Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025, Lars-Gunnar Liljestrand

Den 20 december överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 ,Ds 2017:66, till försvarsminister Peter Hultqvist.

Totalförsvaret skall ges en förbättrad förmåga och uthållighet att hantera ett väpnat angrepp och krig på svenskt territorium samt situationer med så kallad gråzonsproblematik, kunna motstå allvarliga störningar i samhället under tre månader och kunna klara störningar under en del av den tiden om det är krig. Den nuvarande försvarspolitiska inriktningen anger att det civila försvaret ska bygga på krisberedskap. Detta kompletteras nu med åtgärder som krävs under krig.

Samordning och ledning av civila försvaret måste stärkas och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslås få utökat mandat att ta det ansvaret. Försvarsberedningen föreslår att regeringen utreder behovet av att med stöd av 1 kap 3 a § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt göra totalförsvarspliktiga skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med civilplikt.

Läs mer

Ledare: Dags att förbereda sig. Om krisen eller kriget kommer, Sydsvenskan

Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas, inte heller att ”militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige”.
Det slår Försvarsberedningen fast i den rapport om totalförsvaret och det civila försvaret som på onsdagen överlämnades till försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Ännu en nota för år av felbedömningar och önsketänkande beträffande den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde ska betalas.
När det gäller civilförsvaret handlar det i kronor och ören räknat om ytterligare cirka 4,2 miljarder kronor per år i slutet av den period rapporten omfattar, 2021–2025.
Beredningens ordförande Björn von Sydow (S) beskriver förslagen i rapporten som en ”samhällsreform”.
Det är närmast en försiktig formulering.
Svenskarna förväntas bli preppers, alltid redo ifall krisen eller i värsta fall kriget skulle komma. Alla hushåll bör enligt beredningen ha beredskap för att klara ”sin egen försörjning och omsorg” under en veckas tid – mat och vatten med mera. Och ta reda på var närmaste skyddsrum ligger. Om det finns något. Läs ledaren

Widman: Gott men blandat från Försvarsberedningen, svd.se

Försvarsberedningen har en rad goda förslag för återuppbyggnaden av civilförsvaret och totalförsvaret. Beredningen betonar vikten av att bygga samarbeta med andra, men de rödgröna inte beredda att öppna för medlemskap i Nato. Det är illa att inrikespolitisk ångest tillåts styra, skriver Allan Widman, ordförande i försvarsutskottet (L).

Försvarsberedningens förslag beträffande återuppbyggnaden av civilt försvar och ett sammanhållet totalförsvar är i stort goda.

 Att föra MSB och det civila försvaret tillbaka till försvarsdepartementet är en självklarhet och en nödvändig förutsättning för att hålla militärt och civilt svar samordnat. Läs artikel

Sverige i stormaktspolitikens mitt – en anmälan, Mats Björkenfeldt

I en debatt i Dagens Industri, återgiven på denna sajt, mellan överste Bo Hugemark tillsam­mans med 25 militärer, ambassadörer och säkerhetspolitiska experter, på ena sidan, och ambassadör Sven Hirdman, på den andra, påtalar de förra att Sverige befinner sig i en ”gråzon”, vilket ”inbjuder till missförstånd och frestelser i krissituationer” och botemedlet skulle då vara ett svenskt Nato-medlemskap.

Det är mot denna bakgrund glädjande att Sven Hirdman i dagarna kommer ut med boken Sverige i stormaktspolitikens mitt. Om diplomati och utrikespolitik (Hjalmarson & Högberg 2017). Boken är en uppföljning och omarbetning av hans memoarbok från 2015, Ryssland och svensk säkerhetspolitik. De kapitel som tillkommit eller omarbetats är:

  • Sverige i stormaktspolitikens mitt,
  • Tio missuppfattningar om svensk säkerhetspolitik,
  • USA:s politik idag,
  • Östen Undén och utrikespolitiken,
  • En personlig Sverigebetraktelse,
  • Sveriges förhållande till Ryssland,
  • Ryssland av idag.

