Hultqvists Jas-export stoppas: ”Måste vara mer noggranna”, svd.se

Försvarsutskottet stoppar regeringens planer på att sälja ut militär materiel som är operativ i Försvarsmakten. Beslutet togs av en majoritet i utskottet på torsdagsförmiddagen. Främst handlar det om planerad export av Jas Gripen.

– Vi har justerat budgeten för 2017 i utskottet och nu är det försvaret av Sverige som prioriteras framför exportaffärer, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) till SvD…

Tidigare i höst reste Hultqvist till Botswana för att, som en programpunkt, försöka förhandla fram en affär med landet om att köpa det svenska stridsflygplanet. Enligt tidskriften Defence News rör det sig om en försäljning av mellan åtta och tolv plan, värd runt 15 miljarder kronor…

– Med det omvärldsläge vi nu har måste vi vara mera noggranna. Från liberalernas sida har vi överhuvudtaget en mycket njugg inställning till försäljning av betalade och fungerande system. Istället för att minska flygvapnet vill vi vidmakthålla eller till och med öka antalet stridsflygplan, säger Allan Widman till SvD. Läs artikel

Främmande drönare måste kunna stoppas, Lars-Gunnar Liljestrand

Fjärrstyrda flygfarkoster (drönare eller som de förkortas: UAV) flög i juni i år in över förbjudet område vid Utö i Stockholms södra skärgård. Just då genomfördes den Nato-ledda militärövningen Baltops där. Farkosterna kom på natten och överrumplade det svenska försvaret som enligt uppgift i Dagens Nyheter utreder vem som ligger bakom.

Det svenska försvaret uppgavs vara villrådigt beträffande hur man skulle agera mot drönare. Svenska soldater bytte lös övningsammunition mot skarp, men inga skott avlossades.

I Estland och Lettland har man agerat mer resolut. Esterna har öppnat eld mot drönare som tagit bilder av militära anläggningar, och i Lettland har man gett klartecken till försvarsmakten om att obemannade farkoster över militära övningsområden får skjutas ned.

I Norge observerades främmande drönare i samband med en militärövning i Troms. Det var inte klarlagt om det var främmande makt eller teknikintresserade privatpersoner som stod bakom. Det norska försvaret säger att man utvärderar alla sätt att motverka hot från drönare ”inom de juridiska ramar vi har” .

Läs mer

Fältarbetsinriktade uppgifter på Gotland, Försvarsmakten

Att kunna göra förändringar i terrängen för att skapa fördelar för sig själv eller för att skapa nackdelar för en motståndare kan vara helt avgörande i en konflikt. För att öva detta och andra viktiga förmågor finns nu delar av Göta ingenjörregemente, Ing 2, under en tid på Gotland…

För att få ut bästa effekt rekognoseras stora områden på ön i syfte att identifiera strategiska och bra platser för fältarbeten. Allt i syfte att öka förbandets förmågor inom exempelvis blockering och spärrning av flygfält, fältarbetsdykning, mineringsarbeten, rekognosering av hamnar och vägar, patrullering eller att skapa framkomlighet för andra förband…

− Vi ser fram emot en period som kommer utveckla oss själva men även öka förmågan att försvara Gotland tillsammans med andra förband och myndigheter. Med ett gemensamt mål, att förstärka nationens försvarsförmåga, avslutar Carl-Axel. (bataljonchef Carl-Axel Blomdahl, red anm). Läs artikel

Norge förstärker vid gränsen mot Ryssland, Aftonbladet

Norska och amerikanska soldater förbereder sig just nu på krig ovanför den arktiska cirkeln – på tröskeln till Ryssland. Ökad luft- och undervattensaktivitet har tillsammans med ett spänt världsläge rört upp en oro för den ryska björnen.

– Plötsligt har vi flyttat fokus från vad som händer i Afghanistan till ett kollektivt nationellt försvar, säger brigadgeneral Eldar Bernil till CNN…

Drygt 300 soldater från den amerikanska marinkåren kommer att placeras på rotation i nordöstra Norge. Trupperna stationeras omkring 100 mil från den ryska gränsen från och med januari 2017 och ett år framåt. Uppdraget är ett led i försvarsalliansen Natos arbete med att bemöta det skarpare tonläget från Moskva…

En norsk säkerhetstjänsteman uppger för CNN att det finns en oro för att något liknade det som hände i Ukraina ska ske i Norge. Där förstärktes de proryska separatistgrupperna i hemlighet av Rysslands militära muskler. För att förebygga ett sådant scenario krävs bepansrade fordon, vilket vid en konflikt skulle tvinga stormakten bakom rebellerna att gå in med egna tunga vapen, och med det också kliva fram ur kulisserna, rapporterar CNN. Den amerikanska marinkårens närvaro är en trygghet i sig, i och med att en kränkning av Norges gräns då innebär att USA dras in automatiskt. Läs artikel

