Månad: oktober 2015

Måndagen 21 september hölls evenemanget ”Vad kan Sverige göra för avspänning mellan Nato och Ryssland?” på Helsingborgs stadsbibliotek. Vi i Svenska freds- och skiljedomsföreningens lokalförening Lund-Malmö lyfte där frågan om värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato.

Sverige står i begrepp att godkänna ett avtal som riskerar att förändra vår tillvaro i grunden, och få oöverskådliga konsekvenser för hela vårt närområde. Värdlandsavtalet skrevs under den 4 september 2014, och nästa vår väntar riksdagsbeslutet som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalets syfte är att öppna möjligheter för Nato-länder att använda Sverige som bas för militära aktiviteter, i krig såväl som i fred. Som värdland ska vi med alla nationella medel vi har efter omständigheterna vara Nato till hjälp. Det är ett mycket omfattande åtagande, där inte heller kärnvapen är undantagna. Det råder viss oenighet bland bedömare vad gäller vilka bindande åtaganden som avtalet innebär. Samtidigt verkar det osannolikt att avtalet skulle ha upprättats om inte Nato hade räknat med att kunna utnyttja vårt militära stöd. Läs artikel

I en artikel på DN Debatt (3/10) redovisar ambassadör Tomas Bertelman sina argument varför Sverige bör söka medlemskap i Nato. Det finns dock två avgörande invändningar mot hans resonemang, vilka han inte tar upp, skriver Sven Hirdman.

För det första är sannolikheten för ett oprovocerat ryskt angrepp på en medlemsstat i EU eller i Nato obefintlig. Det finns inga rationella skäl på rysk sida för ett sådant handlande.

För det andra skulle ett svenskt medlemskap i Nato på grund av antagonismen mellan Nato och Ryssland leda till ökad säkerhetspolitisk spänning i Östersjöområdet, vilket är till nackdel för Sverige och försämrar vår säkerhet.

Centerpartiet har plötsligt ändrat sig i en stor utrikes- och säkerhetspolitisk fråga och förordar svensk anslutning till Nato. Vi har inte militär kraft nog själva att skydda vårt territorium om det blir krig, heter det. Och krig blir det, påstod en skärrad ung centerpartist på stämman. Frågan är inte om utan när, sa hon.

I vår ska Sveriges riksdag hålla omröstning i frågan om värdlandsavtal med Nato. För att analysera vad en närmare anslutning till Nato skulle innebära har en politiskt obunden utredning startats.
– Jag hoppas att förnuftet ska segra, svenska folket har i grunden en pragmatisk förmåga, säger Lars Ingelstam, känd kristen samhällsdebattör.

Det har under lång tid inte varit aktuellt för svensken att ansluta till Nato. Men nu verkar opinionens vindar ha vänt. Enligt en ny Sifo-mätning svarar 41 procent av de tillfrågade ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Sedan i fjol har stödet för Nato ökat med tio procentenheter och motståndet minskat med elva.

I september i fjol ingick den förra regeringen en preliminärversion av ett värdlandsavtal med Nato. I vår ska riksdagens hålla omröstning i frågan. Ett sådant skulle innebära att Nato lättare kan genomföra övningar på svensk mark. Det är ett steg närmare medlemskap. Läs artikel

Peter Hultqvist konstaterar att regeringen måste visa fortsatt försvarspolitisk fasthet nu när säkerhetsläget i närområdet har trappats upp. Den senaste tidens diskussion om en svensk NATO-anslutning har förstorats i media – alliansfriheten är inte hotad av borgerlighetens nya linje, markerar försvarsministern bestämt i ett möte med Dala-Demokraten.Det första året som försvarsminister har varit intensivt för Peter Hultqvist (S). Det rivstartade direkt med ubåtsjakt förra hösten och har mot slutet präglats av en stegrad debatt om svenskt NATO-medlemskap. När Dala-Demokraten träffar Hultqvist för ett samtal om året som gått har han precis deltagit i nye överbefälhavaren Micael Bydéns installationsceremoni. På slipsen har han Borlänge kommuns logga.– Det har varit ett år av stark säkerhetspolitisk utveckling, Rysslands agerande har varit väldigt påtagligt. Vi är i en tid där säkerhetspolitiken har en annan roll och tyngd än tidigare, berättar Hultqvist. Läs artikel

Republikens president är den som har det bestämmande ordet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Presidenten är också sitt lands överbefälhavare. Sauli Niinistö har kreerat dessa roller på ett sätt som väckt allmän respekt, inom och utom riket.

Han företräder den långa linjen i Finlands relationer med utlandet. Alla finska statschefer efter andra världskriget, från Mannerheim och Paasikivi som var fostrade och gjorde sina karriärer under den ryska eran, har gjort nationens överlevnadsintresse till den överordnade principen för sitt handlande.

De har inte valt de stora orden och spektakulära utspelen. De har talat klokt till kloka medborgare. De har lagt sig vinn om medborgarandan – som president Niinistö här i ett gratulationstal till nyutexaminerade officerare i den finska försvarsmakten. Läs talet

Jag är emot ett svenskt Nato-medlemskap. Av två skäl.Ett svensk-finskt Nato-medlemskap öppnar upp en 122 mil lång ny Natogräns direkt mot Ryssland längs den finsk-ryska gränsen. 16 mil från St. Petersburg. Det skulle göra vår del av världen mycket farligare, inte säkrare.Jag vill inte skicka mina två söner som kanonmat till en massa skitkonflikter mellan bråkiga Nato-länder och andra bråkstakar på Balkan, i Turkiet, i Ukraina, i Moldavien och i Kaukasus. Deras sak är inte vår.Att rusta, införa värnplikt, fördjupa samarbetet mellan Sverige och Finland som två alliansfria länder i Norden, samt fortsätta det nära samarbetet med Nato, är bättre. Än att flytta fram Nato till positioner 16 mil från St. Petersburg. Och skicka våra barn till skitkonflikter i vikingarnas fotspår. Grannländerna är rädda för Ryssland. Ryssland är rädd för Nato. Alla på goda grunder och beprövad erfarenhet. Varken Nato eller Ryssland behöver vara rädda för ett militärt starkt alliansfritt Sverige och dito Finland.Det kan vara farligt att vara rädd.
Evert Jonsson är tidigare c-politiker i Västerås

Kommentar:

BRTE är ytterligare en av alla dessa internationella övningar som Sverige deltar i. Försvarsmakten uppger att Sverige deltar i syfte att öka förmågan till internationellt samarbete i fredsfrämjande insatser.Det är en viktig övning som ger oss en hel del erfarenheter såsom att samarbeta med andra flygplanstyper med andra prestanda, säger Jörgen Axelsson divisionschef. Övningen ingår i en serie som syftar till att öva flygförband som deltar i den luftövervakning som Nato upprätthåller i Estland, Lettland och Litauen. Deltagande i sådana övningar bidrar knappast till att stärka landets försvarsförmåga eller trovärdigheten i vår militära alliansfrihet.

Försvarsmaktens blogg informerar om övningen.