Slutreplik: ”Sverige ska inte medverka i stormaktspelet”, Lars-Gunnar Liljestrand, svd.se

Kenneth G Forslund undviker i sitt svar på min artikel 28 mars i Svenska Dagbladet de känsliga frågorna om den svenska militära insatsen. Inte med ett ord nämner han att Sverige deltar i en USA-ledd koalition som begår folkrättsbrott. Genom sitt svar visar Forslund närmat övertydligt hur de politiskt ansvariga för insatsen undviker att tala om på vilka villkor Sverige deltar och under vems kommando insatsen utförs.

Det är USA som leder koalitionen där Sverige ingår men svenska politiker försöker få det att framstå som om vi på egen hand gör någon närmast civil insats.

USA-koalitionen begår folkrättsbrott genom att angripa mål i Syrien. Sverige är med i samma koalition och även om Sverige inte deltagit i bombningarna i Syrien så är vi indragna i konflikten genom vårt koalitionsmedlemskap.

Forslund säger tvärsäkert att inbjudan från regeringen i Bagdad är ett folkrättsligt mandat att delta med svensk militär. Läs artikel

Lagrådsremiss: Solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen , regeringen.se

[…] Bestämmelserna i den nya gasförsörjningsförordningen är i stora delar oförändrade gentemot den tidigare EU-förordningen. Det har dock införts ett krav på solidaritet mellan medlemsstater för att säkerställa gasförsörjningen till solidaritetsskyddade
kunder om det uppstår en försörjningskris och de ordinarie krisåtgärderna inte räcker till. Det nya kravet medför ett behov av kompletterande bestämmelser i nationell lagstiftning. Det är i huvudsak ansvarsfrågor som måste regleras. Inriktningen är att bestämmelser inte bör införas i lag utan meddelas i förordning med stöd av ett normgivningsbemyndigande. Läs remissen

Svensk signalspaning vid ryska övningen, helagotland.se

Försvarsmaktens signalspaningsplan flyger i cirklar utanför ryska Kaliningrad – där Ryssland håller en stor militärövning för sin Östersjöflotta.

Under både tisdagen och onsdagen har åtminstone ett flygplan av modellen S 102 B – också kallat ”Korpen” – flugit runt i cirklar i luftrummet utanför den ryska Östersjöenklaven Kaliningrad. Där arrangerar Ryssland en stor krigsövning där man bland annat kommer att provskjuta robotar på internationellt vatten.

Det här är ett vanligt rutinuppdrag, säger Försvarsmaktens presstalesperson Magnus Jirlind till TT. Han vill inte koppla uppdragen till den ryska övningen.

-Vad vi vidtar för åtgärder angående den ryska övningsverksamheten, det går vi inte in på. Men vi har haft signalspaningsflyg i luften.[…]

Ryssland har informerat svenska myndigheter om sin avsikt att övningsskjuta artillerield mot mål i luften och i havet. Sverige har därpå utfärdat en farozon och varnat all flygtrafik och sjöfart för att passera i det aktuella området, som ligger på ungefär 15 mils avstånd från Blekinge. Passagerarflyg och färjor tvingas till exempel att ta omvägar runt det. Läs artikel

Militär ska kunna skjuta ner drönare, sr.se

Skyddsvakter och militär ska ha rätt att skjuta ner eller på att annat sätt styra bort fientliga drönare som närmar sig en militärövning eller en byggnad som är skyddsobjekt. Det föreslår en statlig utredning.

– Drönare kan innehålla både kameror och vapen och kan göra mycket skada på ett skyddsobjekt. Skyddslagen försöker skydda mot spioneri och terrorism och sådant använder man drönare till idag, säger Margareta Bergström, ordförande för Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet. Läs artikel

Rysk militärövning ovanligt nära Sverige och Danmark inleddes i Östersjön – provskjuter nya luftvärnsrobotar, svenska.yle.fi

Ryssland inledde onsdag morgon en stor militärövning i Östersjön. Övningsområdet sträcker sig mycket nära Sverige och Danmark. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist säger att övningen är exceptionell men inte mot reglerna.

Den ryska flottan inledde på onsdag morgon en omfattande övning i Östersjön som har lett till varningar till både fartyg och flygtrafik i området. Ryska flottan kommer troligen att provskjuta flottans nya luftvärnsrobot Pantsir.

