Månad: augusti 2015

Ett Nato-spår och ett USA-spår?

av

Moderaternas partiordförande Anna Kinberg Batra förklarar i en intervju i Expressen (18/8) att hon önskar en ”öppen Nato-debatt”. Hon anser inte att ”gamla föreställningar och gamla partipolitiska låsningar ska stå i vägen för en seriös och konstruktiv Natodiskussion”. Men den färdplan hon rekommenderar är klart inriktad på ett medlemskap i Nato, ”som ändå är den struktur som vi har att förhålla oss till om vi ska bygga säkerhet skarpare och bättre med andra”. Samtidigt svävar hon på målet om vad ett medlemskap skulle få kosta.

Två socialdemokratiska riksdagsledamöter, Åsa Lindestam och Olle Thorell, värjer sig mot sådant tal i en debattartikel i Vestmanlands Läns Tidning (18/8). De hävdar att den nuvarande regeringen reparerar de skador som allianspartierna åsamkade det militära försvaret i regeringsställning och menar att kravet på Nato-utredning är ett stickspår. ”Vi utvecklar också det bilaterala samarbetet med nationer som delar våra demokratiska värderingar” och tycks därmed utesluta andra samarbeten. Istället för medlemskap i Västalliansen förespråkar de ett direkt utökat samarbete ”med våra nordiska grannar och USA”.

NATO-debattens försummade dimension, Mats Bergquist

av

Debatten om vårt förhållande till NATO, som varit mera intensiv de senaste två åren än sedan alliansen bildades 1949, försummar ofta en grundläggande aspekt. När anhängare av ett medlemskap pekar på att vi inte kan försvara oss själva längre, att vi ju redan genom vårt nära samarbete mer eller mindre är inne i NATO, eller motståndare nostalgiskt blickar tillbaka till en tid då vår utrikespolitik varit självständigare än idag, bortser man från de geopolitiska fundamenten. I meningsutbytet mellan Linus Hagström och Tom Lundborg å ena sidan och Tomas Bertelman, Johan Molander och Sven-Olof Petersson i Dagens Nyheter tidigare i sommar har dock kombattanterna varit inne på ämnet.Vårt geopolitiska läge har i grova drag varit detsamma alltsedan det stora nordiska kriget 1699-1721. Läs artikel

Korten på bordet om Afghanistan, Margareta Zetterström i UNT

av

Att regeringen beslutat utreda den svenska militära Afghanistan-insatsen är naturligtvis lovvärt. Men dessvärre blev det ingen oberoende kommission som fick uppdraget, vilket många kritiker av insatsen önskat, utan en enmansutredare som knappast kan beskrivas som annat än jävig: socialdemokraten Tone Tingsgård som var vice ordförande i försvarsutskottet när beslutet om svenskt deltagande togs.

I förhoppning om att denna utredning ändå ska leda någon vart har tidigare försvarsministern Thage G. Peterson (S) och tjugosex andra svenska opinionsbildare, varav jag är en, tillställt utredningen en skrivelse rubricerad ”Sanningen om kriget måste fram!”. Där står bland annat att läsa: ”Svenska folket, som av politiker och militärer överraskande och utan offentlig debatt leddes in i Sveriges första krig på nästan 200 år och som betalat de miljarder som kriget hittills kostat, har rätt till en ärlig, allsidig och offentlig granskning av detta krig som bröt vår långa fred. Veteraner från kriget, anhöriga till offren för kriget, alla har rätt att få veta varför och hur Sverige drogs med i kriget och vad resultaten blivit. De mål för kriget som måste ha funnits skall redovisas och ställas mot uppnådda resultat.” Läs artikel

Försvunnen försvarslärdom från världskrigets dagar, Staffan Skott i Helahälsingland.se

av

Visste ni att det har funnits ett Gästriklands regemente? Och ett Härjedalens, ett Kopparbergs, ett Ångermanlands regemente. Ett Medelpads artilleriregemente. Till och med ett Stockholms regemente. Testa gärna detta på någon militärintresserad. Det blir höjda ögonbryn. Endast de mycket kunniga ler och säger Jaså, skrammelregementen.

