Försvarsministern om samarbeten, hot och alliansfrihet

Försvarsminister Peter Hultqvist besvarade den 16 juli en fråga om på vad han baserade sitt ställningstagande att Sverige säkerhetspolitiskt gynnas av att stå utanför Nato. I sitt svar nämner Hultqvist det värdlandsavtal med Nato som riksdagen ska ta ställning till nästa år (han framhåller i svaret att ”I kris- eller krigstid skapas handlingsfrihet” genom avtalet). Han noterar att ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. När det gäller olika försvarssamarbeten understryker han att samarbetet med Finland ”har en särställning då det också omfattar planering bortom fredstida förhållanden.” I ett par avslutande formuleringar framhåller han handlingsfriheten som en viktig faktor för svensk säkerhet: ”Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa, men ger också handlingsfrihet i kris eller ofred. Basen för detta förhållningssätt är den militära alliansfriheten.”

Läs hela svaret här.

Ska vi lita på stormakter? Rolf Andersson kommenterar Bo Hugemark

Bo Hugemark, en ivrig anhängare av svenskt Nato-medlemskap, skriver uppgivet under rubriken ”Putins våldsmonopol” på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens försvarsblogg . Bakgrunden är konflikten i Ukraina. Både USA och Ryssland intervenerade i det landets interna angelägenheter. Men Ryssland gick längre och bröt mot FN-stadgans våldsförbud.

Läs merSka vi lita på stormakter? Rolf Andersson kommenterar Bo Hugemark

Olämplig utredare av Afghanistaninsats, Johan Örjes ledarskribent i LT

Inom Nato sågs angreppet på USA som ett angrepp på hela alliansen enligt paragraf fem i Nato-stadgan.

Förenta Nationernas säkerhetsråd antog ett antal resolutioner.I Afghanistan skyddade Talibanregimen Usama bin Ladin och hans terroristnätverk.Oppositionen till Talibanerna, som ses som den internationellt legitima regeringen, begärde internationell hjälp.Genom en massiv insats trängdes Talibanerna undan från Kabul, men striderna fortsatte. Från 2002 deltar Sverige i den internationella militära insatsen. Men det svenska engagemanget är betydligt bredare än de militära insatserna och går betydligt längre tillbaka än till 2001.Det starka svenska engagemanget i Afghanistan träcker sig tillbaka åtminstone till den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.Det var också då om Svenska Afghanistankommittén bildades.När regeringen nu beslutat sig för att utvärdera den samlade svenska insatsen i Afghanistan 2002–2014 är det därför ingen lätt uppgift. Det är väl också därför som arbetet med att ta fram utredningsdirektiven pågått i över ett halvår i regeringskansliet. Läs ledaren

Erkki Tuomiojas tal för socialistiska och socialdemokratiska representanter på OSSE-mötet

I samband med det parlamentariska OSSE-mötet i Helsingfors nyligen, dit ryska delegater på grund av rådande sanktioner mot Ryssland inte fick tillträde, höll Finlands före detta utrikesminister Erkki Tuomioja ett anförande inför de inbjudna socialistiska och socialdemokratiska representanterna. Tuomioja har publicerat detta på sin egen blogg.

Läs merErkki Tuomiojas tal för socialistiska och socialdemokratiska representanter på OSSE-mötet

Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd

Värdlandsavtalet

Försvarsdepartementet har nu lagt fram promemorian Samförståndsavtal med Nato om värdlandsavtal (Ds 2015:39). I promemorian behandlas bland annat det samförståndsavtal som regeringen träffat med Nato om värdlandsstöd (”Värdlandsavtalet”)” samt de författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Avtalet ska dessförinnan läggas fram för riksdagen för ställningstagande. samforstandsavtal-med-nato-om-vardlandsstod-ds-2015_39

Varför digga Mannerheim? Jacob Söderman i Arbetarbladet (Finland)

Utgivarna: ”Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska länderna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att militära incidenter ska inträffa. Genom att tillsammans agera bestämt, förutsägbart och konsekvent kan vi bidra till fred och säkerhet i vår del av världen. Samtidigt stärker vi sammanhållningen i EU och Nato samt bidrar till att upprätthålla den transatlantiska länken.”

