Hemvärn och frivilligorganisationerna stöder spridningen av flygvapnets krigsbasering, cornucopia.cornubot.se

Den 13:e mars gavs beskedet från regeringen att Försvarsmakten tillförs ytterligare fordon för att kunna genomföra spridning av svenskt flyg vid krigsbasering. Enligt svar från Försvarsmakten kring bemanningen innebär detta delvis att hemvärn och frivilligorganisationer kommer stödja de spridda flygbaserna med transporter och bemanning av fordon.

Med återupptaget nationellt försvar är det av högsta vikt att svenskt flygvapen sprids ut från sina fredsbaseringar. Antalet ytterligare krigsbaser är dock begränsade till Hagshult i Småland och Jokkmokkbasen i Norrland, samt den tömda Råda-basen i anslutning till Såtenäs. Samtidigt finns det inget som hindrar att man baserar på någon av alla de civila flygplatser runt om i landet, som ursprungligen var militära. Eller på de tidigare vägsträckor som en gång var sidobaser i Bas 90-eller Bas 60-systemet, och ännu inte helt förstörts. Problemet med annat än Hagshult och Jokkmokk är att infrastrukturen utöver själva landningsbanan saknas, men vid krigstillstånd eller höjd beredskap bör man kunna hantera det ändå…

Däremot uppstår med spridning bort från fredsbaserna ökat behov av personal, vilket konkretiseras med fordonsförare. Jag ställde frågan till Försvarsmakten i samband med presskonferensen den 13:e mars och har nu fått svar kring hur dessa nya fordon ska bemannas. Svaret är att det finns personal som idag har som sk tillikauppgift1.att vara fordonsförare. Svaret från Försvarsmakten PROD2. är följande:

“Fordonen tillförs flygvapnets flottiljers basenheter. Utpekad personal inom denna organisation har redan idag i sin tjänst att bl a vara fordonsförare som tillikauppgift. Utbildning sker huvudsakligen internt inom Flygvapnet.”

Dock räcker inte detta. I själva verket deltar frivilligorganisationerna och hemvärnet i spridningen av stridsflyget. PROD fortsätter i sitt svar:

“Parallellt med detta har vi stöd från frivilligorganisationerna och hemvärnet med bl a olika typer av transporter. Vissa typer av fordon tillförs även hemvärnet och logistikförbanden, bl a för att kunna stödja flygvapnet.” Läs artikel

Jan Eliasson: Retoriken kring kärnvapnen skapar osäkerhet, dn.se

Regeringen utsåg på torsdagen veterandiplomaten Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och vice generalsekreterare i FN, till styrelseordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Jan Eliasson svarar på tre frågor om sitt nya uppdrag…

– Som framgår av Sipris årsbok (utkom i förra veckan) pågår en generell upprustning, särskilt hos stormakterna USA, Kina och Ryssland, medan bland andra länderna vid Persiska viken har minskat försvarsutgifterna på grund av fallande oljeinkomster.

Var finns den största krigsrisken i dag?

– Faran för att massförstörelsevapen sätts in, och i Syrien har kemiska stridsmedel uppenbarligen använts. Det finns stora risker kring den koreanska halvön, inte minst på grund av att den ökade retoriken kring kärnvapnen skapar stor osäkerhet. Läs artikel

”Gemensam hederssak att vi värnar om veteranerna”, Maarit Feldt-Ranta, arbetarbladet.fi

– I dessa tider känns det alltmer angeläget att ödmjukt tacka dem, som en gång hamnat ge ut sig till fronten för att försvara fosterlandet, sade Maarit Feldt-Ranta i sitt tal på Veterandagen i Dragsvik.

I dag, den 27 april 2017, flaggar vi för krigsveteranerna. Maarit Feldt-Ranta höll tal i Dragsvik för veteranerna. Efter att ha inlett med “Bästa krigets veteraner, bästa publik” sade hon bland annat detta:

– Basen för det finländska samhället och välfärden skapades redan för flere årtionden sedan och ett stort tack och tacksamhet för det här samhällsbygget bör riktas till våra veteraner. De som stod för insatserna såväl i kriget som på hemmafronten, möjliggjorde med sin seghet att Finland kunde bli den demokrati vi är idag. Många riskerade och miste sitt liv, sin hälsa, sina bästa ungdomsår, för att kommande generationer skulle få möjligheten att som fri nation bygga vårt land jämlikt för alla finländare…

– Att främja fred och utveckla våra samhällen med diplomati är klokt och hållbart. Det finns alltid orsak att fira och främja fred. I dessa tider känns det alltmer angeläget att ödmjukt tacka dem, som en gång hamnat ge ut sig till fronten för att försvara fosterlandet.

