Tror luftstridsevnen er svekket, alldrimer.no

Forsvarets tillitsmannsorganisasjoner tror de mange nye systemene og endringene i Luftforsvaret har svekket stridsevnen. – For mye fokus på materiell og for lite på personell, sier forbundsleder i Norges Offisersforbund (NOF), Torbjørn Bongo.[…]

– Det er vanskelig å dokumentere noe slikt. Men vårt inntrykk er at vi nå ser en «dip» i stridsevnen. Det er mange endringer samtidig, mange nye systemer som fases inn, og våre medlemmer forteller om en krevende situasjon, sier forbundslederen i Norges Offisersforbund (NOF), Torbjørn Bongo til Aldrimer.no.

– Har Forsvaret – eller de bevilgende politiske myndigheter kanskje – gapt over for mye på en gang med både F-35, P-8 Poseidon, NH-90, endringer i utdanningssystemet og endringer i basestrukturen?

– Det er jeg redd for, svarer Bongo. Läs artikel

Forsvarstopp går av: Må styrke oss i nord, vg.no

– Det er ikke skummelt, men vi har all grunn til å være våkne. Når NATO-sjefen ber Norge styrke sitt forsvar i nord, betyr det at vi har en alvorlig situasjon. Dette sier øverste sjef for hærens styrker i Nord-Norge, brigadesjef Eldar Berli (57), når han nå slutter jobben etter knappe fire år, som er lenger enn de fleste står i denne jobben.

[…]– I dag er det ikke noe som tilsier noen umiddelbar fare for væpnet konflikt på norsk territorium for eksempel med Russland, beroliger 57-åringen.

– Imidlertid er vi en del av et større hele, og vi er medlem i en forsvarsallianse – noe som tilsier at vi kan bli trukket inn i en konflikt som springer ut et helt annet sted enn i Norge. Og – det skjer uventede endringer svært raskt i internasjonal sikkerhetspolitikk – det har vi sett mye av de siste tiårene. Läs artikel

Militærforsker: Danmarks rolle som Nato-duks står for fald, altinget.dk

[…] Ifølge Forsvarsministeriets prognoser kommer vi, når nyinvesteringerne er fuldt indfasede i 2023, til at bruge ca. 1,3 procent af BNP på forsvaret.

I 2013 – året inden daværende statsminister Helle Thorning-Schmidt på Natos Wales-topmøde skrev under på, at Danmark ville arbejde for at leve op til alliancens målsætning om at bruge 2,0 procent af BNP på forsvaret senest i 2024 – udgjorde forsvarsbudgettet ca. 1,2 procent af BNP. Et løft på 0,1 procent af BNP på 10 år kommer formentligt ikke til at udløse stående ovationer i Nato-hovedkvarteret eller i Washington DC.

Og hvad måske værre er: Det ser ud til, at en meget stor del af de øvrige europæiske Nato-lande rent faktisk afsætter flere penge til de væbnede styrker. Ifølge Natos prognoser vil 15 ud af de 29 Nato-lande således bruge minimum 2,0 procent af BNP i 2024. Läs artikel

Mellan två krig – Saddams fall och IS födelse, Kjell E Genberg, dast.nu

[…] Kriget tog officiellt slut ett halvår efter att det inletts och FN straffade Irak med stränga sanktioner. I maj 1991 fick den svenske diplomaten Rolf Ekéus säkerhetsrådets uppdrag att som verkställande ordförande för FN:s särskilda kommission UNSCOM att nedrusta Irak. Om detta dramatiska och stundtals farliga värv har Ekéus berättat i sin nya bok Mellan två krig. Saddams fall och IS födelse där åren 1991 till 1997 behandlas. Det var en tid av omvälvande händelser i regionen, kännbara än i dag, och blev något av ett startskott för bildandet av Islamska Staten.