Det officiella namnet var fördubblingsregemente och de sattes upp så fort som möjligt i början av andra världskriget, i anslutning till de vanliga regementena. Infanteriets nya nummer blev som modersregementets siffror plus 30, Gästriklands regemente blev I 44 eftersom Hälsinge regemente var I 14. Dalregementet I 13:s dubblering med namnet Kopparbergs regemente och förkortningen I 43. Fast det sturiga dalfolket sa Andra Dalregementet. (Alla svenska infanteriregementen inklusive skrammelregementena finns redovisade här)

Dessa kuriosa steg ur minnet när jag läste en påkostad volym med titeln ”En svensk tiger”. Där förekommer skrammelregementena tillsammans med en omfattande redovisning av den imponerande, tidigare och senare aldrig skådade upprustning av det svenska försvaret som inleddes redan 1937. För att hålla Sverige utanför kriget. Läs artikel

Förlorar inte sömnen för Rysslands skull, försvarsminister Jussi Niinistö i Österbottens Tidning

av

Ryssland har stora och snabba väpnade styrkor så landet kan enligt försvarsminister Jussi Niinistö (Saml) utgöra ett militärt hot mot Finland om landet så vill. En sådan vilja har emellertid inte hittills gått att varsebli.

President Sauli Niinistö har varit oroad över de ökade krigsspekulationerna i medierna. Också minister Niinistö har observerat samma fenomen. Han anser att man bör tala om hot men att man inte borde ge sig hän åt att överdriva eller skrämmas.

– Inte håller det på att hända något så dramatiskt i vår närmiljö att det skulle vara anledning att förlora nattsömnen över, säger försvarsministern. Läs artikel

Anm Försvarsminister Jussi Niinistö tillhör partiet Sannfinländarna , ej Samlingspartiet som det felaktig står i artikeln.

Agerandet riskabelt för Väst, Carl Johan Ljungberg i Norrköpings Tidning

av

Sedan Ryssland intog Krim rasar ett opinionsmässigt skyttegravskrig. Visst är USA, Nato och EU oeniga på vissa punkter. Ändå får sanktionslinjen gott politiskt stöd och ledande politiker, medier och försvarsananalytiker talar med en tunga på ett sätt som annars sällan sker. Hur mycket av detta som är samordnat kan man fråga sig, men Putin kan väl hävda, att hans land möter en enad västlig front.

Är då det ryska agerande som anförs för sanktionerna så inhumant, så i självklar strid med allmän moral att detta samfällda gensvar med dess ganska ensidiga analys kan motiveras? Eller har Putin här trampat på en öm tå, en så omhuldad idé om hur man bör uppträda att de internationella protesterna tycks fullt logiska och felet enbart får ses som hans eget? Läs artikel

Ett Nato-medlemskap är inte förenligt med Sveriges arbete för freden, Thage G Peterson, tal vid Fredssamtalen i Degerfors

av

De fjärde årliga Fredssamtalen avhölls i Degerfors 14–16 augusti. Förre talmannen och försvarsministern Thage G Peterson höll då ett anförande som vi här återger.

Bästa fredsvänner!

Vi är inne i en ond tid med krigshets och en olycksbådande väntan på krig. Istället för att tala om freden så är det krig man talar om. Istället för att kalkylera med fredliga konfliktlösningar så är det lösningar genom krig det spekuleras om. Motsättningar har på något hemskt sätt eftersträvats. Inte sedan andra världskrigets slut har motsättningar och hot varit mer på tapeten än nu. Vapenskramlet i Östersjöområdet är satt på dagordningen. Man anstränger sig till och med för att upplysa mänskligheten om att militära övningar sker med skarp ammunition så att skrämselvärdet blir tyngre. Konflikten mellan EU/Nato och Ryssland har gått så långt att man inte längre kan föra en normal dialog. Man borde sätta sig ner och fundera över vad som har gått snett i relationerna.

Läs mer

Skrämmande om EU-försvar, Karin Dahl , Kvinnor för fred i UNT

av

Karin Dahl från Kvinnor för fred tar upp en ibland försummad aspekt av EU-fördraget nämligen att verka för fred. Den delen av EU:s officiella mål är något som politiker brukar lyfta fram i högtidstal men som glöms bort (avsiktligt?) i praktisk EU-politik. Karin Dahl lyfter också fram FN-stadgan med dess inriktning på lösandet av konflikter med fredliga medel och våldsförbudet i artikel 2. Det är viktigt att ha i minnet FN-stadgans våldsförbud då några av våra politiker har som huvudlinje att lösa konflikter med militära medel.

Karin Dahl: I en artikel i UNT (10/8) föreslår Cecilia Wikström att ett gemensamt EU-försvar upprättas och att detta försvar bör bli en integrerad del av Nato. Hon motiverar sitt förslag med hotbilderna i vårt närområde och påpekar att gemensamma militära operationer skulle göra EU till ”en av världens starkaste aktörer”.

Cecilia Wikström, du glömmer bort att som svensk politiker och europaparlamentariker åligger det dig att arbeta för fred med fredliga medel. Sverige är liksom alla stater i EU medlem i FN och ska liksom EU ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara (FN:s stadga Kap. 1, artikel 2). Detta är huvudlinjen. Säkerhetsrådet kan besluta att vapenmakt ska användas i vissa definierade fall (Kap.7). Läs artikel

 

 

Omdömen om Alliansfriheten.se

av

Tomas Magnusson, tidigare president  för International Peace Bureau : ”alliansfriheten.se blir mer och mer oumbärlig”.

