigförande länder som Saudiarabien etc. någonsin stötts och blötts i någon valrörelse.
Det kanske är helt i sin ordning. Det kanske finns frågor som inte bör avgöras i allmänna val. Men jag känner ändå en djup oro för att vi, precis som vi gled in i EU utan att riktigt fatta hur det gick till, en dag vaknar upp och finner att Sverige blivit medlem av Nato — utan att vi fått en chans att som medborgare, med röstsedeln i handen, stå upp till försvar av den kloka politik som stavas ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”.
Månad: maj 2018
Beväring 2018 Guide för dig som ska rycka in, puolustusvoimat.fi
Blivande beväring, Finlands säkerhet och det militära försvarets områdesindelning, Du är den bästa personen att försvara vårt land.
Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga. Detta stöder det nuvarande militärpolitiskt stabila läget i Nordeuropa. Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättigheter. Läs guiden
Militära samarbetet med USA fördjupas, dn.se
De tre försvarsministrarna från Sverige, Finland och USA ska på tisdag underteckna en överenskommelse om ett närmare och djupare militärt samarbete. Arbetet med dokumentet har varit strängt hemligt. Syftet är enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) att öka stabiliteten i Europa genom större amerikansk militär närvaro. […]
– Överenskommelsen mellan USA, Sverige och Finland syftar till att öka stabiliteten. I den stabiliteten ingår också amerikansk närvaro på olika sätt, säger Peter Hultqvist till DN och förklarar:
– Både Sverige och Finland har fördjupat sitt bilaterala försvarssamarbete med USA genom övningar på armé- flyg- och marinsidan. Vi försöker förbättra vår militära förmåga tillsammans. Då ser vi det som naturligt att också upprätta ett avtal där de här tre länderna tillsammans går in i ett mer fördjupat samarbete, säger Peter Hultqvist. Läs artikel
Försvarssamarbete inom EU i fokus på försvarsministermöte, regeringen.se
Försvarsminister Peter Hultqvist deltog den 4 till 5 maj vid ett informellt försvarsministermöte i Bulgariens huvudstad Sofia. Vid mötet diskuterade ministrarna bland annat genomförandet av EU:s permanent strukturerade försvarssamarbete, Pesco, och olika perspektiv på krishantering.[…]
Vid arbetssessionen om Pesco fokuserade medlemsländerna på de fortsatta formerna för samarbetet, bland annat styrningsregler för Pesco-projekten. Sedan tidigare har medlemsländerna enats om 17 gemensamma projekt, där Sverige kommer att delta i tre av dem. Regeringen vill se styrningsregler som ger flexibilitet och stort utrymme för projektdeltagarna att utveckla projekten så som de önskar.
– Regeringen vill se ett resultatorienterat samarbete och välkomnar arbetet med ett förtydligande av styrningsreglerna för Pesco-projekten, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande
Verksamheten i Europeiska unionen under 2017, riksdagen.se
Roger Richtoff (SD) : Jag ser med oro på att Europeiska rådet vill driva EU till en alltmer sammanvävd militär organisation. När ett alltmer överstatligt EU beslutar om militära insatser där riksdagens inflytande är begränsat innebär det i praktiken att Sverige är med i en militär allians. Jag anser det vara tveksamt om denna förändring i svensk utrikespolitik är förankrad hos det svenska folket. Därför menar jag att regeringen inom EU ska verka för en linje där säkerhets- och försvarspolitik ska vara ett ansvar för respektive medlemsland, samt motverka en inriktning som går mot en sammanvävd militär organisation. Om samarbete i stora frågor är nödvändigt ska det ske på mellanstatlig basis. […]
Lotta Johnsson Fornarve (V): När det gäller utskottsmajoritetetens ställningstagande under avsnittet Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken stödjer jag utskottets majoritet utom i den delen som gäller Sveriges deltagande i det Permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) där jag vill framhålla att jag motsätter mig utvecklingen mot ett alltmer militariserat EU och därför anser att Sverige inte ska delta i Pesco. I övriga delar stödjer jag utskottsmajoriteten. Läs riksdagsprotokollet
Rätt till makt ger plikt till ansvar,
[…] För det första ser det förstås inte så illa ut vad gäller allmänheten som Demoskopmätningen ensam skulle kunna få en att tro. Att nästan ingen anger försvaret som allra viktigaste fråga betyder inte att nästan alla anser att det är fullständigt oväsentligt. Man kan till exempel gå till Myndighetens för Samhällsskydd och Beredskap innehållsrika undersökning Opinioner 2017, som publicerades i januari i år. Där kan man se att stödet för att Sverige har ett militärt försvar har ökat rejält under den senaste femårsperioden och att allmän värnplikt blir allt viktigare i allmänhetens ögon.
