LT svarar ÖP:s ledarsida: Vem är Oksanen vilseledd av?

Patrik Oksanen anklagar mig i en ledare i ÖP den 24 augusti för att vilseleda LT:s läsare.

De som inte läser båda tidningarna behöver en liten bakgrund: Den 16 augustiskrev jag om den säkerhetspolitiska debatten i Sverige. Min poäng var i korthet att det numera inte går att både fördöma Rysslands aggressiva utrikespolitikoch försöka förstå varför Ryssland känner sig trängda av Natos utvidgning i öst, utan att bli anklagad för att gå Putins ärenden.

Det finns ingen ursäkt för Rysslands militära provokationer, annekteringen av Krim, förtrycket av homosexuella, intellektuella och medier. Men jag är inte ensam om uppfattningen att även Nato har del i att spänningen just nu ökar i norra Europa. Läs  artikel

Konsten att inte fråga folket, abounderrattelser.fi

Då det under våren och försommaren framgick att Sverige håller på och gör upp egna militär- och försvarsavtal med USA, hickade vår Natodiskussion till.
Samtidigt som vi inte kommer längre i vår Natodebatt än till dörren som ska stå på glänt, insåg de flesta att det nu finns en reell risk för att Sverige kan gå sin egen försvarspolitiska väg.

Om Sverige slinker in i ett militärsamarbete med USA, och/eller in i Nato – utan att fråga om vi vill hänga med – skulle vi landa i ett läge där ensam inte längre vore så stark som ensam håller på och inbillar sig.
Den fråga som försiktigt ställdes av några få efter att Sverige berättat om sitt nya försvarspolitiska projekt var varför Finland inte är intresserat av att göra likande avtal med USA. Vi är trots allt Natopartner så det förslår.

Och nu är det just sådana avtal vi tycks göra upp.Läs artikel

Avvisa det moderata utspelet

Det är en oerhört belastande artikel som de bägge moderata riksdagsledamöter Karin Enström och Hans Wallmark har skrivit inför den amerikanske vicepresidentens Joe Bidens besök i Sverige inom kort. De insisterar på att Sveriges bedömning av den ryska gasledningen genom Östersjön ska böja sig för vad USA:s regering anser i detta fråga – Förenta staterna som inte ens är en Östersjömakt!

Givetvis måste den svenska regeringen avgöra alldeles på egen hand hur den ser på detta redan beslutade projekt. Förbättrade ekonomiska förbindelser mellan länder, såsom handel, brukar anses ha en spänningsdämpande effekt, och frågan är varför Sverige i ett redan spänt läge skulle vilja öka anledningarna till konflikt med en av sina grannar, Ryssland. Det moderata utspelet bör bestämt avvisas.

Om det finns sakligt motiverade skäl att stoppa projektet, måste naturligtvis Sverige kunna verka för detta. Men det får inte ske på lydstatsbasis.

Presidenten försvarar sitt agerande gällande ryska plan och transpondrar – ”det var förnuftsbaserat”, svenska.yle.fi

Republikens president Sauli Niinistö fortsätter att försvara sitt agerande gällande säkerheten kring Östersjön. I ett tal inför landets ambassadörskår beklagade han sig också över att EU verkar ha ”kört fast”.

Niinistö, som har kritiserats för utrikes- och säkerhetspolitikisk soloåkning gällande Östersjösäkerheten, tog tillfället i akt för att försvara sitt agerande också under ambassadörsdagarna.

I sitt tal sade Niinistö att det krävs aktiv stabiliseringspolitik för att garantera grundpelarna för Finlands säkerhetsläge.

– Pelarna för vårt säkerhetsläge hålls inte starka av sig själva, utan kräver kontinuerlig omsorg, en aktiv stabiliseringspolitik. Att stå sysslolös och följa med händelserna utifrån är inte i Finlands intresse, sade Niinistö inför landets ambassadörer. Läs artikel

Kommentar: vi har på den här sajten  lagt ut presidentens tal  där han understryker att den finska säkerhetspolitiska linjen ligger fast

Tyskland överväger att återinföra obligatorisk värnplikt, svenska.yle.fi

Det tyska inrikesministeriet kommer att föreslå att den obligatoriska värnplikten, som slopades 2011, återinförs. Det skriver Deutche Welle.

Ett hemligt utkast går till omröstning imorgon, skriver DW. Tyskland har diskuterat nya säkerhetsstrategier efter den senaste tidens terrorattacker och Ryssland annektering av Krim-halvön.