Läs mer

Det långa telegrammet och det kalla kriget, Tiden Magasin

För sjuttio år sedan i år inleddes genom Trumandoktrinen det kalla kriget mellan Väst och Öst. Sedan tjugofem år har det kriget sett ut att vara bilagt för gott. Men nu spänns då de militära musklerna igen på de två sidorna. Har det kalla kriget fått nytt liv? Har det någonsin funnits alternativ till väpnad konfrontation mellan Väst och Öst? Varför blev det kallt krig 1947?…

Sovjetunionen hade deltagit både i arbetet och i beslutet i Bretton Woodskonferensen 1944 om att skapa en Världsbank och en Internationell Valutafond. Men ännu i början av 1946 hade Moskva varken ratificerat det överenskomna avtalet eller betalat in sin 20-procentiga andel av bankens kapital. I Washington förstod man inte varför, och bad ambassaden i Moskva klargöra varför ryssarna inte längre stödde de två nya institutionerna. Ambassadens cirka 8 000 ord långa svar, the Long Telegram, tog Washington med överraskning och kom att lägga grunden för USA:s och (genom Nato) Västs agerande mot Sovjetunionen ända till dess upplösning 1991…

I sina memoarer beklagar Kennan att han inte hade varit tillräckligt tydlig i X-artikeln med att han menade en containment av ett politiskt hot med politiska medel, inte militära. Den militära karaktären i USA:s sovjetpolitik såg han som förfelad – ryssarna ville inte invadera något annat land, det hade de dåliga erfarenheter av. De föredrog att expandera med politiska medel, med hjälp av ombud. Hotet om politisk omvälvning i ett land skulle mötas med ekonomiskt och politiskt stöd till landets egna aktörer, inte med militära medel. Militariseringen av tänkandet var till förfång både för ekonomisk återhämtning och för en fredlig lösning av Europas problem. Sedd i perspektiv framstår hela Kennans gärning som en plaidoyer för fördjupad problemanalys innan beslut träffas. Läs artikel

När kriget kommer, Karlis Neretnieks, axess.se

Försvarsmakten är helt beroende av en sårbar informationsteknologi och förmår inte längre försörja sig själv. Hela samhället kan slås ut på några dagar.

Det gamla totalförsvaret är borta och går inte heller att återskapa. Därmed inte sagt att ett mer robust samhälle vore omöjligt att upprätta. Det går, men det kommer inte att vara enkelt. Men det kan finnas skäl att se tillbaka till förberedelserna under kalla kriget för att få en uppfattning om vilka utmaningar vi idag står inför.

Mycket byggde på att staten och industrin då var annorlunda strukturerade. Staten ägde många verksamheter som idag är privatägda eller drivs i nya former. SJ hade en speciell beredskapsplanering och höll materiel i förråd för att användas i krig. Man hade till exempel ånglok och diesellok att sätta in som ersättning i händelse av strömavbrott. Man hade också egna brobyggnadsenheter för att ersätta broar över Norrlandsälvarna. Det fanns en nära samverkan med Försvarsmakten. Äldre erfarna officerare i Försvarsmakten, som kanske hade gjort sitt, placerades vid SJ för beredskaps- och krigsplanering…

Går det att göra någonting åt det här då? Det första vi kan konstatera är att de gamla metoderna inte skulle räcka långt idag. De största problemen finns inom informationsteknologisektorn. Vi har gjort oss så beroende av den att det krävs mycket omfattande åtgärder för att på olika sätt skydda vitala datasystem. Det är dock inte helt oproblematiskt – vi vet nämligen inte hur det ska gå till. Nya applikationer utvecklas med en rasande fart, och så gör metoderna för att angripa systemen. På samma sätt förhåller det sig med just-in-time-delivery som skapat ett samhälle utan reserver. Det har åter börjat funderas på hur olika hot mot det civila samhället ska kunna bemästras, det är bra – men bara tankar räcker inte. Det är först genom konkreta åtgärder som samhällets sårbarhet kan minskas- det är mycket hög tid att börja vidta sådana efter den mentala black-out som rått de senaste tio-femton åren. Läs artikel

