Månad: december 2016

Vad blir över till territorialförsvaret? Lars-Gunnar Liljestrand

av

Regeringen beslutade den 14 december 2016 att tillsätta en utredning om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Den nuvarande blocköverskridande försvarspolitiska överenskommelsen gäller 2016–2020, och den nya utredningen skall bedöma materielbehovet från 2021 och framåt.

Utredningen ska arbeta fram förslag till hur materielförsörjningen kan prioriteras och effektiviseras och därmed hur den operativa förmågan skall kunna säkras och utvecklas efter år 2020.

Den operativa förmågan som regeringen talar om har hittills bestämts av försvarspolitiska propositionen, 2014/15:109, som antagits av riksdagen för 2016-2020.

Enligt den skall Sverige i första hand ha ett tröskelförsvar med avancerade vapensystem (flyg, ubåtar, korvetter med mera) som skall verka avhållande på främmande makt med avsikten att angripa oss:

“Ytterst ska försvaret kunna möta ett väpnat angrepp. På så sätt skapar försvaret tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige eller utöva påtryckningar med militära maktmedel.”

Läs mer

FN skickar observatörer till Aleppo, svenska.yle.fi

av

FN:s säkerhetsråd har enhälligt klubbat igenom en fransk resolution om att skicka observatörer till Aleppo.

Resolutionen kräver att alla parter ger observatörerna omedelbar, säker och obehindrad tillgång att övervaka situationen i östra Aleppo.

Observatörerna ska bland annat övervaka evakueringen och rapportera om skydd av civila.

Syriens FN-ambassadör kallar resolutionen för ”ytterligare en del i den pågående propagandan mot Syrien och landets kamp mot terrorister”, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Läs artikel

Östersjöflyg på Nato-ryskt-möte, från TT i gp.se

av

Flygandet utan transpondrar över Östersjön var ett av ämnena när Nato-ländernas ambassadörer träffade den ryske Nato-ambassadören i Bryssel på måndagen.

”Vi fick genomgångar av representanter för projektgruppen för Östersjön och Internationella luftfartsorganisationen (ICAO). Deras arbete har varit ett viktigt bidrag för att förbättra flygsäkerheten över Östersjön. Jag välkomnar Finlands initiativ att hålla ett möte på teknisk nivå för att ta arbetet vidare efter nyår”, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande efteråt.

Måndagens möte var det tredje i år i det så kallade Nato-Ryssland-rådet. På agendan stod framför allt den fortsatta oenigheten om Ukraina, läget i Afghanistan och information om båda sidors militärövningar. Läs artikel

Lars Calmfors: Upprepa inte 1930-talets försvarspolitiska misstag, Dagens Nyheter

av

Aldrig mer skulle landet stå så illa rustat som det gjorde när andra världskriget bröt ut. Men när kalla kriget tog slut glömdes den historiska läxan. Det försämrade säkerhetsläget kräver snabba åtgärder…

Den enda rimliga slutsatsen är att mer resurser måste tillföras både Försvarsmakten och civilförsvaret redan på kort sikt. Gunnar Hökmark har föreslagit en omedelbar engångssatsning på 35 miljarder kronor för materielförnyelse. Det är ett förslag som bör genomföras samtidigt med ett återinförande av värnplikt (som dessutom sannolikt skulle fungera betydligt bättre för att hjälpa många ungdomar in på arbetsmarknaden än de flesta arbetsmarknadsprogram). Läs artikel

Hans Blix i London: From Iraq to the new Cold War. Lessons from the past – a way forward for the future

av

Sveriges tidigare utrikesminister Hans Blix, före detta generaldirektör för Internationella Atomenergiorganet (IAEA), höll den 8 december 2016 ett lunchföredrag för studenter vid London School of Economics (LSE). Vi återger här manuskriptet med Hans Blix benägna tillstånd:

From Iraq to the new Cold War. Lessons from the past – a way forward for the future

During the old Cold War, when there were more than 50.000 nuclear weapons, we feared human civilization could be wiped out in a quick suicide. Today, we fear we might be moving toward a slow suicide through global warming.

I shall not talk about Climate Change, but I want to note that an exit from the renewed Cold War could help us reduce the world’s military expenditures that are now some 1.600 billlion dollars/year. Savings on military defense could provide a good part of the means needed for climate defense. Regrettably, what we are seeing is more tension and increasing military expenditures.