Den obligatoriska värnplikten slopades 2011 efter 55 år, eftersom regeringen ansåg att det inte fanns ett behov för den. Värnplikten finns ändå inskriven i landets grundlag, och den kan därför relativt lätt återinföras vid behov.

Förslaget behandlar också behovet av den infrastruktur som behövs ifall värnplikten återinförs. Det handlar bl.a. om att bygga militärförläggningar för att inkvartera de värnpliktiga.Läs artikel

Sipilä: Nej till sänkta löner, svenska.yle.fi

…Riksdagsgruppens ordförande Antti Kaikkonen talade långt och länge om den ekonomiska situationen och budgetförhandlingarna…

Om någon har hoppats på besked från Centern om inställningen till ett möjligt medlemskap i militäralliansen Nato så bjöd Kaikkonen på klara riktlinjer.

Enligt Kaikkonen har Finlands utrikespolitik länge baserat sig på militär alliansfrihet.

-Centerns riksdagsgrupp anser att den här linjen – som vi gemensamt kommit överens om och som fungerar – är klok att följa också i framtiden. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös tal på ambassadörsmötet 23.8.2016, presidentti.fi

…Som ni redan vet, ser jag Finlands säkerhetsställning som en helhet som stöder sig på fyra pelare. Dessa är det nationella försvaret och säkerheten, den västliga integrationen och partnerskapen, fungerande relationer med Ryssland, det internationella systemet och den övergripande säkerheten….

Förutom de yttre pelarna är vår säkerhet beroende av tillståndet av vår nationella pelare. Ett trovärdigt nationellt försvar är dess viktiga del. Vi har lärt oss att tro att ett trovärdigt försvar är en tröskel och en spärr mot inkräktare. Lika viktigt är att vårt försvar lockar också starkt till partnerskap vid en allvarlig kris.

Säkerheten kan dock inte byggas enbart på vapen. Även Finlands sociala sammanhållning och medborgarnas säkerhet i vardagen är viktiga byggstenar i den nationella pelaren. Vår pelare har en solid grund. I en internationell jämförelse är Finland ett exceptionellt tryggt, lugnt och utvecklat land. Flera internationella rankinglistor visar att Finland är ett av världens stabilaste och mest utvecklade samhällen. Till exempel Fund for Peace-indexet visar återigen att Finland är en mycket hållbart stabil stat, den enda i sitt slag. Finland ligger också i topp när det gäller mänsklig utveckling, låg korruption och mediefrihet… Läs talet

 

Stark hemvärnsstyrka med härlig gemenskap, Försvarsmakten

Det är fredag morgon på Lombens skjutfält norr om Kalix och det råder full aktivitet. Det är Gränsjägarbataljonen som genomför sin årliga krigsförbandsövning, över 300 soldater och närmare 45 instruktörer är på plats.
– Det här vill man inte missa, trots att jag bor i Stockholm sedan sju år tillbaka åker jag upp och på övningarna med bataljonen, berättar Erika Björkén, kompanisjuksköterska på Haparanda hemvärnsinsatskompani.

Gränsjägarbataljonens krigsförbandsövning pågår under fyra dagar med olika befattningsutbildningslinjer, så kallad befattnings-KFÖ. Övningen omfattar bland annat sjukvårdstjänst, stabs- och ledningsträning, skyddsvaktsutbildning, hundtjänst skjut- och stridsutbildning, flygtjänst och underhållstjänst. Läs  artikel

Finlands försvar närmar sig USA, Aftonbladet

I höst avser Finland att skriva under ett avtal om närmare försvarssamarbete med USA, uppger försvarsminister Jussi Niinistö.

Finland ser risken att bli akterseglat av Sverige, säger en försvarsanalytiker till TT. Avtalet offentliggörs i en tid då flera nordiska länder har klagat på ökad rysk militär aktivitet i regionen. Det är dock inte så omfattande att det innefattar ömsesidigt militärt stöd, som ett medlemskap i försvarsalliansen Nato skulle göra.

– Det täcker områden där vi redan samarbetar, som militärträning, delning av information och forskning, säger Jussi Niinistö, som tillhör partiet Sannfinländare, på telefon till Reuters.

