Hæren er for liten, forsvaretsforum.no

Brigadesjef Eldar Berli blir rådgiver ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI). Han skal jobbe med en langsiktig strategi for Hæren.[…]

Alt er likevel ikke rosenrødt, forteller Berli.

– Utfordringen er mye gammelt hovedmateriell som burde vært byttet ut, pluss at vi har utfordringer knyttet til reaksjonsevne og utholdenhet. Det er heller ikke noe feil på brigadens størrelse, men Hæren er blitt for liten. Volumet gjør oss veldig sårbare hvis vi utnyttes skarpt. Läs artikel

Statsminister Stefan Löfven om nervgiftsattacken i Salisbury, riksdagen.se

Fru talman! Den andra stora frågan på dagordningen var alltså nervgiftsattentaten i Salisbury i Storbritannien. Jag gav premiärminister Theresa May mitt och hela Sveriges fulla stöd. Regeringen arbetade för ett skarpare uttalande än det som hade föreslagits, med ett tydligare utpekande av Ryssland. Så blev det också, och jag är nöjd med att ett enigt EU tydligt fördömde attacken och dessutom pekade ut Ryssland som den enda troliga förövaren. Det är viktigt att komma ihåg att mordförsöken i Salisbury naturligtvis är en oerhört tuff händelse för dem som drabbades och för Storbritannien. Men de är större än en bilateral fråga mellan Storbritannien och Ryssland. Detta är ytterligare en utmaning av det internationella regelverket från rysk sida, och det är så det måste betraktas. Därför är det helt centralt att detta oacceptabla agerande möts av ett tydligt och gemensamt svar från oss i Europeiska unionen. Som en markering av detta valde vi att kalla hem EU:s ambassadör i Ryssland för konsultationer. Vi tittade noga på vad som ytterligare kan göras, företrädesvis från samlat europeiskt håll men också eventuellt från svensk sida, för att svara på det ryska agerandet. Vi kommer även naturligtvis att ha en dialog med oppositionen. Läs riksdagsprotokollet

Realpolitik – ett begrepp som bör utmönstras, Mats Björkenfeldt

Doktoranden vid Försvarshögskolan Magnus Christianssons artikel ”Den missförstådda realpolitiken” publicerades på denna sajt den 22 mars 2018. Artikeln är en recension av John Bews bok Realpolitik (Oxford University Press 2015).

Bew förespråkar en återgång till ”realpolitik” i dess ursprungliga betydelse, det vill säga såsom den framställs i två böcker från mitten av 1800-talet av August Ludwig von Rochaus, varvid Christensson påpekar att en ”[a]llt för stor begreppsförvirring försvagar sammanhållningen i säkerhetspolitiken”. Men finns det verkligen behov av detta begrepp i diskussioner om säkerhetspolitik? Bew noterar i boken på sidan 257 att ”realpolitik is a label that Kissinger himself regards as unhelpful”.

Intressant är att Christensson verkar dela Bews åsikt, att begreppet har nytta i dess ursprungliga form. Och Bew skriver på sidan 290 och följande sidor, under rubriken ”Intervention and Non-Intervention”, att begreppet i den formen åberopades av dem som var motståndare till en intervention i Irak i början av 1990-talet.

Läs merRealpolitik – ett begrepp som bör utmönstras, Mats Björkenfeldt

Var vi redo? Generallöjtnant Carl Björeman

Vi lägger här ut Carl Björemans bok Var vi redo? från 2013, utgiven på Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. Boken kan laddas ned här.

Professor Kent Zetterberg skriver i förordet

“Carl Björeman har under senare år genomfört en omfattande forskning om det svenska försvarets utveckling från från 1930-talet fram till idag. Björeman har i sina böcker varit kritisk till det svenska försvarets utveckling efter andra världskriget. Han har sökt rötterna till denna utveckling i bristen på en långsiktig plan och strategi för stridskrafterna och i försvarsindustrins särställning, där särskilt flygindustrin har prioriterats. Till detta kom en rad strukturella problem med den stora Krigs-/Försvarsmakten, särskilt armén, som inte rättades till under kalla kriget.

