Att gå med i Nato gör oss till presumtiv fiende, Lars Jonsson i Dagens Nyheter 1 februari

Sverige har under politisk enighet framgångsrikt under årtionden tillämpat en politik som innebär att Sverige skall stå utanför alla militära allianser och inte tillåta främmande militär på svenskt territorium. Sverige har för den sakens skull inte behövt vara neutralt utan har alltid, genom diplomati, kunnat framföra sina åsikter. Läs artikel  

Carl Bildt om den svenska neutralitetspolitiken, inlägg av Mats Björkenfeldt på www.facebook.com/ natobloggen

I Daniel Viklund, Neutralitetsdebatten, Tro, vetande och illusioner, 1989, citeras Carl Bildt på s. 239. Han skrev följande i SvD 7.8.1972:

”Det är få som i den offentliga debatten anfört tvivel om våra möjligheter att som medlemmar av EG värna vår neutralitet i enlighet med de krav som folkrätten ställer på oss…Tror man däremot på rationaliteten i den svenska neutralitetspolitiken, då blir den också i så gott som alla tänkbara lägen en synnerligen trovärdig politik, och det oavsett vilka utrikes- eller handelspolitiska piruetter som vårt land i övrigt har för sig.”
När nu krigshotet mot Norden är betydligt mindre än 1972, bör väl denna synnerligen trovärdiga politik försvaras!

”Det är möjligt att förebygga våldsamma konflikter, trots att vi oftast inte lyckas.” Sveriges utrikesminister Margot Wallström och Finlands utrikesminister Timo Soini

Det gångna året skördade diplomatin flera framgångar men vi fick också hemska påminnelser om diplomatins misslyckanden. Tålmodiga och utdragna förhandlingar resulterade i ett kärnenergiavtal mellan de så kallade EU3+3-länderna och Iran.

Fredsprocessen i Colombia som syftar till att få ett slut på årtionden av konflikt ser mycket lovande ut. Men trots den senaste tidens diplomatiska ansträngningar fortsätter kriget i Syrien, som skördat hundratusentals dödsoffer och drivit miljoner människor på flykt. FN har gått ut med en appell om stöd till närmare 90 miljoner människor i 37 länder. Merparten av dessa är länder som drabbats av konflikter. Om någon slutsats kan dras av detta så är det att det är möjligt att förebygga våldsamma konflikter, trots att vi oftast inte lyckas.

Världssamfundet lägger stor energi på att förhandla fram lösningar på pågående konflikter men förmår oftast inte att arbeta lika ihärdigt med förebyggande åtgärder. Följderna blir förödande för alla de människor som drabbas av konflikter som kunde undvikits. Situationen måste förändras och världssamfundets engagemang och åtaganden på medlingsområdet öka. Läs artikel