Forskningsledare Robert Dalsjö på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tolkar signalen från Finland så här:

– Min läsning är att Finland ser risken att man håller på att bli akterseglad av Sverige, att Sverige håller på att skapa ett betydligt närmare förhållande till USA än vad Finland har, och försöker komma ikapp helt enkelt. Dalsjö påpekar att Finland under ett par år har uppträtt väldigt försiktigt och egentligen inte vågat säga någonting, kanske av rädsla för den ryska reaktionen. Men i våras vände det och finländska toppolitiker började tala om vikten av nära band till USA.

TT: Vad är nytt i det här utspelet?

– Man verkar mindre ängslig för den ryska reaktionen och bejakar aktivt ett nära bilateralt förhållande, parallellt med Sverige, till USA, svarar Robert Dalsjö. Läs artikel

Flygvapnet ska klara första smällen, nsd.se

Flygvapnet ökar åter skyddet för att undvika att slås ut i en första anfallsvåg mot Sverige.

– Har man inget luftförsvar för att stå emot en sådan attack, då är man illa ute, säger flygvapenchefen Mats Helgesson.

 Efter 90-talets avspänning och försvarets satsningar på internationella insatser är fokus åter på att kunna försvara svenskt territorium. Om Sverige skulle dras in i en militär konflikt runt Östersjön räknar Helgesson med att flygvapnet får ta en stor del av första smällen.

Han pekar på att det primära målet i moderna krig mellan stater är att hårt attackera motståndarens luftstridskrafter i inledningsfasen för att få luftherravälde.

– Man ser till att fullständigt ta bort alla luftförsvarsresurser, sedan kan man härja fritt om jag uttrycker mig väldigt enkelt, säger Helgesson. Läs  artikel

Utrikesminister Timo Soinis tal på ambassadörsdagarna 22 augusti , formin.finland.fi

…Sweden is always Finland’s closest and most natural partner. We both genuinely want to strengthen this connection. It was easy to note this last Wednesday in Stockholm. It is only natural that defence cooperation with Sweden also proceeds in a determined manner. Together we are stronger and we support each other.

Of course we also have a special relationship with Estonia. The Baltic countries returned to their own place among independent states 25 years ago. Independent Estonia is a success story, for which our sister nation deserves our deep respect.

Finland and Sweden have also successfully deepened their cooperation with NATO. It is in everyone’s interest that Finland and Sweden are at the table when issues concerning the Baltic Sea are discussed. As to Finland’s application for membership of NATO, the situation remains as before – we are not applying for membership now, but the possibility exists. In this deliberation, how the European security situation develops is the most essential factor. Let’s be as clear as possible here: Although we are not applying for NATO membership now, keeping that door open serves Finland’s security. Läs hela talet

I värderingarnas tidevarv – reflektioner över vad några svenska diplomater har på hjärtat, Anders Björnsson

Värdegrundsflum har smugit sig in i den säkerhetspolitiska diskursen – där också. Det hör inte hemma där. De enda värden som kan vara aktuella i det sammanhanget är värdet av fred och av nationellt oberoende. En värdegemenskap länder emellan är en chimär, liksom även inom ett land. Många olika värderingar råder inåt och utåt – en del befinner sig till och med i konflikt med varandra. Att tala om ”västerländska värderingar” är ungefär lika meningsfullt som att tala om ”österländska värderingar” – hur ser de alls ut?

Värderingar som kan tänkas styra vårt handlande skiftar inte bara i rum utan också över tid. Och om man ser på typiska västländer, så är det inte bara i fråga om tänkesätten som de skiljer sig åt utan också i fråga om institutioner, styresskick och delvis också ekonomiska system. Både rättsstater och marknadsekonomier tar sig olika skepnad. De faktiskt existerande marknaderna kan vara mer eller mindre monopoliserade; också parlamentarism och rättsväsende varierar från land till land. I vissa länder fungerar den demokratiska praktiken mindre väl än i andra. I Storbritannien till exempel, med sin starka parlamentsmakt och icke lagstadgade konstitutionalism, är mer än hälften av parlamentsledamöterna utsedda av regeringen-monarken vid ett eller annat tillfälle, nämligen de som sitter i överhuset, och en särskild författningsdomstol saknas där (liksom i de nordiska länderna) – ändå räknas landet till de liberala demokratiernas krets. I vissa väststater praktiseras en tämjd, inskränkt eller till och med ”illiberal” demokrati. En stor demokrati tillämpar dödsstraff. (Vad gör man sedan med sådana ”österländer” som Indien och Japan?)

Läs mer