Det har gjorts försvarsuppgörelser mellan flera partier om nya – men alldeles för små – resurstillskott. Värnplikten har återaktiverats – men det finns inte realistiska planer för hur tillräckligt många rekryter ska få tillräckligt med utbildning. Försvarsberedningen har lagt fram en utmärkt rapport om den katastrofala situationen vad gäller försörjning och samhällsskydd i ett krisläge, och när ordföranden Björn von Sydow presenterade den vid rikskonferensen med Folk och Försvar vann han allmän respekt och beundran. Men var finns denna insikt idag? Så snart strålkastarna hade släckts satt bara de tappraste entusiasterna kvar i publiken. Läs artikel
Det pågår en mörkläggning i media, nsd.se
Och på vems order kan man fråga sig, är det på order av regeringen eller försvarsmakten.
Varför tror jag nu det? Kanske ni frågar er. Vi har just nu i detta ögonblick över 300 svenska soldater i sina bästa år under FN flagg i Mali. Det är klassat som världens farligaste plats att vistas på både som civil och soldat. Deras gruppering angreps med självmordsbombare, raketbeskjutning och gevärseld i lördags, tidigare har ett svensk FN fordon sprängts sönder av en vägbomb.
De här ungdomarna som för närvarande riskerar liv och lem i en hopplös mission i Afrika är inte där av frivilliga skäl. De är där under tvång, för går de inte med på utlandstjänstgöring blir de avskedade på stående fot och har inte mer att hämta i försvarsmakten!
Varför är press, radio och TV både döva och stumma?
Handlar de på order från högre ort, så att inte vi föräldrar ens skall ifrågasätta varför vi från Sverige skall skicka våra barn och anhöriga till ett inbördeskrig vi inte har att göra med. Hitintills har ingen svensk ungdom behövt komma hem i en ”Body-bag”, men andra nationer under FN:s flagg har fått ta emot över 270 döda anhöriga från krigets Mali. Läs artikel
Försvaret: ”Färre klagar över stridsövningar”, svt.se
I slutet av maj genomförs en stor flygvapenövning i Uppsala. Tillsammans med stöd från den finska militären kommer man öva på luftstrider och försvar av svenskt territorium. Och enligt Försvaret så har folks inställning till allt övande förändrats.
– Vi har märkt av en markant skillnad i allmänhetens respons på vår verksamhet. Även om vi bullrar nattetid så är det en betydligt större acceptans. Jag tror att folk verkar ha förstått att det är en förändrad världsbild i dag och för att vi ska kunna utveckla vår försvarsförmåga så accepterar man att det kan störa ens närmiljö, säger Mats Gyllander, kommunikationschef på Luftstridsskolan.
De flygningar som sker över Uppsala är en del av en större återkommande övningsserie som flygvapnet hållit sedan 2010. Främst sker övningarna över Östersjön, med start från baser i mellersta och sydöstra delarna av Sverige.
Under övningen, som pågår 25-30 maj kommer ett tio-tal flygfarkoster utgå från Uppsala. Finska försvaret deltar med en stridsflygsdivision på sex F18-plan och två helikoptrar, och från Sveriges håll kommer sex JAS Gripen och två helikoptrar. Läs artikel
En dålig koalition
USA begär att Sverige skall bidra till att säkra tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien. Områdena skall ”stabiliseras och minröjas”.
Har USA någon rätt att kräva att Sverige medverkar i Syrien?
