Står igjen med dagens og Diesens modell,aldrimer.no

Arbeidsgruppen som utreder framtidens landmakt i Forsvaret står igjen med fire modeller, under det utvalgsleder Aril Brandvik kaller «to overskrifter»: Dagens modell og en modell med fokus på langtrekkende våpensystemer, slik tidligere forsvarssjef Sverre Diesen argumenterer for. ..

Under oppholdet i Norge gikk McMaster sterkt i rette med Sverre Diesens vurderinger, som i betydelig grad har påvirket forsvarstankegangen i spesielt Høyre og Arbeiderpartiet de siste årene. Den amerikanske generalen har gjentatte ganger advart mot en overdreven tro på teknologi og innovative konsepter og minner stadig om at uten støvler på bakken og volum i egne landstyrker vil det være vanskelig å lykkes på slagmarken. McMaster ble i april 2014 utpekt av magasinet Time til en av verdens 100 mest innflytelsesrike mennesker. Han ble nylig utpekt som ny nasjonal sikkerhetsrådgiver i Det hvite hus. Läs artikel

Om plikten att delta i fosterlandets försvar! Rolf Andersson

Den som följer alliansfriheten.se bör ha noterat att vi anser det vara värdefullt att bevaka utvecklingen i Finland och att dra lärdomar av de finska erfarenheterna inom säkerhets- och försvarspolitikens område. Finland framstår härvidlag som ett realistiskt och insiktsfullt föredöme för småstater, såsom vår egen, vilka vill säkra sin fred och värna sitt territorium samt ha goda relationer till sina grannar.

När statsledningen i Sverige gjorde sig av med värnplikten, riktade in sig på och inställsamt prioriterade utländska militära insatser samt ägnade sig åt allsköns ryckigt experimenterade med försvaret i övrigt, stod Finland fast vid sakens kärna, nämligen att strategiskt och så enigt som möjligt hålla det egna landet med bästa möjliga och effektiva nationella försvar till stöd för en på lång erfarenhet baserad utrikespolitik, som inte i första taget svajar hit och dit. Att man lyckats med detta, ger självförtroende, inte minst i hanteringen av relationerna till andra stater.

Vi har alltså mycket att lära av det alliansfria Finland. Värnplikten är bara en sådan fråga, men en fråga av synnerlig vikt. Här i landet präglas försvarsfrågan numera alltför mycket av ryckighet och kortsiktig partitaktik med divergerande utspel, där aktörer försöker övertrumfa varandra i förhoppningen att kunna positionera sig inför kommande val.

Vad som behövs i nuläget är emellertid en nationell samling för att återställa ett eget försvar värt namnet. Att i det sammanhanget dra in Nato som en faktor blir bara splittrande och defatistiskt. Seriösa försvarsvänner tar den diskussionen, om den alltjämt skulle vara påkallad, när vi återställt ett eget försvar, som rimligen måste vara ett kombinerat tröskel- och territorialförsvar baserat på allmän värnplikt.

Läs mer

Serbia says no to NATO on alliance’s airstrikes anniversary, Military Times

Serbia’s prime minister pledged on Friday that the Balkan country will never join NATO or any other military alliance as Serbia marked the 18th anniversary of the start of NATO airstrikes that stopped its crackdown in Kosovo.

Aleksandar Vucic spoke at a ceremony near a railway bridge in southern Serbia where the Western military alliance’s missiles struck a passenger train, killing at least 28 people and injuring dozens.

”We will never be part of the alliance which killed our children, nor of any other alliance,” Vucic said. ”They wanted to destroy and humiliate small Serbia and kill its children.”

Anti-NATO sentiments run high in Serbia since the 78-day bombing in 1999 over a bloody crackdown by Serbian forces against Kosovo Albanian separatists. Serbian officials claim that more than 2,000 people were killed in the airstrikes while independent estimates put that figure at about 800, mostly soldiers and police. Läs artikel

Psykologiska operationer, forsvarsmakten.se

Psyopsförbandets uppgift är att arbeta och kommunicera i informationsmiljön. Förbandet ska påverka beteenden och attityder hos människor för att nå politiska och militära mål, men även upptäcka vilseledande information och påverkansförsök från andra aktörer och motverka dessa.

Vid ett angrepp mot Sverige är Psyops en viktig förmåga, främst när det gäller att motverka propaganda och försvaga angriparens vilja till strid.

Psyopsförbandets främsta uppdrag är att genomföra psykologiska operationer. En psykologisk operation börjar med analys av informationsmiljön och målgrupperna, för att förbandet sedan tar fram budskap och produkter och sprida dessa. De produkter som tas fram kan vara allt från event, möten och samtal, till radiosändningar och tryckta produkter som affischer och flygblad.

Psyopsförbandet har även som uppgift att stödja Försvarsmakten och andra myndigheter med beslutsunderlag.