Ryssland har gett en varning om att örlogsfartyg kommer att skjuta skarpt med luftvärnsrobotar under övningen. Det område Ryssland har utfärdat varningen om sträcker sig ändå ovanligt nära både Sverige och Danmark, bara 40 kilometer från Utklippan i Karlskrona skärgård.[…]

Finlands president Sauli Niinistö kommenterade på onsdag eftermiddag militärövningen och säger att den inte påverkar Finland. Många länder håller övningar i Östersjön, säger Niinistö. Däremot är presidenten bekymrad för att den militära närvaron i Östersjöområdet har blivit allt större de senaste åren. Niinistö önskar att den skulle minska. Läs artikel

En marin för Sverige, utgiven av Kungliga Örlogsmannasällskapet, 2018

I detta förslag till ett starkare marint försvar argumenterar vi för vår syn på behovet av åtgärder för att skydda vårt lands vitala intressen med utgångspunkt i den marina och maritima miljön. Texten är ett resultat av seminarier, skrivna artiklar och uttalanden under debatter vilka samtliga utgör delar av akademiens ordinarie verksamhet. KÖMS anser att behoven av att skydda vår sjöfart, värna vårt sjöterritorium och vår marina infrastruktur måste beaktas vid den strategiska utformningen av det svenska försvaret. Frågan har hittills inte fått den uppmärksamhet och det genomslag som den förtjänar. Det har i sin tur medfört att allvarliga brister förekommer i landets samlade försvarsförmåga.[…]

I och med 1972 års försvarsbeslut kom kraven på förmågor att med militära medel skydda sjöfarten att tonas ned. I sitt betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:75 angående försvarets fortsatta inriktning m.m. jämte motioner citerade Försvarsutskottet emellertid följande uttalande av 1970 års försvarsutredning: ”Frågan om export- och importsjöfart i ett avspärrningsläge bör enligt utredningens mening lösas med andra medel än militära. Kapaciteten för skydd av sådan sjöfart kan därför starkt minska eller t.o.m. utgå. Kustsjöfart och transporter till och från Gotland måste emellertid kunna skyddas”. Försvarsbeslutet innebar att uppgiften sjöfartsskydd togs bort och den prioriterade uppgiften för marinen (flottan och kustartilleriet) blev att förhindra en angripares trupp- och materiellastade fartyg att nå svensk kust (i dagligt tal att förhindra kustinvasion). Det var ett olyckligt beslut med långtgående negativa konsekvenser. Beslutet att invasionsförsvar är Försvarsmaktens främsta uppgift skapade en obalanserad marin med större offensiv förmåga än den defensiva förmågan att skydda sjötransporterna och det egna uppträdandet till sjöss och i basområdena. Beslutet förändrade i grunden sjöförsvarets operativa förmåga att hävda svensk territoriell integritet. Läs rapporten: En-marin-för-Sverige-webversion

Balansegang – forsvarets omstilling etter den kalde krigen, Magnus Håkenstad og Olav Bogen, dreyersforlag.no

Boken,utgiven på Dreyers förlag, presenteras  Jacob Børresen.

«Boka er velskrevet. Forfatterne har klart å redusere et særdeles omfattende sakskompleks og et mangslungent handlingsforløp med mange tilbakeslag og sidespor til en sammenhengende og til tider fengslende fortelling til å bli klok av uten at de øver vold på fakta og sammenhenger. Godt gjort! Boka vil uten tvil bli stående som en grunntekst for alle som heretter skal studere Forsvarets utvikling i det første tiåret etter den kalde krigen.»

På to tiår har det norske forsvaret endret seg nesten til det ugjenkjennelige. Den kalde krigens enorme, mobiliseringsbaserte invasjonsforsvar har blitt erstattet av et lite, modernisert og delvis profesjonalisert innsatsforsvar. Denne utviklingen fant sted mot et bakteppe av sikkerhetspolitiske og militærteknologiske omveltninger, og var også en del av omfattende reformer i det norske statsapparatet. Läs artikel

Ryssland inleder kritiserad övning nära Sverige, dn.se

I morgon onsdag inleder Ryssland sin kritiserade övning med avancerade militära robotar i Östersjön.

– Det kan mycket väl röra sig om en politisk markering från Rysslands sida, säger analytikern Fredrik Westerlund vid FOI.

Delar av den ryska övningen genomförs nära Sverige i ett område mellan Bornholm och Öland och har kritiserats för att genomföras i ett område med civil flyg- och fartygstrafik.[…]

Fredrik Westerlund får medhåll av Martin Hagström på FOI, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut:

– Jag tror att man får se den ryska övningen som en politisk markering där man vill skapa mycket uppmärksamhet och visa militär närvaro. Jag kan inte se att det finns något specifikt tekniskt skäl att göra detta på just den här platsen. Läs artikel

Uppdrag: Strid bakom fiendens linjer, nsd.se

ARVIDSJAUR Deras uppgift är att spana och strida bakom fiendens linjer. För soldaterna och officerarna vid Arméns jägarbataljon är det kraven och utmaningarna som lockar.[…]

Efter år av nedrustning är nu politikerna beredda att satsa mera pengar på försvaret. Framtidstron märks också vid jägarbataljonen. Till sommaren ska 130 värnpliktiga rycka in, samtidigt är målet att yrkesofficerarna ska bli fler.

I händelse av krig organiseras förbandet som 193. Jägarbataljonen och består då av närmare 500 personer. Uppgiften är att spana och slå ut viktiga funktioner hos en motståndare.[…]

Självständighet, kreativitet och professionalism betonas också. Det krävs viljestyrka för att orka fortsätta att jobba och göra rätt saker när det är 30 grader kallt.