– Kriget har aldrig vinnare, bara förlorare. Krigen har haft konsekvenser för alla finländare. De har lämnat spår i varje medborgare; för någon är det granatskärvor i kroppen, för andra ett minne av att ha förlorat någon kär. Läs artikel

Natos storsatsningar lyfter Saab: ”Stora möjligheter”, svd.se

Saabchefen Håkan Buskhe räknar med en fortsatt stark utveckling under året och avslöjar för SvD Näringsliv att försäljningen av försvarsmateriel framöver kan gå upp med 20–30 procent i Europa.

Nya rapporten visar på en kraftig ökning av orderingången under första kvartalet. Mest har det ökat inom affärsområdet Dynamics med produkter som ofta kan levereras förhållandevis snabbt till försvaret i olika länder.

– Dynamics har haft en väldigt bra orderingång. Det är väl ett tecken i tiden och nu vill länderna stärka till exempel med ammunition och med Robot 15 som vi sett det här kvartalet, säger Håkan Buskhe…

Håkan Buskhe pekar bland annat på att flera Nato-länder gjort klart att de vill nå sitt gemensamma mål att lägga motsvarande 2 procent av BNP på försvaret. Det påverkar även inköpen av försvarsmateriel.

– Jag har räknat lite på det här och effekten blir att satsningarna på försvarsmateriel bland Nato-länderna i Europa kommer att gå upp med 20-30 procent. Och efter USA är Nato i Europa den allra största försvarsmarknaden, säger Håkan Buskhe. Läs artikel

Stor hemvärnsövning vid flygfältet, Filipstads Tidning

Sannaheds hemvärnsbataljon, från Örebro län, kommer att genomföra en krigsförbandsövning kring Brattforshedens krigsflygfält mellan torsdag och söndag. Övningens syfte är bland annat att testa förbandets krigsduglighet.

– Totalt deltar cirka 400 personer i övningen, berättar överstelöjtnant Bengt Fransson, chef för Örebro-Värmlandsgruppen, den utbildningsgrupp som ansvar för både utbildning och administration av hemvärnet i Örebro och Värmlands län…

Under övningen råder det ett känsligt läge mellan kris och krig. Den handlar om den så kallade gråzonen som kan vara mycket svår att hantera. Bataljonens uppgift blir att säkra och skydda flygplatsen vid Brattforsheden. Läs artikel

Expert: Amerikansk flygövning i Baltikum verkningslös, dn.se

En solidaritetsyttring i fredstid, inget mer. Den bedömningen gör tidigare försvarsforskaren Stefan Forss om den USA-ledda flygövning som inleds inom kort i Estland, med basen Ämari intill Finska viken som utgångspunkt. Vid skarpt läge skulle de baltiska ländernas flygbaser ge alltför dåligt skydd mot ryska attacker, enligt Forss.

Den tidigare docenten vid Finlands försvarshögskola uttalar sig för svenskspråkiga finländska tidningen Hufvudstadsbladet. Och det är inget moraliskt uppbyggande budskap han framför – vid en krigssituation skulle stridsflygplan stationerade vid baltiska flygbaser ligga mycket illa till, anser Forss.

– Det är tvivelaktigt om stridsflygplan från väst då kunde operera där, säger Stefan Forss. Och fortsätter:

– Det här beror på att de baltiska länderna saknar tillräckligt bra skyddsutrymmen för stridsplanen. De skulle mycket lätt kunna slås ut med ryska precisionsvapen eller av artilleri med lång räckvidd. Dessutom har ryssarna också synnerligen kraftfulla luftvärnssystem kring Sankt Petersburg och Kaliningrad som gör flygoperationer i området mycket svåra, om inte omöjliga, säger Stefan Forss.