Personalen vid Psyopsförbandet utgörs av officerare, soldater och civilanställda med varierande bakgrund. Blandningen av många olika kompetenser är Psyopsförbandets signum. Läs  artikel

Traktater och återförsäkringar räddar inte freden, Anders Björnsson

Professor Dick Harrison hävdar i Svenska Dagbladet (22/3) att han kunde sova lugnt under kalla kriget på grund av supermaktskonfrontationen och det därav följande lugnet för oss som levde i Europa – han bortser uttryckligen från Östeuropa där det inte alltid gick så lugnt till väga och även från de europeiska makternas kolonialkrig och andra interventionskrig i icke-europeiska områden. Därmed framstår kalla kriget som en fredens period, vilket det också rimligen var med hänsyn till det faktiska alternativet: ett hett krig.

Men Harrison bortser också från att det vid flera tillfällen var nära till en urladdning. Vid Kubakrisen (då Harrison förvisso inte var född) kunde ett världskrig ha utlösts. Under de sista Brezjnevåren stod det och vägde. Händelserna i Polen hade kunnat leda till ett sovjetiskt ingripande, med svåröversebara följder. Nu valde man i Kreml att vidmakthålla en détente mellan huvudantagonisterna, i insikten om att Sovjetunionen aldrig hade klarat av en fullskalig kraftmätning. Men balansen mellan högspänning och avspänning var skör, och det fanns hökar på bägge sidor om järnridån. Att Sverige var skyddat av USA:s kärnvapenparaply stämmer säkert, men invasionsförsvaret var ändå en primär uppgift i vår lands krigsplanläggning.

Läs mer

Regeringen beslutar att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamhet kan förbättras, regeringen.se

Regeringen beslutade den 23 mars att låta en parlamentarisk kommitté se över vilka författningsändringar som kan behöva göras för att bättre kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället…

Översynen ska omfatta en kartläggning av det regelverk som syftar till att skydda totalförsvarsverksamhet mot yttre hot. En analys ska göras av befintligt regelverk för att se om det finns behov av författningsåtgärder vad gäller ansvarsförhållandet mellan staten, kommunerna och enskilda.

Kommittén får också i uppdrag att analysera vissa frågor som rör skyddslagen och skyddsförordningen, och bedöma om åtgärder behöver vidtas för ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av fast egendom eller viktigare infrastruktur, som exempelvis hamnar, flygplatser och energianläggningar. Läs pressmeddelande

Läs direktivet

Framåt i natten, utan karta och kompass, Lars Wedin, kkrva.se

…De 500 milj. kronorna är givetvis ett välkommet tillägg. Det rör sig om c:a 1 promille av budgeten. Frågan är nu hur man skall se detta politiskt. En politisk viljedemonstration? Vilja men inte kunna – eller snarare kunna men inte vilja? En kraftfull icke-åtgärd? Bedömningen ligger i åskådarens öga. Denna vårbudgetjustering måste följas upp med en rejäl höjning i nästa ordinarie budget annars blir det hela ett rejält slag i luften.

Mycket oroande är att i de försvarsdiskussioner som förs så verkar ingen förstå att det brådskar att starta upp planeringen för nästa generations ytstridsfartyg. Mer om detta i min nästa blogg.

Ekonomiska nivåer i all ära men den viktiga frågan är politisk: har regeringen sådant förtroende för Försvarsmaktens förmåga att man tryggt vågar stå upp mot eventuella ryska påtryckningar idag och i morgon? Och om Sverige utsätts för våldshandlingar – kommer man att kunna se de anhöriga, som förlorat nära och kära, i vitögat och säga att ”vi har gjort vad vi kunnat?” För att inte tala om när pressen börjar fråga varför de omkomna svenska soldaterna och sjömännen inte var bättre utrustade, hade bättre skydd etcetera.

Försvarsdebatten handlar faktiskt om krig, död och förintelse samt om Sveriges överlevnad som nation. Ämnet förtjänar kanske lite mer ryggrad, allvar och ansvarstagande!
Författaren är kommendör, Directeur des études, Institut Français d’Analyse Stratégique och ledamot av KKrVA. Läs artikel

Möta och sedan undgå att förintas, Lars-Gunnar Liljestrand

Vilken är det svenska försvarets uppgift?

Svaret är inte helt entydigt utifrån officiella deklarationer som försvarsbeslut i Sveriges Riksdag och Försvarsmaktens doktrin.

Försvarsbeslutet 2015 slår fast en tydlig uppgift när det kommer till väpnat angrepp: att ”om det så krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp”.

Det blir dock oklart hur mycket som ligger på det egna landets försvar, då försvarsbeslutet har flera hänvisningar till att vi så långt möjligt skall samverka med andra länder. Det militära försvaret skall först och främst utgöra en tröskel för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige. Angrepp på Sverige skall medföra orimliga kostnader för en angripare och därmed verka krigsavhållande.

”Målet för det militära försvaret ska från och med 2016 vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet”, skriver regeringen i den så kallade inriktningspropositionen (Prop. 2014/15:109).

