Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev kommer på besök till Finland före årsskiftet, bekräftade statsminister Juha Sipilä (C) vid Statsministerns frågetimme i Yle på söndagen.
Sipilä sade att man redan tidigare har kommit överens om att Medvedev ska komma till Finland i år och att man vill hålla fast vid det. Datum för besöket har ännu inte slagits fast.
Sipilä träffade Medvedev i S:t Petersburg i januari och bjöd honom till Finland då. Läs artikel
Finland kommer åtminstone inte att utöka sina krigsövningar med USA, sade Juha Sipilä i Statsministerns frågetimme i Yle på söndagen. Å andra sidan tycker han inte att de behöver bli färre heller nästa år på grund av Rysslandsrelationerna.
– Man behöver knappast göra något särskilt för att blidka Ryssland.
Han anser dock att Finland måste vara noga med att den militära alliansfriheten också syns i de gemensamma manövrarna.
– I övningsverksamheten måste vi ge akt på att vi följer de grundprinciper som ett militärt alliansfritt land har.
Sipilä säger att Finland har erfarit ett brett stöd i EU för att ha utökat sina bilaterala samtal med Ryssland de senaste två åren…
I samma intervju bekräftade Sipilä också att Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev kommer på besök till Finland före årsskiftet, men att datum för besöket ännu inte har slagits fast. Läs artikel
”Kärnvapnens återkomst på den europeiska scenen har överrumplat västländerna. I en värld där icke-spridning ersatte kärnvapennedrustning, kom den plötsliga återupptäckten att kärnvapen kan utnyttjas för att uppnå politiska och strategiska fördelar – och möjligen även användas – som en chock.”
Det politiska huvudbudskapet i citatet ovan, hämtat från den finska Natoutredning som publicerades våren 2016,är träffande. Tre av skribenterna är medlemmar i Kungl Krigsvetenskapsakademien.
De uttryckte också mellan raderna en uppfattning att Ryssland och USA skulle ha systematiskt uppgraderat sin kärnvapentriad likvärdigt, givet de något olika prioriteringar som länderna haft sedan decennier tillbaka. (Rysslands första prioritet är som bekant de markbaserade strategiska kärnvapnen, medan USA:s motsvarande är de havsbaserade vapnen.) Läs artikel
Försvarsminister Peter Hultqvist besökte den 3 september den pågående Flygvapenövning 16 i södra Sverige. Övningen genomförs i år tillsammans med ett finskt flygande förband.
– Den militära förmågan måste kontinuerligt uppdateras. Det kräver bland annat att krigsförbanden deltar i kvalificerade övningar med andra. Samarbete med Finland är av särskild vikt, säger Peter Hultqvist…
– Genom att ytterligare fördjupa samarbetet med Finland, exempelvis med en större övning som denna, stärker vi den nationella förmågan i respektive land och skapar ökad säkerhet i vårt närområde, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande
…Bringéus’ rapport, som inte är publicerad ännu, visar att Nato-medlemskap inte skulle lösa Sveriges försvarsproblem, däremot delvis öka spänningarna i Östersjöområdet. Men tydligheten i säkerhetspolitiken skulle öka, anser han.
Bringéus utgår från, liksom den svenska säkerhetspolitiken under det kalla kriget, att ett isolerat ryskt angrepp på Sverige är osannolikt. Det som möjligen kan ske, om än inte heller särskilt sannolikt, är att ett ryskt angrepp på de baltiska länderna skulle leda till att Sverige blir indraget – antingen genom att Ryssland vill utnyttja Gotland för sina operationer eller som följd av den svenska solidaritetsförklaringen med de baltiska länderna….
Fördelen med medlemskap är att osäkerheten om svensk säkerhetspolitik med tanke på det nära samarbetet med USA och Nato och EU:s solidaritetsklausul skulle minska.
Är dagens säkerhetspolitik det sämsta alternativet? Läs ledaren
Medelpadsbataljonens krigsförbandsövning inleddes i torsdags i Ånge och fortsatte på fredagen i centrala Härnösand. På lördagen var det Västernorrlands största stad Sundsvall som skulle försvaras. Under dagen var det också stort fokus på att informera Sundsvallsborna om Försvarsmakten och hur man gör för att bli till exempel hemvärnssoldat.
– Det har varit mycket folk här på Stora torget hela dagen, det är många som har visat intresse för ett engagemang i Hemvärnet, berättar Pontus Löfgren, yrkesinformatör vid Västernorrlandsgruppen.
Själva övningen hade samma syfte som på fredagen i Härnösand, att soldater och officerare ska få möjligheten att öva i den miljö de har till uppgift att försvara i ett skarpt läge. Löjtnant Michael Berggren är ställföreträdande kompanichef på 161:a insatskompaniet och han tycker övningen är väldigt bra. Läs artikel
Sverige har ett enda luftvärnsregemente. Val måste göras vid ett fientligt anfall: Vilka mål är viktigast att beskydda? Rutiner övas upp tillsammans med flygvapnet i Blekinge…
Flygvapnet övar annars ofta för sig, luftvärnet för sig. Men årets Flygvapenövning är inriktad på att öva försvar vid ett anfall mot Sverige och mot Blekinge.