Vi måste återskapa svensk sisu, Anders Karlsson och Bertil Kantola, kuriren.nu

I media och litteraturen har det genom åren skrivits om det finska vinterkriget och om begreppet ”sisu” som gjorde det möjligt för ett litet land att undre tre månader prestera ett så hårt motstånd mot en stormakt att man bevarade sin självständighet och slapp dela de baltiska staternas öde att bli tvångsanslutna till Sovjetunionen…

Skulle Sverige kunnat stå emot ett anfall på samma sätt som Finland gjorde den gången? Kanske, men det kan vi ju bara gissa om.

Helt klart är emellertid att försvarsplaneringen under totalförsvarets tid gick ut på att göra vårt land så kraftfullt militärt att ingen skulle anse förlusterna värt att angripa oss och så starkt ekonomiskt och psykologiskt samt avseende civilförsvar att vi inte skulle tvingats vika ned oss därför att vi inte kunde ta hand om vår egen befolkning.

Förutsättningen för detta folkförsvar var att alla medborgare kände delaktighet i uppgiften att försvara landet något som säkerställdes genom allmän värnplikt och totalförsvarsplikt. I den svenska sisun ingår, liksom i den finska, förmågan att göra sitt bästa inför svåra utmaningar och acceptera uppoffringar så länge alla är delaktiga och gör sitt.

Om någon del av befolkningen skall dra hela lasset eller om inte alla är med och kämpar för landet, var och en på sitt sätt, kommer detta att leda till splittring och till att vi faller till föga. Det är därför av största vikt att Sverige snarast inför inte bara en värnplikt till namnet utan en allmän totalförsvarsplikt för att återskapa den viktigaste delen i totalförsvaret, vår sisu – viljan att aldrig ge sig. Läs artikel

Irak i riksdagen – ”vi skall vara en trovärdig, lyhörd och aktiv del av koalitionen”, Lars-Gunnar Liljestrand

Sveriges Riksdag beslutade den 15 december om fortsatt svensk trupp i Irak. Den svenska styrkan ingår i den USA-ledda ledda koalitionen Global Coalition to Counter the Islamic State of Iraq and the Levant (ISIL).  Koalitionen, som leds genom USA:s centralkommando i Tampa, Florida, har intervenerat inte bara i Irak utan även i Syrien. (Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten,)

Avsaknaden av mandat från FN:s säkerhetsråd beror på djupgående motsättningar mellan stormakterna om konflikten i Irak och Syrien. Det är skälet till att säkerhetsrådsbeslut om att använda militärt våld saknas. En säkerhetsrådsresolution innehållande ett mandat att använda våld skulle kunnat motiveras med hänvisning till att Isil utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Isil verkade över landgränserna och utlöste internationella flyktingströmmar. Med ett mandat från rådet skulle syftet med insatserna kunna specificeras och avgränsas, krav skulle finnas på rapportering till rådet och mandatet skulle kunna vara tidsbegränsat till ett år i taget.

Läs mer

Farligere, klassekampen.no

Oberstløytnant Tormod Heier ved Forsvarets stabsskole skriver i Dagens Næringsliv denne uka om de grunnleggende problemene som har oppstått i norsk forsvarspolitikk. Han viser til at Norges politikk overfor Russland tidvis har vært krass etter Krim-anneksjonen i 2014. Det er blitt sagt at forholdet til Russland er varig endret og at det ikke er mulig å gå tilbake til en normalsituasjon. Heier mener dette gjenspeiler norske forsvarspolitikeres frykt for å ende opp i en krise med Russland som er «for stor for Norge, men for liten for USA». Da gjelder det å lage en konflikt som er stor nok til å alarmere Washington.

