De politiska termernas tyranni – några funderingar, Anders Björnsson

Ord kommer och går. Det är få som numera talar om globaliseringens förtjänster, när massmigrationen har drabbat även rika europeiska länder. Så länge turister och tillverkning rörde sig bort från Europa, var allt frid och fröjd. ”Världen är platt”, skrev den amerikanske journalisten Thomas Friedman. Men när fattigfolket reser på sig, då reses det murar igen.

Det är inte mycket att säga om saken. Stater har sina intressen. Den europeiska migrationspolitiken visar att statssuveräniteten inte alls har eroderat, trots de unionella projekten och globaliseringsvisionerna. En del av dessa har rentav börjat uppfattas som hot mot samhällenas stabilitet. ”Globalisering” ger inte längre några politiska pluspoäng. Ordet har sorterats ut och lagts i malpåse.

Läs merDe politiska termernas tyranni – några funderingar, Anders Björnsson

I Sverige fick Natosamarbete inte smusslas igenom, svenska.yle.fi

En debatt som saknades om värdlandsavtalet i Finland har gått desto hetare i Sverige – avtalet godkänns först efter förbud mot kärnvapen på svensk mark. Värdlandsavtalet handlar i korthet om att göra det enklare och snabbare för försvarsalliansen Nato att använda till exempel svenska flygbaser vid övningar, i krissituationer eller i krig. Meningen är att förbättra förutsättningarna för att ge och ta emot stöd och det krävs en särskild inbjudan från svensk sida för en sådan operation. Läs artikel

Forskare ledamöter i regeringens folkrätts- och nedrustningsdelegation, Stockholms universitet

Den återupprättade Folkrätts- och nedrustningsdelegationen sammanträdde i veckan för första gången, under ledning av utrikesminister Margot Wallström. Två av delegationens ledamöter är forskare vid Stockholms universitet: Pål Wrange, professor i folkrätt och Thomas Jonter, professor i ekonomisk historia. Bland annat ska delegationen diskutera huruvida Sverige ska ansluta sig till den humanitära utfästelsen för kärnvapenförbud. Deltagare är förutom utrikesministern folkrätts- och nedrustningsexperter, representanter från civilsamhället och ÖB.

– Jag ser fram emot delegationens viktiga arbete med förslag om hur regeringen kan arbeta för att stärka respekten för folkrätten och att främja internationell nedrustning, säger utrikesminister Margot Wallström i ett pressmeddelande. Läs artikel

Margot Wallström leder Folkrätts- och nedrustningsdelegationen, regeringen.se

Idag sammanträder den återupprättade Folkrätts- och nedrustningsdelegationen för första gången under ledning av utrikesminister Margot Wallström. Bland annat ska delegationen diskutera huruvida Sverige ska ansluta sig till den humanitära utfästelsen. Deltagare är förutom utrikesministern folkrätts- och nedrustningsexperter, representanter från civilsamhället och ÖB. Läs artikel

Hur nära Nato är vi, egentligen? Jon Weman i Helsingborgs Dagblad

Piloterna i svenska Jas-plan kommunicerar numera på engelska och mäter avstånd i fot istället för meter. De använder nämligen Natos ledningssystem. Dessutom använder de amerikanska kodnycklar, vilket betyder att USA fritt kan följa svensk militär radiotrafik.Det är en av de lika överraskande som symboliska uppgifter som framkommer i “Sverige, Nato och säkerheten”, en utredning i egen regi av sju utrikespolitiska experter, däribland Hans Blix och Pierre Schori. Svensk officersutbildning är anpassad till Natostandard och Sverige har representanter i ett tiotal av alliansens tekniska kommittéer kring bland annat strategiska trupptransporter och utvecklandet av vapensystem, får man också lära sig. “Sverige är en icke-röstande medlem av Nato”, förklarade dåvarande ordföranden för riksdagens utrikesutskott, moderaten Göran Lennmarker, för utländska diplomater 2009; en bedömning som onekligen stöds av den långa rad samarbetsprojekt och gemensamma övningar, däribland de omstridda norrländska bombningarna, som boken går igenom. Läs artikel

Pengarna räcker inte till soldater i ÖBs budget

Överbefälhavaren Micael Bydéns kommentarer till försvarsbudgeten visar att – trots Försvarsberedningens löfte om ekonomiska satsningar – försvaret fortfar att vara underbemannat. Det fortsätter att vara som det har varit under en följd av år: de stora materialbeställningarna äter upp anslag som skulle användas för att öka bemanningen av bataljonerna – vad ÖB kallar ”förmågeuppbyggnaden”.

Det hjälper inte att, som ÖB säger, förlita sig på frivilligrekrytering och ett minimalt yrkesförsvar. ÖB:s kommentarer visar tydligt behovet av en allmän värnplikt, med bredast möjliga rekryteringsbas.

ÖBs kommentar till budgeten.