Han menar vidare att övningen kan ”ge fina fotografier att visa upp, men i en verklig situation skulle allt kunna falla ihop som ett korthus”. Läs artikel

Så nær har NATO og Russland vært storkonflikt, Verldens Gang

Både NATO og Russland sier de handler defensivt, men det de sier, matcher ikke det de gjør. En liten situasjon kan raskt utløse en større krise, advarer NUPI-forsker Julie Wilhelmsen…

– Når russerne ser et amerikansk militært fartøy nær Kaliningrad, der Russland har en viktig militærbase slik tilfellet var våren 2016, svarer de med å la sine kampfly streife farlig nær dette skipet. I en situasjon som er så spent, leses dette som at motparten har offensive intensjoner, og da hadde det vært fort gjort å fyre av et missil og skyte ned flyet. Dermed kan en slik forholdsvis liten situasjon, raskt føre til en større krise, sier Wilhelmsen til VG…

Wilhelmsens kritikk rammer ikke bare Russland, men også NATO og Norge:

– Når NATO-landet Norge øver stadig nærmere den russiske grensen og med flere amerikanske soldater, ses dette fra russisk side fort i sammenheng med lignende tiltak lenger sør, og skaper en type spenning som gjør at små situasjoner potensielt eskalerer til større kriser, sier hun.

– Hvorfor fungerer ikke forsøkene på å dempe den politiske spenningen mellom NATO og Russland?

– Bekymringen er at man i Russland fortsetter å dyrke forståelsen av at NATO ikke er til å stole på, og at NATO egentlig er ute etter «å ta oss». Og det har vært for få tiltak rettet mot å opprettholde kontakt på diplomatisk nivå, lytte til hverandre, og forsøke å overbevise den andre siden om at det man gjør bare er defensivt. Både Russland og NATO uttrykker at de handler defensivt. Men det blir bare ikke trodd på den andre siden.Läs artikel 

«Nato kan ikke stanse Russland»: – Vår sikkerhet avhenger fortsatt av USAs atomvåpen, abcnyheter.no

Nato har i disse dager for første gang utplassert fire bataljoner i Polen og de baltiske statene. Hendelsene i Ukraina siden 2014 har ført til uro i disse landene, som i Sovjet-tiden var under Moskvas innflytelsessfære.

– Det Nato nå ruller ut mot Russland er en snubletråd, men ikke mye mer enn det, sier Karsten Friis, forskningsleder ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (Nupi), til VG.

Det er fortsatt bare USA som militært kan stanse et eventuelt russisk forsvar, fastslår forskeren. Han har vært redaktør for boken «NATO and Collective Defence», der forfatterne konkluderer at det kun er USA og landets atomvåpen som virkelig kan avskrekke Russland…

Natos reaksjonsstyrke er utvidet fra 13.000 til 40.000 soldater. Denne «hurtigreaksjonsstyrken» vil likevel ta en drøy måned å mobilisere, anslår forskerne.

– Det er imponerende hva NATO har klart å få til på så kort tid. Men særlig avskrekkende er det ikke, sier Friis til VG. Läs artikel

Gamla militärer, Per Blomquist

Aldrig trodde jag att ledaren i UNT skulle tappa fattningen och återfalla till gammalt tänkande. (Se Anders Björnssons kommentar på denna sajt.)

Det är gamla militärer som håller liv och aktivitet i att Ryssland hotar Sverige. De ville ha mer pengar till försvaret. Av samma skäl skrev Carl Bildt till mig på 1980-talet: att Ditt sätt att argumentera kan få medborgarna att tro att Sverige kan försvaras inom en lägre ekonomisk ram. Ja, det var exakt detta jag önskade med den tidens folkförsvar. Problemet då var vårt starka flygvapen, som Ryssland inte skulle kunna kringgå. Men det är historia och leder för långt här och nu.

Då och i ännu högre grad idag och för framtiden ser inte Ryssland Sverige som en militär motståndare. Ryska marskalkar kan inte önska sig något bättre än ett trovärdigt neutralt militärt försvar. Rysslands huvudmotståndare är USA/Nato. I händelse av att det osannolika kriget skulle bryta ut måste Ryssland hejda USA/Nato, kanske i linjen Grönland – Island – Skottland för att därifrån skydda Rysslands kärnvapenpotential på Kolahalvön. Det är Rysslands viktigaste område att försvara!