How did we get here? What can we do? Let me go back not only to the disastrous Iraq war of 2003, but also to the successful Iraq war of 1991 and, briefly to the end of WWII.

Läs mer

Wolodarski igår och idag

av

Söndag 18 december i Dagens Nyheter:

Europa och Sverige står inför ett historiskt skifte i utrikespolitiken. Det finns inte mycket tid för att ställa om.

Under det senaste kvartsseklet har svensk utrikespolitik präglats av idealism. Olika regeringar har – utan större risker för vår egen säkerhet – kunnat framföra principiella och moraliska synpunkter på läget i världen…

ad betyder det? För Europa är signalen kristallklar – räkna varken med att USA står upp för fri handel eller för fri säkerhet åt Europas demokratier. Varje land måste ta ansvar för sitt och komma med något värdefullt till förhandlingsbordet. Multilaterala avtal, som inbegriper många stater, lär mer och mer ersättas av bilaterala uppgörelser, det vill säga enskilda förhandlingar med Trumps administration…

Europa och därmed Sverige står inför ett historiskt skifte i utrikespolitiken. Vi måste högprioritera vårt närområde och vår nationella säkerhet.

Måndag 19 december i Dagens Nyheter:

..Det är förmodligen lättare att ha dialog med Kreml om man, till skillnad från Sverige, inte har monterat ned sitt försvar. Finland har kvar såväl värnplikt som viktiga delar av sin tidigare beredskap.

Här kan Sverige inte göra mer än att steg för steg reparera de försvarspolitiska misstagen från de senaste 20 åren. Det kommer att ta tid, och löses i sig inte genom ett medlemskap i Nato (försvarsalliansen har inga egna vapen eller trupper).

NATO seeks to allay concerns at meeting with Russia, Reuters

av

NATO will seek to reassure Russia on Monday that its troop deployments to the Baltics and Poland next year are purely defensive, in a rare meeting of the alliance’s envoys with those of the Kremlin that is unlikely to resolve long-standing grievances.

The NATO-Russia Council, the forum bringing together North Atlantic Treaty Organisation ambassadors and Russia’s top diplomat dealing with the U.S.-led alliance, will convene for only the third time this year with the crisis in Ukraine still the top concern for Brussels and Washington.

Russia says it is concerned about a NATO military build-up near its borders. ”We count on having a frank discussion about the security situation in Europe … including … the consequences of NATO reinforcements on the eastern flank,” Russia’s ambassador to NATO, Alexander Grushko, said on Friday.Läs artikel

Läget kräver en återinförd värnplikt, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, Gefle Dagblad

av

De sju aktiva bataljoner som Sverige i dag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en moderniserad värnplikt en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning, anser Robert Björkenwall och Jaan Ungerson…

Oberoende av hur vältränad och välutrustad en svensk yrkesarmé är kommer den aldrig att ha de personella reserver som krävs för att täcka de förluster som obevekligen kommer i krig. Om syftet med försvarsmakten är att, som försvarsminister Peter Hultqvist sagt, i första hand värna Sverige måste det finnas tillräckliga resurser för att hålla ställningarna.

Ett folkligt förankrat försvar av högteknologiskt kvalificerade och vapentränade värnpliktiga är en styrka också genom den kompetens de för med sig från sina civila yrken och sin lokalkännedom från olika delar av landet.

Att tro att ett frivilligt hemvärn ska kunna fylla de luckorna är att lura sig själv…

Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Parallellt med att också materielsidan rustas upp.Läs artikel

Irrationalitet och återhållsamhet, Anders Björnsson

av

Den svenska utrikes- och särhetspolitiken är irrationell. Den har gjort Sverige till en fiendenation i ryska ögon. Stockholm har inga normala officiella kontakter med Moskva. Svenska regeringen önskar att affärer och handel med detta land inte ska kunna bedrivas på sedvanligt vis. Sverige är det land i Europa som starkast har yrkat på ekonomisk krigföring mot Ryska federationen.

Men Sverige har ingen kraft att sätta bakom sina hårda, stundtals oförsonliga ord. Dess politiker vägrar att rusta upp det militära försvaret och annan försvarskapacitet – medan Ryssland gör det. Svenskt kapital investerar i ryskt näringsliv – i ett land alltså som regeringen Löfven anser vara aggressivt gentemot vårt. Ansvariga statsråd talar som om Ryssland vore ett hot – rentav det enda hotet – mot världsfreden.