Ny fond skulle underlätta EU försvarssamarbete, Sveriges radio

EU kommissionen vill skapa en fond för att underlätta gemensam satsning på försvaret, samt gör det möjligt för EU-länder att spara pengar genom att tillsammans köpa försvarsmateriel som helikoptrar, örlogsfartyg, och drönare. Som en del av EU:s säkerhetsstrategi vill kommissionen ha en försvarsfond på motsvarande nästan 50 miljarder kronor. Det handlar inte om att skapa en EU-armé, utan att skapa en struktur som underlättar för medlemsstaternas samarbete, säger kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen…

Just nu är 80 procent av försvarsmateriel inom EU upphandlade på egen hand, säger kommissionen.

Utrikesrepresentanten för EU, Federica Mogherini, som nyligen träffade Margot Wallström i Stockholm, säger i dag att en stark och stabil försvarsproduktion gör grunden till EU:s säkerhet.

Kommissionen att budgetreglerna ska ändras, för att kunna låta EU:s budget och investeringsbanken EIB spendera deras pengar inom försvarsområdet.Läs  artikel

Läs också kommentaren till Kommissionens rapport om stärkandet av EUs  säkerhetspolitik

 

Europeiska kommissionen: Europeiska försvarshandlingsplanen – mot en europeisk försvarsfond

Europeiska kommissionen föreslår att en europeisk försvarsfond ska inrättas och andra åtgärder vidtas för att hjälpa medlemsländerna använda medlen för den gemensamma försvarskapaciteten på ett effektivare sätt, förbättra medborgarnas säkerhet och främja en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas.

Europeiska kommissionen föreslår att en europeisk försvarsfond ska inrättas och andra åtgärder vidtas för att hjälpa medlemsländerna använda medlen för den gemensamma försvarskapaciteten på ett effektivare sätt, förbättra medborgarnas säkerhet och främja en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas. Läs pressmeddelandet

Läs också kommentaren till Kommissionens rapport om stärkandet av EUs  säkerhetspolitik

Batra och Orpo: ”Transatlantiska förbindelserna kräver mer arbete”, uudenmaankokoomus.fi

Samlingspariets Orpo och moderaternas Kinberg Batra träffades på onsdagen i Helsingfors.

”Vi måste visa aktivare än förr att vårt transatlantiska samarbete har fördelar för båda parter, oavsett om det gäller ekonomi eller säkerhet”, säger Orpo.

”Sverige, Finland och hela Europa har viktiga roller framåt, inte minst när det gäller säkerheten i och runt Östersjöområdet. Att jag förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap är ingen hemlighet, och den frågan känns än mer angelägen i dessa tider. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra, bilateralt och multilateralt. Samarbetet med både Finland och Nato är mycket viktigt”, säger Anna Kinberg Batra. Läs artikel

USA:s luftvärn och stridsvagnar bjuds in att öva i Sverige, svt.se

På fredag fattas sannolikt det formella beslutet att Sverige bjuder in delar av amerikanska arméns Patriotförband att öva på svensk mark. Inga skarpa luftvärnsrobotar kommer ingå i övningen, men det är i så fall första gången ett amerikanskt Patriotförband kommer att öva på svensk mark. Även amerikanska stridsvagnar väntas öva för första gången i Sverige…

Det är generalmajor Bengt Andersson som säger till SVT Nyheter att i den preliminära planen för storövningen Aurora nästa år ingår en robotbil och en eldledningsenhet från amerikanska arméns Patriotförband. Han betonar att det inte kommer vara skarpa robotar i övningen, utan att det handlar om att Sverige främst ska lära sig rutinerna för att hantera vapnet.

– Det är för att vi ska kunna leda ett luftvärn eftersom vi inte har så mycket luftvärn själv, säger han till SVT…

I våras godkände Riksdagen även avtalet med Nato om ”Värdlandsstöd”, vilket kan göra det enklare för Nato-länders styrkor att verka i Sverige i fred eller krig. Avtalet har vållat debatt inom Miljöpartiet. Läs artikel

Ryssland upplevs allt mer som ett hot, svenska.yle.fi

Hälften av finländarna upplever att Rysslands inverkan på Finlands säkerhet är negativ. För sex år sedan var det 28 procent som tyckte så.

Trots att Ryssland allt mer uppfattas som negativt för Finlands säkerhet har opinionen för ett Nato-medlemskap inte blivit starkare.

Stödet för ett Nato-medlemskap är 25 procent medan 61 procent är emot, enligt undersökningen. Det är ungefär samma siffror som i fjol.