I boken, som delvis är spännande som en thriller, beskriver Ekéus bakgrunden till invasionen. Saddam såg den shiainfluerade revolutionen i Iran som ett hot, något som också startade ett åttaårigt krig mellan de två staterna. Irak stöttades av de flesta andra regeringar (USA hjälpte till med underrättelseverksamhet) medan Iran hölls om ryggen av Israel. Saddam Hussein tog stödet som en förevändning att handla efter eget skön och en följd av detta blev angreppet mot Kuwait.[…]

Författaren berättar analytiskt om fortsättningen: hur Bush den yngre tillsammans med Tony Blair i efterskalven av elfte septemberhändelserna inledde det krig som störtade Saddam Hussein och orsakade anarki i området, ett kaos som skapade organisationen Islamiska Staten. Terrorn i New York hade ju ingen koppling till Irak utan emanerade från Afghanistan. George Bush, som saknade den hederlighet Ekéus tillskriver hans far, förfalskade tillsammans med sin vicepresident Dick Chaney dokument som sade att Irak innehade massförstörelsevapen. Läs recensionen

Fare for luksusfelle, forsvaretsforum.no

Forsker Per Martin Norheim-Martinsen mener Forsvaret må passe seg for å bygge strukturer man ikke klarer å finansiere.

– F-35-flyene vil legge beslag på enorme ressurser i lang tid fremover. Det er en så stor investering at det er en reell fare for at den strukturen vi bygger, ikke blir bærekraftig, sier førsteamanuensis Norheim-Martinsen ved Forsvarets høgskole.   Luksusfellen, kalte Institutt for forsvarsstudier årets omstillingskonferanse. For når Norge skal nærme seg to prosent av brutto nasjonalprodukt på forsvar, må friske penger inn. Hva skal de brukes til? Og får Forsvaret valuta for pengene? […]

I Sverige koster Forsvaret 53,8 milliarder kroner i året. Det tallet skal opp. I perioden 2016 til 2020 er det vedtatt at budsjettet skal økes med 18 milliarder kroner.
– Men det aller meste går til å kjøpe materiell, sier doktorgradsstipendiat Magnus Christiansson ved Försvarshögskolan. […]

– Etterkrigstiden er full av eksempler på at vi bygde strukturer – takket være blant annet våpenhjelp fra USA – som vi ikke var i stand til å finansiere når støtten forsvant. Vi fikk nye kapasiteter, men en grov ubalanse mellom drift og investering. I fremtiden må vi unngå at det skjer. Läs artikel

Förtroendet för Försvarsmakten ökar, forsvarsmakten.se

Svenskarnas förtroende för Försvarsmakten ökar. Det visar den årliga undersökningen Förtroendebarometern från Medieakademin. I undersökningen uppger 47 procent av de tillfrågade att de har stort eller mycket stort förtroende för Försvarsmakten – förra året var siffran 39 procent.[…]

Undersökningen som gjorts i samarbete med Kantar Sifo har genomförts årligen sedan 1997, men Försvarsmakten har endast funnits med de senaste två åren. Resultatet grundas på drygt 1 200 webbintervjuer som genomförts under mars i år.

— Vi har under de gångna åren bland annat etablerat oss på Gotland och utökat vår övningsverksamhet, exempelvis med den största försvarsmaktsövningen på över 20 år, Aurora 17. Förutom att det har gett en ökad operativ effekt visar undersökningen att det hårda arbete med synlighet och folkförankring som vi i Försvarsmakten jobbar hårt med varje dag har gett resultat, säger Marcela Sylvander. Läs pressmeddelande

15 years on: Hans Blix looks back at the Iraq War, news.cgtn.com

[…]By January 29, 2002, George W. Bush’s Axis of Evil speech laid out broader American ambitions. Iraq, it soon became clear, was priority number one.

“Maybe they had a tentative view that this needed to be cleared up,” says Blix when I ask him if he believes Washington had already made up its mind by the time the speech was made. “A residual readiness” to “go it alone” he called it.