Sverige deltar militärt i Irak genom vår medverkan i koalitionen Inherent Resolve som leds av USA. Svenska regeringen menar att den insatsen är folkrättsligt grundad genom inbjudan från Iraks regering. Men vad gäller för insatser i Syrien – finns där någon liknande inbjudan från Syriens regering till den USA-ledda koalitionen? Nej, det finns ingen inbjudan. Istället har den syriska regeringen fördömt USA-koalitionens insatser i Syrien som kränkning av landets suveränitet.
Svenska regeringen vill inte låtsas om att Sverige medverkar i en koalition som begår folkrättsbrott och vill inte tala om att koalitionen på eget bevåg krigar även i Syrien. För svenska folket ges bilden av en närmast fredsbevarande insats i Irak som saknar kopplingar till USA:s krig i regionen.
Avhandling om rekrytering, officersforbundet.se
Inte något år sedan värnplikten lades i malpåse 2009 har Försvarsmakten lyckats uppnå rekryteringsmålet av soldater. Förbanden har haft olika svårt att attrahera ungdomar, men sammanlagt har man legat kraftigt under det årliga behovet på 4 000 rekryter. Det tycks även bli problem att fylla årets kvot om 2500 soldater. Johan Österberg vid Försvarshögskolan i Karlstad har i sin avhandling från mitten av mars, kartlagt vilka faktorer som får soldater att stanna i Försvarsmakten efter avslutad grundutbildning. Bland resultaten var meningsfulla arbetsuppgifter det som stack ut mest. […]
– Värnplikten ska enligt politikerna vara ett komplement till frivilligheten. Men jag skulle inte bli förvånad om vi om åtta till tio år återgått till enbart värnplikt igen. Jag reser runt en del i andra länder och då får jag ofta frågan varför vi väljer att ha båda systemen, och det kan man ju fråga sig. Men i grunden ligger ett politiskt beslut. Läs artikel
Minister Soinis tal under jubileumsseminariet 100 år av diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Finland, formin.finland.fi
[…] Återigen, Finland och Sverige ter sig som naturliga partners. Utöver den geografiska närheten har vi delade värderingar och en liknande syn på hurdana samhällen vi föredrar att leva i. Dessa fundamentala byggstenar får konkreta uttryck i många olika former: cirka 700 000 mänskor med finska rötter lever idag i Sverige; över 30 % av våra utländska investeringar går till Sverige, medan 45 % av utländska investeringskapitalet i Finland har sitt ursprung i Sverige; i handel av tjänster är Sverige vår överlägset viktigaste EU-partner. […]
Avslutningsvis, jag ser inga tecken på att de nuvarande internationella spänningarna skulle släppa inom en nära framtid. Finland och Sverige, som liberala demokratier, bör fortsätta arbeta för de värderingar vi tror på. Det kan ibland kännas som en uppförsbacke. Men enligt ett finskt ordspråk: ingen belöning utan ansträngning. Jag är övertygad om att vi, tillsammans, är redo för uppdraget. Läs talet
USA vill ha svenskt stöd till återerövrade IS-områden, svt.se
Väststödda milisgruppen SDF har inlett en offensiv mot IS för att stampa ut terrorgruppens sista närvaro i östra Syrien. Men efter att IS kastas ut måste områden minröjas och stabiliseras, och USA kräver nu att länder som Sverige axlar en större del av det ansvaret.
– En koalition innebär att bördan delas, säger amerikanska diplomaten Jonas Wechsler till SVT Nyheter.[…]
Men att besegra IS på slagfältet är bara en del av kampen. Före detta IS-kontrollerade områden måste därefter stöttas i flera steg, enligt experter och biståndsgrupper. Först med minröjning, sedan grundläggande förnödenheter som el och vatten och slutligen politiskt stabiliserande insatser.[…]
Jonas Wechsler framhåller att andra länder i den internationella koalitionen måste ta större ansvar. Det är också därför den amerikanska diplomaten är i Sverige, för att söka ökat svenskt stöd till före detta IS-kontrollerade områden. Knappt 170 miljoner svenska kronor hoppas han på.
– USA har i Syrien axlat det mesta av bördan och en koalition innebär att bördan delas, säger han.
– Det är inte en koalition med bara en medlem. Det är så jag tror att presidenten tänker för sig själv.Läs artikel