”Blir det krig?” är öppningsfrågan i Helsingin Sanomats stort uppslagna intervju med generalen Gustav Hägglund, förutvarande kommendör för den finska försvarsmakten och därefter ordförande i EU:s militärkommitté. Och Hägglund försäkrar intervjuaren att han, trots rapporter om undervattensrörelser i finska farvatten och icke-överenskomna rutter med militärflyg i närheten av det finska luftrummet, sover gott på nätterna: ”Jag har inte förlorat någon sömn på grund av dessa händelser”, svarar han.
Månad: juni 2015
Nato är den enda effektiva globala krishanteraren, Mikael Odenberg i Försvar och säkerhet 9 juni
Jag har lätt att respektera Sven Hirdman för hans åsikt på SVT Opinion att det vore oklokt av Sverige att bli medlem i Nato. Jag delar den visserligen inte men har svårare för hans argument för sagda ståndpunkt, liksom för hans ovilja mot svenskt samarbete med Nato i fredstid. Läs artikel
Inte säkrare med ja till Nato, Peter Franke i Värmlands Folkblad
I helgen kommer amerikanska B52:or att öva minfällning vid Ravlunda skjutfält i Skåne. Amerikanska, brittiska och polska soldater tränar landstigning längs kusten i Österlen. Allt ingår i den Natoledda marinövningen Baltops, som just nu pågår i Östersjön. Läs artikel
Wallström efterlyser starkare Sverige i FN, intervju i Expressen 8 juni
Utrikesminister Margot Wallström (S) efterlyser ett starkare Sverige i FN i ett läge där världspolitiska utmaningar snabbt tornat upp sig. Moderaternas utspel om Natomedlemskap förvånar däremot inte, säger hon till Expressen.Läs intervjun.
Margot Wallströms utrikespolitiska linjetal på Utrikespolitiska Institutet den 8 juni.
I skrämselkampanjernas tidevarv, Anders Björnsson
Rysslands agerande på Krim och i östra Ukraina var djärvt och på sätt och vis oväntat. Det stred mot folkrättens och FN-stadgans våldsförbud, och det stred också mot det postsovjetiska Rysslands hävdande av dessa principer. Annexionen av Krim kunde knappast motiveras med hänvisning till en generell folkens självbestämmanderätt: i andra fall – Tjetjenien! – har den ryska staten inte godtagit någon motsvarande rättighet. Det var stormakten Ryssland som talade, liksom andra stormakter har tagit till orda – och satt kraft bakom orden – när deras säkerhets- eller andra intressen har ansetts hotade och ifrågasatta.
Hans Blix liberalism för fred, intervju i Liberal Debatt 2/2015
Det här numret av Liberal Debatt handlar om fred. Om du ska inleda någonstans, var börjar en liberal säkerhetspolitik?
– Kärnan i liberalismens syn på människors samvaro i en stat är individens rätt och möjlighet att utvecklas. Att det inte läggs hinder i individens väg. När det gäller grupper av människor och stater gäller samma sak: frihet att inte förtryckas. Länder och folk vet själva bäst vilka behov och möjligheter de har. Den nationella självbestämmanderätten ska inte hejdas.
Så frihet från förtryck. Men vad betyder då en sådan hållning, mer konkret?
– Att man som liberal omedelbart är mot kolonialism. Man är mot utländsk ockupation trong>och förtryck, som Sovjetunionens av Östeuropa. Man är mot hegemoni och imperialism. Allt detta förhindrar enskilda människors, och därmed gruppers, möjligheter att utvecklas fritt. Läs hela intervjun
Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option
Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga utmaningar för svensk del med ett fortsatt fördjupat militärt samarbete med Finland, då Finland understryker att Natomedlemskap är en option. Vi lever i en mer osäker tid, och vi har ökade spänningar i vårt närområde. Vi är alla överens om att den ryska aggressionen mot Ukraina och ett ryskt utmanande agerande i Östersjöområdet har försämrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa och i vårt närområde. Läs debatten i riksdagen.Svar på interpellation
Natomedlemskap gör Sverige mindre säkert, Linus Hagström och Tom Lundborg i DN 9 juni
Stanna utanför alliansen. Ett svenskt Natomedlemskap skulle cementera den ryska bilden av en expansiv och respektlös västallians, och riskera att leda till ytterligare aggression från Ryssland. Vi rekommenderar därför att Sverige inte går med i Nato, skriver två forskare vid Försvarshögskolan. Läs artikeln
Operationer utan fred, Magnus Alm i UNT
På UNT Debatt onsdag 3 juni står att läsa att två Centerstudenter anser att ett svenskt Natomedlemskap inte längre är kontroversiellt. Då jag inte är alldeles säker på deras slutsats är riktig, vill jag offentligt polemisera. Till att börja med har jag uppfattat att opinionsundersökningar fortfarande visar att en majoritet av svenskarna vill att vi ska stå utanför Nato. Detta trots att de flesta partier gjort allt för att smygvägen få in oss i Nato. Läs artikel
Herrar i egna hus, kommentar av Anders Björnsson till artikel av René Nyberg
Är Vladimir Putins Ryssland en politisk diktatur? Alla politiska system man tycker illa om måste förvisso inte vara diktaturer. I annat fall blir termen suddig och närmast obrukbar, annat än som speglosa. Jag skulle pröva att beteckna detta det nu- och närvarande Ryssland som ett övergångssamhälle – som har gått från ett partibyråkratiskt allhärskardöme till ett pluralistiskt fåtalsvälde med ännu långt ifrån utvecklade rättsstatsinstitutioner. Så någon liberal rättsstat är Putinryssland knappast (även om korruptionen där nog inte är alls lika vittgående som i Sverige under den så kallade frihetstiden). Men nog tar det kraft och tid att odla så rara ärter som en rättsstat, särskilt som jordmånen inte har varit den allra bästa. Och nu talar vi således om urminnes hävd, inte om kortlivade ”kommunistiska” experimentfasoner.
Ting har gått i gal retning, intervju med Jens Stoltenberg i Morgenbladet
– I torsdagens tale i Oslo sier du at Nato er ved et vendepunkt, og på vei inn i sin tredje fase. Hva går denne ut på?
– At vi både må drive med kollektivt forsvar i Europa, og samtidig drive krisehåndtering utenfor Europa. Dette er forenklet, så klart, men det er mulig å si at de første 40 årene av Natos historie, til 1989, handlet om kollektivt forsvar i Europa. De neste 25 årene, etter den kalde krigens slutt, jobbet man med krisehåndtering utenfor Europa. På Balkan, i Afghanistan, i Libya, med kamp mot pirater på Afrikas horn, i tilsammen 36 små og store operasjoner. I dag, i denne nye fasen, må vi fortsatt ha full oppmerksomhet rundt krisehåndtering i sør, men Russlands bruk av militærmakt i Ukraina har gjort at vi også må ha full oppmerksomhet på klassisk kollektivt forsvar i Europa. Dette er nytt. Läs hela intervjun