I stället stöder finländarna alliansfrihet, allmän värnplikt och militärt samarbete med både USA, EU och de nordiska länderna…

Militärt samarbete med Sverige och de övriga nordiska länderna är mycket populärt. Nästan alla i undersökningen (94 procent) stödde det här samarbetet. Nästan lika många stödde militärt samarbete med EU…

Den militära alliansfriheten stöds av 57 procent. Stödet för allmän värnplikt har ökat. Nästan 80 procent stöder det nuvarande systemet och stödet har ökat de senaste åren från drygt 60 procent i början av 2010-talet.Läs artikel

Försvarsmaktsövning Aurora 17, forsvarsforetagsdagarna.se

Det försämrade omvärldsläget gör att förmågan till nationellt försvar behöver återtas inklusive en förnyelse av totalförsvaret. Det innebär också samarbete med andra nationer och organisationer. Ett led i detta är genomförandet av försvarsmaktsövningen Aurora 17 under 3 veckor i september 2017. Det är den första stora övningen i sitt slag sedan Orkan 1993. Det innebär att både förmågan att genomföra verksamhet i större förbandsenheter och förmågan att planera denna typ av övningar övas.

Övningen går ut på att försvara Sverige under ett angrepp.

I övning Orkan, deltog 23000 soldater och sjömän, vilket innebar cirka 3 % av den mer än 800 000 individer stora försvarsmakten. Nästa år deltar cirka 20 000 män och kvinnor vilket innebär nästan 40 % av vår nuvarande totala styrka. Övningen kommer att omfatta hela Sverige, men fokus ligger på tre geografiska områden. Gotland kommer inledningsvis att vara i fokus avseende stridshandlingar. Där kommer ett övningsmoment genomföras som kallas ”stridens konsekvenser” där olika händelser leder till ett massivt skadeutfall materiellt och personellt.

I Mälardalen kommer den största förbandsmassan att återfinnas. En kustförsvarsoperation att genomföras där samtliga stridskrafter engageras.

När det gäller förband från utlandet kommer Finland att delta med flygstridskrafter och helikoptrar samt med markstridsförband, i första hand på Gotland. USA deltar med ett mekaniserat kompani med tunga stridsvagnar. I övrigt deltar förband från Estland, Danmark och Norge, främst med hemvärnsstyrkor. Utöver detta kommer troligtvis Tyskland och Frankrike att bidra. Mer än 40 myndigheter under samordning av MSB kommer att delta.Läs artikel

Kinberg Batra: Nato viktigare med Trump, Expressen

Anna Kinberg Batra vill gå med i Nato – även utan Finland. M-ledaren menar att Natomedlemskapet blivit viktigare efter valet av Donald Trump.

– Vikten av det ökar när vi har en amerikansk president som vi ännu inte vet hur han vill leda, säger Anna Kinberg Batra…

– Oavsett amerikansk president är det viktigt för oss att vi har bra samarbete runt Östersjön, med europeiska länder och med USA. Det görs bäst inom Nato. Vikten av det ökar när vi har en amerikansk president som vi ännu inte vet hur han vill leda. USA måste ta sitt ansvar för sin roll i världen, och vi behöver så bra samarbete som möjligt…

Den finska utredningen kom fram till att Finland och Sverige bör ansöka om Nato-medlemskap tillsammans, annars skulle Finlands ställning vara otrygg. Men Anna Kinberg Batra vill inte invänta Finland.

– Varje land måste och ska fatta sina beslut. Det är ingen annan som bestämmer om vår säkerhetspolitik, och det gäller så klart Finland också, säger hon.

Vad säger dina finska kolleger om det?

– De måste föra sin talan, hålla sin debatt och fatta sitt beslut. Men det är självklart att Finland och Sverige ska ha ett så bra samarbete som möjligt.Läs artikel

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor, datakabelprojektet i Nordostpassagen och Finlands och Rysslands ekonomiska samarbetskommission, formin.finland.fi

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott slog den 29 november fast att Finland fortsätter delta i Natos snabbinsatsstyrkor (NRF) 2019–2020. Till Natos snabbinsatsstyrkors supplementära verksamhet anmäler Finland för 2019 arméns jägarförband och för 2020 marinens kustjägarförband och minjaktfartyg i klassen Katanpää. Finland har deltagit i NRF-styrkornas supplementära verksamhet sedan 2012, och det är en viktig del av Finlands partnerskapssamarbete med Nato.

Vid mötet diskuterades även datakabelprojektet i Nordostpassagen utgående från en utredning som kommunikationsministeriet nyligen låtit göra. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott ansåg att det skulle vara viktigt att beredningen av projektet fortsätter i brett samarbete med alla länder som är av central betydelse för projektet.

Vid mötet diskuterades dessutom aktuella frågor och besök som gäller Ryssland. Vid det möte för den ekonomiska kommissionen för Finlands och Rysslands regeringar som ordnades i Moskva den 23 november behandlades såväl allmänna frågor om ländernas handelsrelationer och ekonomiska relationer som frågor om företagens verksamhetsmiljö.Läs pressmeddelandet