– Eftersom vi inte har några artilleripjäser, flygplan eller fartyg att bygga verksamheten kring så blir individen oerhört viktig. Vi lägger mycket energi på att utbilda våra soldater och officerare. Det är dem det kommer att hänga på i slutänden, säger Björn Eliasson.[…]

Jägarbataljonen ska kunna sättas in i hela landet. Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge har inneburit nya uppgifter, exempelvis har förbandet deltagit i flera övningar på Gotland. Läs artikel

Björn Körlof om allmän värnplikt och försvarsvilja

”En annan faktor av betydelse är att befolkningens direktkontakt med totalförsvaret praktiskt taget har upphört. Erfarenheten visar att plikttjänstgöring inom totalförsvaret innebär en viktig länk till försvarsvilja och motståndsanda, vilka i hög grad är förutsättningar för den mentala beredskapen i stort.

Beslutet 2008 att låta värnpliktssystemet vila torde därför vara ett beslut som starkt påverkat vår mentala beredskap negativt. Beslutet medförde att den stora andel av befolkningen som på olika sätt ingick i och deltog i totalförsvarets utbildnings- och övningsverksamhet minskats till en bråkdel. Allteftersom nya generationer växer upp kommer den del av befolkningen som har egen erfarenhet av sådan utbildning och övning snabbt att ytterligare minska. Detta gör att det blir svårare att nå ut med säkerhetspolitisk information som kan uppfattas och förankras i en självupplevd verklighet.”

Björn Körlof, tidigare riksdagsman (M)  och generaldirektör för bl a Styrelsens för Psykologiskt försvar, i boken Sverige – värt att skydda, Kungl Krigsvenskapsakademien, 2017

Vi trenger et sterkt forsvar for å hevde vår suverenitet over norsk land og hav, Frode Bygdnes, ht.no

[…] I dette arbeidet har det vært et naturlig valg å ha kampflybase i Bodø og overvåkingsbase på Andøya. Men nå legges disse ned. De nye kampflyene F-35 er flyttet til Ørlandet med Evenes som fremskutt kampflybase. Og patruljeflyene på Andøya som overvåker havområdet, skal flyttes til den fremskutte flystasjonen på Evenes. Det sjøbaserte luftforsvaret forlater kysten. Og verdifull kunnskap og samarbeid mellom virksomhetene, brytes ned. Redningstjenesten i Bodø og kystvakta på Sortland blir underordnede samarbeidspartnere.

Den eneste rimelige forklaringa på den vedtatte strategiplanen til politikerne, har vært å spare penger til dyre våpen som kampfly F-35, nye overvåkingsfly P-8 Poseidon og nye helikopter NH-90. Regjering og storting satser på utstyr og bygger ned baser, leirer og annet dybdeforsvar.

Denne endra strategi er ikke egna til å hevde vår suverenitet. Tvert om, denne strategien er å gjøre oss mer avhengig av de landene som leverer dette utstyret. Denne teknologien holder produsentene på, en teknologi som gjør oss mindre uavhengig. Sammen med utstyret må det følge rådgivere og mannskap som kan betjene og vedlikeholde dette. I all hovedsak blir det amerikansk mannskap stasjonert fast på norsk jord. Dette mannskapet har som primæroppgave å innhente etterretningsdata og å overvåke russiske ubåter i Nord-Atlanteren. Å vokte om ressursene i havet blir underordna.[…]

Endringa av basepolitikken her, er ei endring fra ressursovervåking til etterretningsovervåking i nord. Tydelig kom det fram ved at de nye NH-90 helikoptrene prioriteres for fregattene og ikke kystvakta. Kan det og være hensynet til amerikansk besetning som gjør at en flytter overvåkingsflyene til den fremskutte kampflybasen på Evenes?

Denne endringa i forsvarspolitikken er med på å dra Norge inn i skarp konfrontasjon med Russland, og sannsynligvis vil det sette en strek over det fiskeripolitiske forvaltningssamarbeidet om fiskeressursene i nord. Våre nasjonale interesser blir underordna amerikanernes konfrontasjonslinje mot Russland. Läs artikel

Boken Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Finns nu för nedladdnning

Utan att Sverige är militärt hotat från något håll har det uppstått en yvig debatt om Sveriges ställning som alliansfritt land. Steg för steg har politiska beslutsfattare och militärer ökat samverkan med den västliga militäralliansen Nato – utan att det finns några militära hot mot Sverige och utan att varje steg prövats mot bakgrund av Sveriges traditionella ställning som neutralt och fredssinnat.

Författarna: Anders Björnsson och Sven Hirdman har varit redaktörer, förordet har författas av Thage G Peterson och för texterna svarar Mats Bergquist, Carl Björeman, Anders Björnsson, Hans Blix, Hans Corell, Rolf Ekéus, Anders Ferm, Sven Hirdman, Katrine Marçal, Leif Pagrotsky, Pierre Schori, Sören Sommelius, Maj Britt Theorin, Erkki Tuomioja och Lennart Uller. Ladda ned boken här: Bevara alliansfriheten_med omslag