[…] “I’m not convinced they thought there was any danger of weapons of mass destruction, or I wonder if they really believed al Qaeda was there, or that they were convinced they could have a democracy. I think it was more a question of establishing their hegemony,” says Blix. If that was the aim, it is still not “Mission Accomplished,” as George W. Bush claimed while on-board the aircraft carrier USS Abraham Lincoln on May 1, 2003. Läs intervjun

Rolf Ekéus: Inte smart att störta Saddam Hussein, dn.se

[…] I boken ”Mellan två krig” – titeln syftar på Kuwaitkriget 1991 och Irakkriget i mars 2003 – berättar Ekéus den rafflande historien om jakten på förbjudna vapen i Irak.

När du kommer in på USA:s senaste, och ännu pågående krig i Irak – som inleddes för 15 år sedan – är din tes att massförstörelsevapnen aldrig var en avgörande fråga för president George W Bush.

– Nej, för Bush och Dick Cheney (vice presidenten) handlade det om energipolitik, att säkra oljeleveranserna från regionen, Irak och Saudiarabien. Och de ville inte att Saddam skulle få kontroll över Persiska viken, de såg honom som den farliga aktören. Men de visste ingenting om några massförstörelsevapen. Att Irak inte längre hade några hade jag kunnat slå fast redan 1997. […]

Vad var skillnaden mellan de två krig som boktiteln syftar på?

– Det första kriget, Kuwaitkriget 1991, var ju ett nödvändigt och av FN sanktionerat legitimt krig där det stod klart att Saddam hade byggt upp massförstörelsevapen. Och det visade sig vara värre än någon anat, med kärnvapen och biologiska vapen – de kemiska hade de redan använt massivt i kriget mot Iran. Vid det andra kriget 2003 fanns det ingen saklig grund för det, CIA hade ingen koll. Inte ens Donald Rumsfeld, försvarsministern, hade höga tankar om CIA: han sade till mig att de bara använder sig av hemliga underrättelser, de läser inte vanliga böcker och tidningar, så de har ingen aning om annat än vad de inhämtar från hemliga källor, och därmed ingen baskunskap.[…]

– Khaddafi i Libyen gjorde en deal med USA, gjorde sig av med sina massförstörelsevapen, och blev i realiteten avrättad. Saddam var avväpnad, och blev avrättad. När jag talar med nordkoreanerna är det som hände i Libyen och Irak den ständiga referensen. Hur kan man tro att Nordkorea efter det skulle gå med på att göra sig av med sina kärnvapen?Läs intervjun

Rolf Ekéus bok har tidigare presenterats på sajten.

Debatt om betänkandet: “Vissa frågor om Försvarsmaktens personal”, riksdagen.se

Betänkandet från Försvarsutskottet finns att läsa här.

MIKAEL JANSSON (SD): […] Problemen med anställda förband är att de är dyra och därför inte kan vara så många. Dagens enda brigad, med målet att brigaderna ska bli två, är otillräcklig. Vi skulle om vi blev angripna vara tvungna till vanskliga och omfattande transporter. Om transporterna till stridszonen skulle lyckas är risken ändå att vi skulle ha tappat den gynnade rollen som försvarande förband och snarare skulle få den attackerandes roll att återta mark där en angripare säkrat terräng. Vi måste ha fler brigader, så att vi är fredsgrupperade i de områden där en angripare kan försöka att etablera sig. SD har föreslagit åtta armébrigader och tre amfibiebrigader, bestående av drygt två tredjedelar värnpliktiga.  För att öka antalet utbildade värnpliktiga föreslår vi, till att börja med, att 8 600 utbildas årligen. Vi föreslår mönstring av alla unga män och frivillig mönstring för unga kvinnor. Alla bör genomgå en tredagarskurs i uniform i samband med mönstringen för att skapa delaktighet. Enligt enträgna önskemål från Norrbotten bör ett rekryteringskontor öppnas i Norrland för att stimulera rekryteringen i de norra delarna av Sverige.[…]