Resultatet blev en systemkollaps när det stora mobiliseringsförslaget avvecklades efter försvarsbeslutet 2000. Det nya insatsförsvaret är främst till för internationella insatser och av en föga imponerande storlek och förmåga. Ambitionen att klara det nationella försvaret har varit nästan helt borta från de svenska försvarsbesluten under en lång så kallad  strategisk paus, men har på senare år börjat börjat komma tillbaka i debatt och politik. Verkligheten har på nytt gjort sig påmind, bland annat genom Rysslands utökade militära förmåga.”

Military Interventions Against ISIL in Iraq, Syria and Libya and the Legal Basis of Consent, Karine Bannelier, papers.ssrn.com

The legal argument of intervention by invitation has been used by all eleven States intervening in Iraq (nine members of the US-led coalition, Russia and Iran), by Egypt for its airstrikes against ISIL in Libya and by Iran and Russia for their interventions in Syria. To the extent that these consensual military interventions targeted ISIL and other UN-designated terrorist groups, their legality has not been challenged by any State. Strong criticisms marked nonetheless military operations undertaken by invitation but not targeting “terrorist groups”, such as the alleged Russian strikes against the “Syrian moderate opposition”. The arguments advanced by intervening States seem to confirm the “purpose-based approach” of intervention by invitation. Intervening States did not claim a “right to intervene in a civil war” but argued that what justifies their intervention is the existence of both a request by the government and a legitimate purpose: fighting ISIL and other terrorist groups. The different reactions also show an unwillingness of the international community to recognize a general right of intervention in a civil war. Läs artikel

Klarar det civila försvaret av att stödja Hemvärnet? Lars Holmqvist, kkrva.se

I december 2017 presenterade Försvarsberedningen sin utredning Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025, en grundlig genomgång av de krav som ett väl fungerande totalförsvar bör leva upp till.[…]

Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap 13 §, initierar lagar som t ex Förfogandelagen och Arbetsrättsliga beredskapslagen. Dessa lagar träder i kraft vid beredskapslarm (högsta beredskap) men gäller inte med automatik under skärpt beredskapSaken är den att så länge regeringen ”bara” har utlyst skärpt beredskap så är listan på vad Försvarsmakten har rätt att kräva av det civila försvaret oroväckande kort.

Men om regeringen – till följd av yttre hot – skulle fatta beslut om en stegring från skärpt till högsta beredskap, ställs samhället mer eller mindre om på krigsfot. Det är ett mycket stort steg att ta i ett gråzonsläge och det kan (kommer att?) användas av en motståndare med argument av typen ”den krigshetsande regimen i Stockholm säger nej till dialog, vilket ökar spänningen i onödan”. Risken finns att det politiska etablissemanget stegrar sig inför beslutet och att det därför tas senare än det borde.

Vi skulle behöva en öppenhjärtig diskussion kring steget från skärpt till högsta beredskap. Vilka blir de praktiska konsekvenserna, vilka blir kostnaderna (något som lär tas i noga beaktande inför ett beslut) och hur kommer en sådan skärpning att upplevas av omvärlden, särskilt av den tänkte motståndaren? Är beslutet lätt att ta eller kommer det att tas under betydande vånda? Kan vi vara betjänta av en beredskapstrappa uppbruten i flera steg, t ex att förfogandelagen införs i vissa kommuner/län men inte i hela landet? Lokala avsteg från arbetstidsregler? Tillfällig delegering av rätten att utöka skyddsobjekt eller skapa nya? Det finns även andra frågor, men jag nöjer mig med dessa. Läs artikel

Finland utvisar en rysk diplomat på grund av nervgiftsattacken i Storbritannien, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö säger att det är mycket allvarligt att kemiska vapen har använts i Europa för första gången sedan andra världskriget.