För att närmare förstå innebörden av regeringens uppdrag till Försvarsmakten får man gå till ÖB:s militärstrategiska doktrin – MSD 16.

Läs mer

Et svik mot det norske folk, aldrimer.no

De ubehagelige sannhetene som nå åpenbarer seg om hvor dårlig stelt det er med sikring av viktige bygg og infrastruktur i Norge er bare toppen av isfjellet. Det står skremmende dårlig til med Norges sivile og militære beredskap.

Riksrevisjonens rapport som torsdag ble lekket til Dagens Næringsliv (DN) viser at hverken politiet eller Forsvaret hver for seg eller sammen er i stand til å sikre Norge på en forsvarlig måte i tilfelle en krise. Politidirektoratet har ikke etablert tilfredsstillende styring, bestemmelser eller prosedyrer for dette arbeidet i politidistriktene. Riksrevisjonen slår dessuten fast at Forsvaret og Forsvarsdepartementet «ikke i tilstrekkelig grad (har) sørget for å sette Heimevernet i stand til å sikre og beskytte objekter i henhold til instruksen». Riksrevisjonen går dermed sterkt i rette med forsvarssjefens virkelighetsbeskrivelse, som hevder at Forsvaret har alt på stell. Läs artikel

”Lex Karlshamn” ska öka den svenska säkerheten, dn.se

Säkerhetsskyddet av Sverige mot främmande makt stärks. En ny ”Lex Karlshamn” ska ge staten större makt och militära skyddsområden ska återinföras. Den som överlåter känslig verksamhet, som datordrift, till andra måste ha tillstånd och ska kunna straffas för bristande säkerhet.

Det framgår av direktiven till två utredningar som regeringen på torsdagen beslutade att tillsätta. Orsaken är att ökat spionage mot Sverige med ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge som gör det nödvändigt att täppa till säkerhetsluckor…

Staten ska få ett större inflytande än i dag över kommuner och enskilda. Problemen blev aktuellt inför bygget av den ryska gasledningen Nord Stream 2 på Östersjöns botten. Regeringen var emot gasledningen och övertalade region Gotland att inte hyra ut Slite hamn till bygget. Men Karlshamns kommun trotsade staten och upplåter ett stort hamnområde för gasrören. Läs artikel

En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland, Dir. 2017:30, Rolf Andersson

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska se över vissa delar av de rättsliga förutsättningarna för Sveriges försvarssamarbete med Finland, med utgångspunkt i den analys av regeringsformens reglering som görs i Förutsättningsutredningens betänkande (SOU 2016:64). Syftet med utredningen är enligt regeringen att tillförsäkra att nödvändiga beslut om att ge och ta emot militärt stöd inom ramen för det svensk-finska försvarssamarbetet kan fattas med tillräcklig skyndsamhet samt att finska styrkor som lämnar stöd till Sverige ska ha de befogenheter i Sverige som är nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018.

Det är utmärkt att det värdefulla försvarssamarbetet med det alliansfria Finland utvecklas och att de rättsliga aspekterna på samarbetet klaras ut. Finland har mycket att lära oss om hur man långsiktigt vidmakthåller och utvecklar ett eget nationellt försvar, baserat på allmän värnplikt; ett försvar som underbygger en klok och strategisk säkerhetspolitik och ger självförtroende i relationerna till andra stater, inte minst stormakter. Hur långt samarbetet bör gå är emellertid en helt öppen fråga. Några ömsesidiga försvarsförpliktelser är det definitivt än så länge inte fråga om, men den möjligheten är inte utesluten. Om ett så avancerat steg skulle komma att aktualiseras, skulle det kräva noggranna analyser och strategiska överväganden i båda staterna.

Det är bra att utredningen avser förutsättningarna för Sveriges ömsesidiga försvarssamarbete med det alliansfria Finland; man bör dock hålla i minnet att resultaten kan komma att bli generellt tillämpbara, det vill säga även inkludera förhållandena till andra länder än Finland.

Läs direktiven här

Läs Förutsättningsutredningens betänkande (SOU 2016:64) här

”Vårt civila försvar är nästan helt avvecklat”, Peter Lagerblad, Björn Kjörlof och Bo Richard Lundgren, svd.se

Om statsminister Stefan Löfvén skulle få frågan om vårt lands beredskap i dag för de nya hoten vi står inför skulle han tvingas svara: Vår beredskap är inte god! Det skriver flera debattörer som efterlyser beslut som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar…

En bok har nyss givits ut av den Svenska Krigsvetenskapsakademien där dessa frågor behandlas på djupet. Många av de frågeställningar som lyfts fram av bokens författare måste nu få en bred behandling av försvarsberedningen och så småningom av regering och riksdag.

Beslut måste snarast fattas som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar som beaktar vårt samhälles sårbarhet inför både nya och gamla hot. Detta är säkert vad flertalet medborgare förväntar sig att alla politiska partier är beredda att snabbt och kraftfullt arbeta för och inte töva i långbänk. Läs artikel