Läs merVarför digga Mannerheim? Jacob Söderman i Arbetarbladet (Finland)

Gå i krig av solidaritet! Lars-Gunnar Liljestrand

En skribent, Mikael Grev, publiceras på Wiseman-bloggen med ett inlägg där han pläderar för att Sverige skall gå med i Nato, inte i första hand för vår egen skull utan för att solidariskt gå i krig för andra. Ondskan måste bekämpas: ”Solidaritet innebär att gemensamt ta ansvar för något. På ett sätt är det motsatsen till egoism. Sett ur länders perspektiv är solidaritet att stå upp med andra länder mot till exempel ondska. Egoism är i detta sammanhang att stå ensam och hoppas att andra löser problemen.”

Det är futtigt och egoistiskt av Sverige att tala om att alliansfriheten tjänat oss väl. Vi borde istället modigt bereda oss att kämpa med andra.

Läs merGå i krig av solidaritet! Lars-Gunnar Liljestrand

President Niinistös öppningsanförande på OSSEs session i Helsingfors 6 juli

Utgivarna:

Den finske presidenten Sauli Niinistö öppnade den 6 juli OSSE:s parlamentariska församlings session i Helsingfors. I sitt inledningstal tog han bland annat upp hur avgörande det var att hålla fast vid Helsingforsavtalets principer om att avstå från användning av våld och att respektera staternas suveräniteten och gränsernas okränkbarhet. Han underströk samtidigt hur viktigt det är att upprätthålla dialog och att bygga ömsesidig förståelse. Läs talet här.

OSSE 5-9 juli, slutdeklaration

Utgivarna:

OSSE:s parlamentariska församling sammanstrålade i Helsingfors i början av juli. Sessionen ägde rum 40 år efter undertecknandet av det så kallade Helsingforsavtalet. Den samlade närmare 300 parlamentariker från ett 50-tal länder. I slutdeklarationen riktas bland annat kritik mot Rysslands agerande i och runt Ukraina. Den antogs med 97 röster för och 7 emot; 32 avstod från att rösta. Under debatten ifrågasatte flera länder, bland dem ett antal EU-stater, lämpligheten av att behandla resolutionstexter som kritiserade det ryska agerandet utan att den ryska delegationen var närvarande. Den ryska delegationen hade beslutat att inte delta efter att några av delegationsledamöterna nekats inresa med hänvisning till EU:s sanktioner. Läs slutdeklarationen här.

Svaga nationer och egon, kommentar till några debatter av Anders Björnsson

Aftonbladets kultursida har låtit en yngre historiker, Fredrik Persson-Lahusen, gå en holmgång med ”vänstern” om ”nationalismen”: ”var och en som värdesätter det universella människovärdet, vänder nationalismen ryggen”, skriver han (8/6).

Persson-Lahusen är oklar i sin definition av nationalism. Han implicerar att den har med ras att göra. Är svenskar en ras? Svenskar är medborgare i kungariket Sverige. Som sådana utgör de en nation av numera mycket blandad sammansättning.

Läs merSvaga nationer och egon, kommentar till några debatter av Anders Björnsson

Flygverksamhet i och över det isländska luftrummet, svar från Peter Hultqvist på fråga från Hans Wallmark

Hans Wallmark har frågat mig om Sverige genom flygvapnet har för avsikt att under 2015 delta i flygverksamhet i och över det isländska luftrummet i likhet med den övningsverksamhet som genomfördes 2014.

Under inledningen av 2014 deltog Sverige tillsammans med Norge, Finland, Island, USA, Nederländerna samt Nato i flygövningen Iceland Air Meet 2014 (IAM2014). Norge, under Natos huvudmannaskap, ansvarade för övningsupplägget. Läs hela svaret

Russia remains Finland’s insoluble security dilemma, René Nyberg

The demise of the Soviet Union almost a quarter of a century ago was all but bloodless; but with the current war in Ukraine, history has caught up with Russia. Empires do not implode without violence. The destruction brought to eastern Ukraine and the destabilization of the country have wider implications for Russia—implications that are more severe than the ongoing low-intensity conflict in the North Caucasus. Russia cannot prosper as an angry island, however large it may be.

Finland, as a neighbor of Russia and the country with which Russia shares its longest European border, is sensitive to all tremors caused by Moscow. And yet, over the decades, Finland has found a way to live with its often irascible neighbor. With a foreign policy based on a composed national narrative, rapprochement with the old foe, and skillful diplomacy, Helsinki’s level of ambition scores a solid 4 out of 5. Läs artikel