En annan orsak till att utbildning av värnpliktiga är positiv är folkförankringen av försvaret. Med endast ett anställt försvar blir lätt de anställda soldaterna och officerarna de enda som ska lösa totalförsvarsuppgiften. För ett uthålligt försvar krävs dock att större delen av folket och helst hela folket känner sig delaktiga. Värnpliktsutbildningen gör att de som utbildas och deras släktingar och vänner börjar känna delaktighet. Plikt är bra. Vi ska inte se plikten som kompletterande utan som en huvudfunktion i vår militära förmågeproduktion. […]

LOTTA JOHNSSON FORNARVE (V) […] En trovärdig svensk militär alliansfrihet innebär också ett behov av ett svenskt försvar med stark folklig förankring, som har kapacitet att upprätthålla kontroll över svenskt territorium såväl som att möta de olika säkerhetshot som vi står inför och som kan bidra i internationella insatser för att värna fred och säkerhet. Vi välkomnar därför beslutet att återinföra värnplikten. Det är utmärkt att både män och kvinnor kallas till mönstring. Det är ett viktigt steg för ett mer jämställt och ett mer folkligt förankrat svenskt försvar. Även om den nya värnplikten sker i relativt liten skala är det ett viktigt steg åt rätt håll. På sikt vill vi utveckla värnplikten ytterligare, och det ska vara möjligt attgöra både militär tjänstgöring och civil tjänstgöring. Läs hela riksdagsdebatten (§20)

President Niinistö diskuterade med president Putin, sttinfo.fi

Republikens president Sauli Niinistö och Rysslands president Vladimir Putin förde ett telefonsamtal den 22 mars 2018.

Presidenterna diskuterade ingående internationell säkerhet och strategisk stabilitet. President Niinistö framförde Finlands allvarliga oro över nervgasattacken i Storbritannien och konstaterade att Rysslands samverkan för att utreda situationen är nödvändig. Under samtalet upprepade president Niinistö också sina gratulationer till president Putin med anledning av segern i det ryska presidentvalet.

Samtalet fördes på Finlands initiativ. Läs artikel

Locket på om svensk militär i Irak, Lars-Gunnar Liljestrand

Den USA-ledda koalitionen Inherent Resolve i Irak och Syrien leds från US Central Command  (US Centcom) i Tampa, Florida. En amerikansk general för befälet över insatserna i både Irak och Syrien.

Sverige deltar sedan år 2015 i koalitionen, men regeringen framställer den svenska insatsen som något slags lokal verksamhet i norra Irak, till synes utan andra kopplingar till koalitionen.

I Norge däremot har man tydligt talat om att det är USA som styr och ställer över koalitionens styrkor. Sommaren 2017 flyttades den norska styrkan från det kurdiska självstyresområdet till Anbarprovinsen på USA:s begäran och påskyndades förläggning av en task team ur Telemarksbataljonen, som skulle gå in i främre linjen för att stödja irakiska brigader som omlokaliserades mot gränsen till Syrien.

Läs merLocket på om svensk militär i Irak, Lars-Gunnar Liljestrand

Den missförstådda realpolitiken, Magnus Christiansson, svd.se

Begreppet ”realpolitik” är en del av den liberala idétraditionen. Det berör inte utrikespolitiska problem och ställer inte intressen i motsättning till värderingar. Det är tyskt till sitt ursprung men har aldrig använts av Otto von Bismarck. Med andra ord: det mesta vi tror oss veta om detta frekvent använda begrepp är missförstånd.

Betraktat på detta sätt är en nostalgisk svensk utrikespolitisk retorik med rötter i det kalla kriget en olycka med försåtliga konsekvenser. Exempelvis är begrepp som “tröskel” och “solidaritet” tomma skal med lös koppling till sin ursprungskontext och med en obestämd handlingsimplikation. I Bews anda krävs bildning för att förstå såväl ursprung som förändringar. Allt för stor begreppsförvirring försvagar sammanhållningen i säkerhetspolitiken. Läs artikel