Tre svenska överbefälhavare insåg under kalla kriget att Ryssland behärskade Östersjön och att Finland, Östersjön och svenskt markterritorium utgjorde ett verksamt skydd åt Ryssland mot USA/Nato vid Rysslands kamp mot USA/Nato på Atlanten.

USA/Nato i Polen och Baltikum har inte ändrat på detta. Självklart måste Ryssland i inledningen av det osannolika kriget slå ut de stridskrafter som på dessa områden provocerar Ryssland i luften och i Östersjöregionen, men markarenan även i dessa Nato-länder utgör ett gott skydd i det viktiga inledande kriget om havsområdena och den avgörande kampen om luftrummet. Är det dags att ta upp denna debatt igen?

 

Anmärkning. – Skribenten är överste 1 gr, ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien samt medverkar i antologin Försvaret främst (2015).

Veivalg i norsk utenriks- og sikkerhetspolitikk, regjeringen.no

Videreutvikle de lange linjer i norsk sikkerhetspolitikk ved å

  • Søke å bevare de sterke transatlantiske båndene og videreutvikle det langsiktige sikkerhetspolitiske samarbeidet med USA.
  • Bidra til omstilling i NATO slik at alliansens kollektive forsvar styrkes mot så vel gamle som nye sikkerhetsutfordringer.
  • Styrke norsk forsvarsevne og legge til rette for økt alliert tilstedeværelse og øving i nord.
  • Videreutvikle samarbeidet med Russland basert på felles interesser og en fast og forutsigbar politikk.
  • Bidra til å bevare og videreutvikle den internasjonale rettsorden og styrke FN og andre internasjonale institusjoner. Arbeide for å fremme menneskerettigheter, rettsstat og demokrati. Reagere på alvorlige folkerettsbrudd.
  • Arbeide for balansert, gjensidig, irreversibel og verifiserbar atomnedrustning og ikke-spredning av masseødeleggelsesvåpen. Läs hela dokumentet

Även M bör bejaka handel i Östersjön, PM Nilsson , di.se

I måndags meddelade Nord Stream 2 att man kommit överens med fem europeiska energibolag om medfinansiering genom lån av gasledningen genom Östersjön, från Ryssland till Tyskland.

Bolagen som går med är franska ENGIE (153 000 anställda, 660 miljarder kronor i omsättning), OMV (ett av Österrikes största företag, 22 000 anställda), holländska Shell (världens största petroleumbolag), Uniper, i huvudsak tyskt, 14 000 medarbetare, stora i Sverige, samt tyska Wintershall, dotterbolag till BASF, världens största kemikoncern.

De fem bolagen ska finansiera hälften av de 95 miljarder kronor som projektet väntas kosta. Deras medverkan är ett tydligt kvitto på att de juridiska frågetecknen nu börjar rätas ut sedan EU-kommissionen tidigare i vintras meddelade att Nord Stream 2 inte strider mot EU:s energiunion…

Vad oppositionen har kvar att begripa är att Östersjöstater, särskilt de som har undervattensledningar kors och tvärs över hela havet, inte ska försöka sabotera eller försena projektet genom att vägra konsortiet tillträde till svenska hamnar.

Det är ett uruselt prejudikat för framtida samarbete i norra Europa och kommer i värsta fall att hindra svenska aktörer från att dra ledningar. Läs artikel

Hemliga dokumenten visar hål i försvarets ekonomi, svd.se

Sveriges krigsduglighet drabbas negativt av bristerna i försvarsekonomin – om det inte tillförs mer pengar så snabbt som möjligt. Det menar försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) efter att ha tagit del av tidigare hemligt material.

– Vi kan konstatera att vi har 3,5 år kvar av den här försvarsbeslutsperioden. För varje dag som går utan att man gör något åt den här urholkningseffekten på 6,5 miljarder innebär det att neddragningarna kommer att bli mer och mer dramatiska, säger Widman till SvD.

På SvD:s begäran har regeringen sekretessprövat dels en hemlig bilaga till Försvarsmaktens budgetunderlag för 2018, dels remissvar från försvaret efter krav på förtydliganden från försvarsminister Peter Hultqvists departement. Läs artikel