– Europeiska rådet konstaterade att Ryssland sannolikt var bakom attacken, så vi beslöt oss att gå med i den rätt så vida europeiska fronten och utvisa en rysk diplomat, konstaterade Niinistö. Läs artikel

En fläkt från det kalla kriget, Peter Akinder, ledare, ostrasmaland.se

Även Sveriges regering gav på måndagen besked till den ryske ambassadören Viktor Tatarintsev att en medarbetare vid hans ambassad får packa väskorna och åka hem till Moskva.[…]

Samtidigt ska man nyktert ha med sig det som nu sker inte är till fördel för möjligheterna att i närtid komma till tals med Ryssland. President Putin lär nämligen svara med exakt samma åtgärder. I sin tur riskerar det att föra detta väldiga land, med sin beräknande statsledning, längre ifrån väst med allt vad det kan komma att innebära.

Med andra ord är det en balansgång som Sverige nu deltar i; mellan att å ena sidan med skärpa markera mot en skamlig rysk handling, för vilken man får utgå ifrån att det finns övertygande belägg, och å andra sidan att göra det på ett sådant sätt att Ryssland inte isoleras från möjligheten att samtala med. Ett diplomatiskt krig innebär nämligen mindre möjligheter att lösa internationella konflikter, att nya murar mellan öst och väst riskerar att resas samt att Ryssland kan komma att uppträda mer hotande och utmanande i världspolitiken. Särskilt Sverige har här, som militärt alliansfritt, en större roll att spela än vad vårt lands storlek motiverar. Mitt i allt det drag av kallt krig som är lätt att uppfatta, borde regeringen anstränga sig för att hålla en öppen kanal till Moskva, både för att kunna framföra berättigad kritik och för att kunna samtala om viktiga frågor.

Det finns nämligen, som nu, en tid för att markera tydligt mot oacceptabla brottsliga beteenden. Men det kommer också en dag då relationer med nödvändighet måste byggas till gagn för fred, avspänning och säkerhet i världen. Läs ledaren

Farlig ubalanse mellom investeringer og drift, aldrimer.no

Dyrkjøpte investeringer kan støve ned om Forsvaret ikke har råd til å drifte materiellet. Tidligere HV-sjef, generalmajor (p) Tor Rune Raabye advarer mot at dette kan bli konsekvensen av dagens forsvarspolitikk. Han får full støtte av forsvarsekspert Ståle Ulriksen. – Med økt spenning er situasjonen skummel, sier Ulriksen. […]

Midlene til drift synker, investeringene tar en stadig større del av forsvarsbudsjettet og som i sin tur får en minkende andel av brutto nasjonalprodukt. Raabye slår fast at denne tendensen svekker Forsvarets operative evne. Forsvarsekspert Ståle Ulriksen stiller seg bak Raabyes advarsler.

– Forsvaret trenger folk. Men når Norge ikke klarer å nå 2-prosentmålet, kompenseres det med investeringer. Ofte legges det frem planer om investeringer uten at man har troverdige planer for å ivareta drift og driftskostnader. Investeringsprosjektene blir nesten alltid mye dyrere enn planlagt. Hva gjør man da? Jo, man kutter på driften, og resultatet er at det blir enda færre folk, sier Ulriksen.

– Det medfører økende fare for det Raabye påpeker. For Forsvarets kapasiteter krever bemanning for å være operative. Har man ikke nok hender til å ivareta driften, blir kapasiteten liggende nede, materiellet står ubrukt, og den operative evnen svekkes. Så enkelt er det, sier Ulriksen. Läs artikel

 

NATO-EU Cooperation: Don’t Forget Berlin Plus! europeanleadershipnetwork.org

NATO and the EU have in the past few years made a great show of their burgeoning cooperation. EU Presidents Tusk and Juncker attended NATO’s Warsaw Summit in July 2016 and signed a Joint Declaration with NATO Secretary General Stoltenberg to “give new impetus and new substance to the NATO-EU strategic partnership”.[…]