Läs mer

”Olika relation till Ryssland hindrar inte tätare försvarssamarbete”, Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland, Hufvudstadsbladet

av

…Finland och Sverige har olika relation till Ryssland. Ett färskt exempel på det här var tidigare i veckan då det stod klart att Gotland inte upplåter Slite hamn för att ryska Gazprom ska kunna bygga gasledningen Nord Stream 2. Samtidigt gynnas finska hamnar av att Gotland tvingades nobba Gazprom av säkerhetspolitiska skäl. Ett annat exempel på skillnader i våra länders förhållningssätt till Ryssland var i somras då svenska politiker kritiserade president Sauli Niinistö för att han hade bjudit Vladimir Putin på besök. Hur påverkas ditt arbete av Finlands och Sveriges olika hållning till Ryssland?

– Självfallet följer vi noga med och rapporterar hur Finland ser på sin relation till Ryssland. Det ligger i Sveriges intresse att Finland har en fungerande relation till sin östra granne. Våra olika geografiska lägen gör att våra relationer ser olika ut…

Vad betyder det för planerna på fördjupat försvarssamarbete?

– Jag ser inte att det inverkar på det uppdrag som våra försvarsmakter har fått av sina regeringar: Att sätta i gång och planera för att agera tillsammans bortom fredstida förhållanden om det blir nödvändigt och efter gängse politiska beslut. Att vi i vissa frågor har en lite olika syn på Ryssland spelar ingen roll. Läs artikel

Försvarsministern varnar för hårdnad rysk kärnvapenretorik, Sydsvenskan

av

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnar för en hårdnad rysk kärnvapenretorik och för att Gotlands position i Östersjön kan bli allt mer utsatt. Likväl tonar han ner alla krigsrisker. ”Vi ska inte dra iväg och börja fundera över att kriget står för dörren. Så är det inte”, säger han…

Hur ser hotet från Ryssland ut?
– Jag talar aldrig om hot på det sättet. Jag använder aldrig begreppet. Jag beskriver istället de realiteter som finns. Och realiteten är att det under rätt många år pågått en omfattande militär uppbyggnad i Ryssland.
Enligt Peter Hultqvist har den ryska upprustningen visat sig vara hotande på en rad olika sätt. Det handlar dels om satsningar på nya vapensystem, nya militära baser samt en stor och komplex övningsverksamhet. Det handlar dels om en ny form av signalpolitik där den ryska krigsmakten flyttar fram offensiva vapensystem och använder sig av en ny och hotande kärnvapenretorik.
I den ryska debatten har det talats allt mer öppet om att ryska förband kan komma att använda kärnvapen i Ukraina och Baltikum som ”en sista åtgärd”. Även Danmark och Gotland har förts på tal som tänkbara mål för kärnvapenattacker…
EU-toppmötet i torsdags uttalade sig för att alla EU:s medlemsländer måste kunna försvara sig själva bättre. Ska vi känna oss träffade av det?
– Ja, vi har ju inlett en förändring där vi satsar. När nuvarande försvarsinriktningsperiod går ut 2020 ska vi ha gjort det som är sagt. Då har vi levererat en högre militär förmåga. Efter årsskiftet tillsätter jag en försvarsberedning som ska lägga grunden för nästa försvarsbeslut. Vi måste fortsätta den här utvecklingen under lång tid framöver. Läs artikell

 

Rysk gasledning lockar Bornholm, sydsvenskan.se

av

Sedan Gotlands kommun tackat nej till arbetstillfällen och miljontals kronor genom uthyrning av hamnområden till bolaget Nord Stream 2 anmäler Rönne på danska Bornholm sitt intresse. Utsikten att få ta del av mångmiljardprojektet Nord Stream 2 lockar.

– Utifrån en enbart konkurrensmässig synpunkt är vi helt klara över att vårt marknadsvärde och vår konkurrensfördel har höjts mot bakgrund av det här, säger hamndirektör Thomas Bendtsen till tidningen Berlingske.
Gasledningen Nord Stream, som egentligen består av två ledningar, går genom Östersjön från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland och togs i drift 2011 och 2012. Nord Stream 2, ytterligare två ledningar, ska enligt planerna läggas parallellt med tidigare ledningar. Läs artikel