Bakgrunnen for dagens norske forsvarstenkning bunner i svakheter i egen beredskap. Norge har ikke tilstrekkelig mannskap, forsyninger eller vedlikeholdskapasitet til å stå i en konfliktsituasjon. Denne svakheten utgjør en sikkerhetsrisiko, fordi den tvinger fram offensive handlinger for å varsle USA. Når man ikke har tilgang til egne styrker som kan operere over tid, forsvinner muligheten for dialog, forhandling og kompromiss. Utstasjoneringen av amerikanske soldater på Værnes i Trøndelag, allierte øvelser nærmere den russiske grensa og utredninger om norske bidrag til USAs rakettskjold er alle tiltak som signaliserer at en framtidig krise i nord ikke skal bli en kamp der Norge forsvarer eget territorium, men i stedet eskalere til en stormaktskonflikt mellom USA og Russland. «Slik blir det i alle stater som ikke har tilgang til en selvstendig nasjonal krisehåndteringsevne», skriver Heier. Läs artikel

Dansk forsvar afhængigt af USA: Amerikanerne ejer F-35-reservedele, ekstrabladet.dk

Selv om de danske skatteborgere poster mere end 16 milliarder kroner i 27 nye kampfly, bliver flyene aldrig helt danske.

Går de i stykker og skal repareres, bliver det med reservedele ejet af USA, ligesom meget af det udstyr, der skal bruges i forbindelse med flyene, ejes af USA. Det fremgår af et aktstykke, som forsvarsminister Claus Hjort Frederiksen har sendt til Folketingets finansudvalg i forbindelse med den endelige godkendelse af den milliard-dyre investering. Ved anskaffelsen af kampflyene, som skal erstatte de aldrende F-16-fly, betaler Danmark 962 millioner kroner for at få adgang til et globalt reservedelslager, der deles af samtlige lande, som benytter F-35…

Herefter skal den danske statskasse fortsat betale for at opretholde adgangen til reservedelslageret. Når flyene er fuldt indfasede, forventer Forsvarsministeriet, at den årlige udgift vil være omkring 440 millioner kroner. Men selvom Danmark betaler milliarder af kroner for både udstyr og de reservedele, der med tiden kommer til at sidde flere og flere af i de danske fly, er det formelt amerikanerne, der ejer både reservedele og udstyr.

’Ejerskabet af reservedelene i ovennævnte globale reservedelslager er formelt amerikansk. Tilsvarende vil store dele af udstyret til F-35, som indkøbes via fælles matrielpuljer med de andre partnerlande, formelt være amerikansk,’ lyder det i aktstykket. Läs artikel

Försvarsmakten och Länsstyrelsen på Gotland får i uppdrag att stärka totalförsvarsförmågan, regeringen.se

Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Genomförandet ska ske i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret. Projektet syftar till att stärka totalförsvarets förmåga i Gotlands län.

Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation på Gotland med nödvändiga personella och materiella resurser. Uppdraget ska delredovisas årligen fram till en slutredovisning i februari 2021. Läs  pressmeddelande

Trump unveils a national security strategy that reflects ’America First’ campaign pledge, cnbc.com

…According to the written strategy, ”China and Russia challenge American power, influence, and interests, attempting to erode American security and prosperity.” It goes on to say that Russia and China ”are determined to make economies less free and less fair, to grow their militaries, and to control information and data to repress their societies and expand their influence.”

In addition to Russia and China, which the document labels ”revisionist powers,” the document identifies two other rivals of the United States in a global ”contest for power:” Rogue nations, like Iran and North Korea and nonstate threats, like the jihadist group ISIS.

”Although differing in nature and magnitude, these rivals compete across political, economic, and military arenas, and use technology and information to accelerate these contests, in order to shift regional balances of power in their favor,” the document says.

In his remarks, Trump acknowledged that there is ”much more work to do” to rein in North Korea’s missile testing and nuclear weapons development. But he said America and its allies ”will take all necessary steps — so that this regime cannot threaten the world.”

He also took credit for previously announced increases in national defense spending in certain NATO-member countries. ”We have made clear that countries that are immensely wealthy should reimburse the United States for the cost of defending them,” Trump said of the treaty organization. Läs artikel