But there is something missing. The most practical and longstanding EU-NATO cooperative framework, so-called Berlin Plus, seems to have been overlooked. Under Berlin Plus, agreed in 2003, the EU can request NATO to make available its assets and capabilities to the EU for an EU-led and directed operation. From the absence of any reference to Berlin Plus in recent NATO or EU public documents, it would seem that this form of cooperation has been side-lined in favour of seemingly more contemporary issues. As a result, the list of NATO-EU activities does not address the challenge of how NATO and the EU would operate militarily together in a future crisis that affected both their interests.[…]

he Berlin Plus arrangements allow the EU in a crisis to supplement its own military resources (largely drawn from EU member states) by drawing on NATO’s collective assets and capabilities. The arrangements fully protect the EU’s authority and political control in such an eventuality. There is a current practical example. The EU’s Operation Althea in Bosnia and Herzegovina is conducted under Berlin Plus arrangements. Its purpose, under UN mandate, is to help the Bosnian authorities maintain a safe and secure environment. NATO provides the communications, planning, and the command structure, and helps generate the forces. NATO’s Deputy Supreme Allied Commander, currently a UK 4-star General, is the Operation Commander. He is answerable solely to the EU for this function. Läs artikel

Avhandling visar hur Försvarsmakten kan rekrytera och behålla fler soldater, fhs.se

[…] Återinförandet av värnplikt som dessutom även inkluderar kvinnor är enligt Österberg en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna rekrytera tillräckligt med soldater.

– Sveriges storlek, samhällsskick och utsatta geografiska läge gör att det inte är optimalt att personalförsörja Försvarsmakten med frivilliga soldater. Och min forskning pekar på att de värnpliktiga soldaterna kan utgöra en viktig bas för rekrytering till officersyrket, säger Österberg.Läs pressmeddelande

Avhandlingen kan läsas här

Ny bok av generallöjtnant Carl Björeman: Sex överbefälhavare söker roll

Vi återger nedan ett stycke ur Carl Björemans nya bok, Sex överbefälhavare söker roll – tvekampen mellan det territoriella och det  teknologiska försvaret under kalla kriget. Försvaret och det kalla kriget, (FoKK), Publikation nr 53

Professor Kent Zetterberg, ledare för forskningsprojektet FoKK, skriver i förordet: […] I denna avslutande bok tar generallöjtnant Carl Björeman kritiskt upp utvecklingen av ÖB-ämbetet och framför ett förslag om en reformering av ÖB-ämbetet. Ett grundtema i boken är dessutom analysen av den långa tvekampen mellan det territoriella och det teknologiska försvaret under det kalla kriget och i nutid. Det har gällt avvägningen mellan att föra ett folkförsvar över Sveriges stora yta eller att satsa på ett mer högteknologiskt försvar, där stridseffekten mot en fiende kan bli snabbare och större, (främst flyg och flotta), men uthålligheten i krig sannolikt går ned.

 

Citat från boken sid 91 […]Det territoriella försvaret har genom försvarsbesluten 2000, 2004, 2009 och 2016 efterhand reducerats till ett minimum medan det teknologiska försvaret (JAS, ubåtar, nya vapensystem) har fått merparten av budgeten. Resultatet har blivit att Sveriges territorium inte längre kan försvaras i stor skala och att försvarets uthållighet har sjunkit drastiskt. Man kan fråga sig om detta verkligen är vad det svenska folket vill för nuets och framtidens försvar.[…]

Denna omständighet har haft stor betydelse för avvägningen inom den svenska försvarsmakten i dagsläget. NU gäller det att åter satsa på det nationella svenska försvaret och då främst skapandet av ett kraftfullt territoriellt försvar med större markstridskrafter. Det är nyckeln till framgång och ger ”ett giftigt försvar ” som kan avskräcka fiender att anfalla Sverige. Landet måste kunna försvaras över en stor yta. Återtagandet av försvarskraft på Gotland är bra men det gäller även att satsa större, bl a på Väst- och Sydsveriges försvar eftersom Östersjöområdet och Västsverige är centrala för den svenska beredskapen och uthålligheten i kriser och krigslägen. Göteborgsområdet är t ex mycket viktigt att kunna hålla från svensk sida för att få införsel utifrån i svåra kriser och under krig,

Sverige måste således snabbt återta sin nationella försvarskraft och höja sin gard genom att satsa på ett starkt territoriellt försvar, där försvarsgrenarna kan samverka och stödja varandra mot yttre hot och fiender.