Rutiner behöver övas upp på nytt mellan flygflottilj och luftvärnsregemente. I övningen ingår också flygflottiljens eget skydd av basen tillsammans med hemvärnet. Ett alltmer spänt läge vid Östersjön har lett till en ominriktning i övningsverksamheten. Även om försvaret ska kunna användas för internationella insatser också, kommer fler övningar framöver att handla om försvar av Sverige.
– Vi behöver ett större luftvärn. Det ger viktigt skydd av flygbas och befolkning, säger Lars Bergström…
Luftvärnsbataljonerna kan till exempel delas upp för att täcka fler mål.
– Men det är ingen hemlighet att vi skulle behöva fler bataljoner, säger Lars Lindén.Läs artikel
Innehållet i den beramade Bringéuska utredningen har läckt, efter föredragningar som utredningsmannen har gjort på försvars- respektive utrikesdepartementet, och anhängarna av svenskt Nato-medlemskap anser sig genast ha fått ytterligare en sträng på sin lyra.
Mikael Holmström citerar sålunda ett TT-telegram, i vilket en fördel med Nato-medlemskap, enligt ambassadören Krister Bringéus, sägs vara ”att det skulle undanröja osäkerheten kring Sveriges agerande vid en konflikt”. Men för vem är detta en fördel? Knappast för Sverige som då har bundit ris åt egen rygg. Den nuvarande ”osäkerheten” är å andra sidan till nackdel för alla som i sina strategiska bedömningar och sin krigsplanläggning måste kalkylera med att Sverige kan tänkas agera på olika sätt i ett farligt läge.
Detta röjer ett beklagligt förhållande, nämligen att många ledande medlemskapsförespråkare mindre intresserar sig för Sveriges säkerhet än för den så kallade västvärldens, där vi anses ”ideologiskt” höra hemma. Det viktigaste av allt är att Sverige står på rätt sida i en konflikt, inte att vi undgår konflikten. Vi kan nämligen inte, heter det tämligen unisont i ledarkommentarer och på nyhetsplats, undgå en väpnad konflikt, om det skulle bryta ut en sådan i vår närhet. Men detta är ju ren fatalism, som sedan översätts till aktivism.
Sajtens utgivare väntar med att yttra sig om den Bringéuska utredningen, till dess den föreligger. Att redovisningen av argument tillåts ske så oreflekterat som efter läckan, bådar emellertid inte gott för den diskussion som utredningens betänkande borde föranleda.
Vid årsskiftet avgår Ban Ki-Moon efter tio år som FN:s generalsekreterare. En av hans största besvikelser är bristen på framgång i kampen för en kärnvapenfri värld.
Ban Ki-Moon har gjort sig känd som en mycket engagerad förkämpe för kärnvapennedrustning. Vid ett möte i säkerhetsrådet som hölls förra veckan påpekade han dock att ”nedrustningsfrågan kört fast på flera områden”, däribland genom Nordkoreas fortsatta kärnvapenprov och ett amerikanskt förslag på att modernisera landets nukleära arsenal för mångmiljardbelopp.
-Utvecklingen mot ett avskaffande av kärnvapnen har hamnat i en besvärlig låsning, med en återkomst för några av de dåliga argument som användes för att rättfärdiga kärnvapnen under kalla kriget, sade FN-chefen.Läs artikel
Det är tur att politikerna som skickade ut tvångsinkallade värnpliktiga för att besegra nazismen under andra världskriget inte resonerade på samma sätt som Joar Forssell och Mårten Roslund, skriver professorn Gunnar Åselius.
Joar Forssell (Luf) och Mårten Roslund (Grön Ungdom) avvisar det förslag om en aktivering av värnplikten som utredningen om försvarets personalförsörjning väntas lägga fram (Expressen 1/9). Som de helt riktigt påpekar innebär värnplikt ett långtgående övergrepp på individens självbestämmande. Men det gör också andra skyldigheter man har som samhällsmedborgare, som att betala skatt och att lyda lagarna…
För svenska 1800-talsliberaler som Hans Forssell och S A Hedlund var detta en självklarhet. Svårförståeligt är också Forssells och Roslunds påstående att en myndighet som ska skydda människors frihet när den är som mest hotad, inte kan bygga på tvångsarbete.
Det är tur att politikerna i de allierade länderna som skickade ut tvångsinkallade värnpliktiga för att besegra nazismen under andra världskriget inte resonerade på samma sätt. Läs artikel
Natoutredningens slutsatser om ett svenskt Natomedlemskap tolkas olika av partierna. Utrikesminister Margot Wallström (S) betonar att alliansfriheten ligger fast.
Regeringens utredare Annika Nordgren Christensen lättade i veckan på förlåten och avslöjade innehållet i de förslag hon kommer att framlägga senare i september.
I enlighet med regeringens direktiv handlar det inte om ett återinförande av allmän värnplikt utan om en komplettering av yrkesförsvaret med ett mindre antal pliktuttagna. Endast några tusen ur varje årskull på 100 000 unga kvinnor och män att tas ut för plikttjänstgöring. Mönstringen kan komma att omfatta cirka 10 000 personer årligen, det slutliga urvalet endast 3 000 som får genomgå militär grundutbildning.