I en debattartikel 30/1 i SLA påstår ordföranden i riksdagens försvarsutskott, Allan Widman, att ett Natomedlemskap skulle för överskådlig tid garantera Sverige fred och säkerhet. Det skulle dessutom skapa förutsättningar för ett djupt och förtroendefullt samarbete med övriga nordiska och baltiska länder och vi skulle sitta med i Natos beslutande organ och fatta beslut i avgörande frågor. Det är något annat det än att fegt klamra sig fast vid en världsfrånvänd och överspelad neutralitetspolitik. Vi delar inte Widmans åsikter. Läs artikeln.
Månad: mars 2015
Envisa finnars nej till Nato , Anna-Lena Laurén
Om Sverige går med? Om Ryssland rustar? Vi lirkar, vi frestar, vi försöker med morot, vi försöker med piska. Ingenting hjälper. Det envisa folket säger fortfarande nej.
Personen som uttalade dessa ord jobbar på Taloustutkimus, ett av de ledande opinionsinstituten i Finland. Jag lyssnade på honom på ett journalistseminarium i somras. Läs artikeln.
Nya extra miljarder till försvaret
Regeringen satsar ytterligare 6,2 miljarder kronor på det svenska försvaret de kommande fem åren. Det meddelades på en presskonferens under eftermiddagen. Lyssna på Pressträffen.
Historiskt steg för svensk-finska försvarssamarbetet Peter Hultqvist och Carl Haglund
Det finsk- svenska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet ges nu ytterligare djup och skärpa. Våra båda länders försvarsmakter har länge övat tillsammans, men nu utvidgas samarbetet till att även gälla operativ planering. Detta ökar på ett skarpt sätt handlingsfriheten för båda länderna vid en kris eller konflikt. Artikel i Dala-Demokraten
Finland kan inte ta passiv Natoroll
Finland skulle som Natomedlem få samma typ av rörelseutrymme som Norge har för att leva som granne med Ryssland, säger de forskare som FNB talat med. Trycket att försvara Baltikum skulle dock vara högre på Finland än på Norge. Artikel i Hufvudstadsbladet.
DEN BLINDA ALARMISMEN Anders Björnsson
Nato-frågan, det vill säga frågan om ett svenskt medlemskap i den västliga militäralliansen, riskerar att splittra befolkningen – vilket skulle vara ett mycket dåligt utfall ur säkerhetspolitisk synvinkel. Tidigare har detta varit fredad mark, till nationens fördel. Men den riskerar också att utså splittring i flera av de politiska partierna. Därmed kan det uppstå en oklarhet om Sveriges säkerhetspolitiska orientering, under en mandatperiod som inte föregicks av någon stor debatt i denna fråga (utan snarare av en högintensiv propaganda för svensk Nato-anslutning).
Nej till Nato – för en självständig svensk utrikespolitik! referat från möte med Pierre Schori den 2 mars
Pierre Schori, tidigare bl.a. kabinettsekreterare och svensk FN-ambassadör, talade i Helsingborg den 2 mars om Nato. Mötet arrangerades av ABF, Enhetsgruppen och Folket i Bild/kulturfront. På mötet deltog omkring 130 personer.
Nato och Östersjön, Gunnar Fredriksson
Eftersom säkerhetspolitik måste vara långsiktig och förutsägbar, är det naturligt för dem som varit med länge att tänka tillbaka på den efterkrigstid då vår nuvarande alliansfrihet utformades. Nato var en försvarsorganisation som bildades när Sovjetunionen tog makten i de delar av Östeuropa som Röda armén hade erövrat. Det var ett inslag i det kalla kriget. Östersjöområdet berördes och Finland och Sverige utformade var för sig en alliansfri säkerhetspolitik.
”Fred och säkerhet” (SOU 2002:108), säkerhetspolitiska utredningen av Rolf Ekéus
I säkerhetspolitiska utredningens betänkande Fred och säkerhet, SOU 2002:108, redovisas och analyseras den säkerhetspolitiska miljö som Sverige hade att verka i under perioden 1969-1989 samt det svenska säkerhetspolitiska agerandet, politiskt och militärt. Utredningen leddes av ambassadören Rolf Ekéus. Här är sammanfattningen av betänkandet SOU 2002_108-Sammanfattning. Hela betänkandet kan läsas här.
Sveriges förhållande till Ryssland , Sven Hirdman
Fyra premisser om Ryssland
- Sverige måste alltid förhålla sig till Ryssland. Den ryska stormakten ligger i Sveriges omedelbara närhet och kommer alltid att påverka oss på gott och ont.
- Oavsett eventuella problem i den ryska ekonomin och eventuella regimförändringar kommer Ryssland alltid att ha överlägsna militära resurser i förhållande till Sverige.
- Den största faran för Sveriges säkerhetspolitik är att vi blir indragna i ett krig med Ryssland. Det vore en katastrof för vårt land. Målet för vår säkerhetspolitik är att undvika detta.
- Sverige har ett långsiktigt intresse av att Ryssland utvecklas till ett land med stabila demokratiska institutioner, väl integrerat i övriga Europa, med en välmående befolkning, som lever i harmoni inom sitt eget land såväl som med sina granländer.
Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen, recension av Mats Björkenfeldt
Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen är en antologi som söker svar på följande frågor:
- Vad betyder det svenska medlemskapet i Europeiska Unionen för svensk säkerhets- och försvarspolitik?
- I vad består och vem bedriver svensk säkerhetspolitik idag?
- Vilka former tar sig svensk säkerhetspolitik?
- Vilka beröringspunkter finns med andra politikområden?
– Vad betyder det nordiska samarbetet?
Skev maktbalans i Europa av Mats Bergquist
Maktbalans och maktgemenskap (”community of power”) är två termer som brukar ställas mot varandra i den internationella politiken. Det förra systemet, med något slags jämvikt mellan ett begränsat antal stormakter, har dominerat genom historien. Perioderna av något slags effektiv maktgemenskap har varit korta och inträffat efter stora konflikter som Napoleonkrigen, första och andra världskriget, senast också efter det kalla krigets slut då George Bush d.ä. talade om en ny värld baserad på den internationella rätten.
Idag står vi långt från denna värld. När man diskuterar Ukraina är det mest om Putin agerar efter en strategisk plan eller improviserar, mera sällan om de förutsättningar som möjliggjort Putins aggression.Länk till artikeln.