Sune Olofson, före detta försvarsreporter och debattredaktör på Svenska Dagbladet: ”Viktig och saklig motvikt”.

Pierre Schori, tidigare kabinettesekreterare och biträdande utrikesminister: ”Alliansfrihet” är en oundgänglig informationskälla i vitala säkerhetspolitiska frågor. Här finner den intresserade fördjupning, sakkunskap och, inte sällan. friskt utmanande analyser.

Överste 1 gr. Jan Wickbom, före detta regementschef för I 19/P 5 i Boden samt ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien: ”Sveriges bästa försvarsblogg”.

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, och ordförande i Tro och solidaritet, på ulfbjereldblogspot.se: ” Nato-debatten kommer med stor sannolikhet att fortsätta. För den som vill samla argument till den militära alliansfrihetens försvar rekommenderar jag sajten Bevara alliansfriheten – Nej till Nato! (www.alliansfriheten.se) som är välskött och uppdateras regelbundet.”

Thage G Peterson, tidigare försvarsminister och riksdagens talman: ”Hemsidan har på kort tid lyckats spegla den viktigaste delen av den svenska debatten om alliansfriheten. Nämligen: hur kan Sveriges säkerhet bäst garanteras. Speglingen på hemsidan har skett utan ideologiska skygglappar åt vare sig höger eller vänster. Det är befriande i denna tid av alltmer upphetsade och högljudda krav på Nato-medlemskap. Nato-debatten främjas av saklighet. Inte av billiga personangrepp.”

Sven Hirdman, tidigare statssekreterare, krigsmaterielinspektör och ambassadör: ”En av de viktigaste frågorna för Sveriges säkerhetspolitik i nuvarande spända världsläge är om vi skall hålla fast vid vår militära alliansfrihet, som har tjänat oss väl i 200 år, eller söka medlemskap i Nato. För alla som vill sätta sig in i denna för Sveriges framtid så avgörande fråga är sajten alliansfriheten.se helt oumbärlig. På denna redovisas dagligen alla artiklar och andra kommentarer i media om Sveriges säkerhetspolitik och Nato. Flera unika inlägg görs också på sajten. Som sajtens namn säger talar de flesta inläggen för bevarande av svensk alliansfrihet, men den andra sidans argument redovisas också i sin helhet. En stor fördel med sajten är att den även återger alla viktigare inlägg från den motsvarande finska Nato-debatten.”

Olov Abrahamsson, politisk redaktör på Norrländska Socialdemokraten: ”Alliansfriheten.se spelar en viktig roll. Det är bra att det finns en motvikt till alla Nato-förespråkare i den försvars- och säkerhetspolitiska debatten.”

Margareta Zetterström, författare: ”Jag gillar alliansfriheten.se skarpt. I rådande svenska opinionsklimat ger denna sajt de argument, aspekter och fakta som oftast lyser med sin frånvaro i de stora medierna. Och den gör det utan att vara programmatiskt Nato-fientlig eller Putinvänlig. En tillgång för alla som förespråkar fortsatt svensk alliansfrihet och nej till svenskt Nato-medlemskap.”

Skilj på krig och kriminalitet! Anders Björnsson

av

”På global nivå medger övergången från traditionellt krig mellan stater till en gemensam front av alla stater mot en icke-statlig fiende, terrorn, att det byggs upp vertikala maktstrukturer och att tidigare suveräna stater i realiteten underordnas en ledande makts diktat.” (Sebastian Scheerer, tysk kriminolog, i Ulrich Bröckling, Susanne Krasmann & Thomas Lemke, Hrsg., Glossar der Gegenwart. Frankfurt/M: Suhrkamp 2004, s. 259)

Då och då dyker den tanken upp att militär ska kunna sättas in för att bekämpa terrorism, i det ”globala kriget mot terrorn” – det har ju också var officiell stormaktspolitik under ett par decennier nu. Just därför att kriget anses vara globalt, följer rent logiskt att militära insatser för att vinna detta krig mot terrorister kan effektueras varhelst deras verksamhet är för handen.

Läs mer

Skulle Nato-anslutning ge Sverige bättre säkerhet? Ingemar Folke

av

För ett par år sedan informerade ÖB och försvarsministern svenska folket om att våra stridskrafter räcker till för att försvara oss mot ett angrepp som riktas mot ett specifikt område av landet bara under en vecka.

Mot den bakgrunden är det inte konstigt om våra politiker ställer sig frågan om det skulle vara bättre för Sverige att ansluta sig till Nato.

Läs mer