Säkerhetspolitiska utvecklingar, Mats Björkenfeldt

I boken Svenska säkerhetsstrategier 1814–2014 (Studentlitteratur 2015) presenterar Jacob Westberg, universitetslektor vid Försvarshögskolan, en sammanhållen analys av de olika säkerhetsstrategier som Sverige har tillämpat under den 200-åriga fredsperioden sedan Napoleonkrigens slut. Bland dessa säkerhetsstrategier återfinns olika former av neutralitetspolitik och allianspolitik, liksom strategier syftande till kollektiv säkerhet. De svenska vägvalen analyseras och förklaras med hjälp av teorier om säkerhetspolitiska strategier och internationell politik.

Läs merSäkerhetspolitiska utvecklingar, Mats Björkenfeldt

Kommer ryssen? Anförande av Sven Hirdman i Borlänge 1 mars

“I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma; but perhaps there is a key. That key is Russian national interest.”   (Winston Churchill)

Om Ryssland 

  1. Ryssland och Putin går att förstå, men det kräver naturligtvis kunskaper om ryska förhållanden och om rysk historia. Följande är viktigt:
  • Ryssland är en gammeldags stormakt som har genomgått många svårigheter. Om det är något som präglat det ryska folket så är det lidandet – under främmande ockupationer, inhemska diktatorer, förödande krig, ekonomiska umbäranden. Ett sammanhållande kitt har varit den starka ryska kulturen, språket och religionen. Det har skapat en stark gemensam känsla av ryskhet i motsats till vad man ofta uppfattat som en fientlig omvärld. Efter Sovjetunionens upplösning är Ryssland nu mer homogent än på flera hundra år med en cirka 85 procent slavisk befolkning och cirka 15 procent icke-slaviska muslimer.

Läs merKommer ryssen? Anförande av Sven Hirdman i Borlänge 1 mars

Lagrådsremiss om samförståndsavtal med Nato, Rolf Andersson

Regeringen Reinfeldt undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. I en departementspromemoria (Ds 2015:39) redovisade försvarsdepartementet de lagändringar som ansågs påkallade för att kunna godkänna avtalet. Efter remissbehandling av promemorian beslutade regeringen Löfven den 26 februari 2016 om en lagrådsremiss avseende de aktuella lagändringarna. Lagrådet yttrade sig den 1 mars 2016 och hade inga invändningar mot förslagen. Det är att förvänta att regeringen inom kort kommer att tillställa riksdagen en proposition som motsvarar lagrådsremissen. Propositionen kommer att behandlas i utskott, varefter riksdagen tar ställning. Detta beräknas ske senare i vår. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016, varvid samförståndsavtalet blir gällande.

Samförståndsavtalet har kommenterats i flera inlägg på den här sajten. Vi har också länkat till själva lagrådsremissen. Nedan begränsar vi oss till att lyfta fram några centrala punkter i remissen.

Läs merLagrådsremiss om samförståndsavtal med Nato, Rolf Andersson

Sverige bör föra en politik för internationell avspänning, Leif Y Dahlberg recenserar böckerna “Försvaret främst” och “Natoutredningen” i Gotlands Tidningar 25 februari

Två böcker till förmån för försvar och alliansfrihet rederut begreppen. Den ena behandlar försvaret, den andra har Sverige och Nato som den röda tråden.
Först försvarsboken:
Hans M Gabrielson, en av de många författarna, beskriver initierat Gotlands en gång så starka försvar. Ön skulle försvaras med 25 000 motiverade soldater. Totalt kunde Sverige mobilisera cirka 800 000 man. Möjligt genom den allmänna värnplikten. Tidigt drog Hjalmar
Branting (!) upp riktlinjerna för ett folkförsvar: ”Vi vilja ha en armé, oduglig till anfall såväl utåt som inåt, men desto dugligare till försvar mot dem som utifrån eller inifrån vilja anfalla Sverige och dess medborgare” (1908).

Läs merSverige bör föra en politik för internationell avspänning, Leif Y Dahlberg recenserar böckerna “Försvaret främst” och “Natoutredningen” i Gotlands Tidningar 25 februari

Den finska modellen

Finland planerar nu att ändra sin lagstiftning så att värnpliktiga soldater snabbt skall kunna mobiliseras för repetitionsövningar om det säkerhetspolitiska läget så kräver. Finland visar vad ett värnpliktsbaserat folkförsvar betyder för att skydda landet. Kontrasten till situationen i vårt land är slående. Här har vi summa 7 bataljoner med yrkessoldater (med många vakanser) som skall täcka hela landet.

Sverige bör ta lärdom från Finland och bygga upp ett folkförankrat försvar baserat på allmän värnplikt. Basen bör vara värnpliktiga soldater och värnpliktigt befäl, möjligen med inslag av yrkessoldater – inte tvärtom.

Nyheten om den finska planeringen finns nedan:

Läs merDen finska modellen