”Vad är osannolikt”?, Anders Persson

Att det föreligger en spricka i säkerhetspolitiken är ju uppenbart, men hur stor relevans har ordvalet vid riskformuleringarna? Är regeringens ordval, ”osannolikt”, för sannolikheten av ett isolerat angrepp mot Sverige mer eller mindre alarmistiskt än Försvarsberedningens att ”det kan inte uteslutas”? Semantiken kan spela oss spratt: det låter mer att en flaska är halvfull än halvtom.

Jämförelsen blir än svårare att dra om Försvarsberedningen inte avser ett isolerat angrepp, utan som en del i ett större krig. Vidare framgår inte om sannolikheten avser tiden fram till 2020, 2030 eller resten av detta århundrade.

På sajten  cornupiaubot.s.corne gjordes kring senaste årsskifte en enkät om hur folk tolkar sannolikhetsformuleringar. Enligt den skulle ”osannolikt” motsvara 14 procent och ”kan inte uteslutas” 24 procent.

Är detta realistiskt? Sannolikheten att julafton inträffar på en torsdag är just 14 procent (1/7), men vem går omkring och påstår att ”det är osannolikt” att julafton inträffar på en torsdag? Det är ”inte sannolikt” att passageraren som sitter mitt emot dig är född i samma stjärnbild som du, än mindre på samma datum. Detta pekar på sannolikheter på 8 procent eller mindre vid ordvalet ”osannolikt”.

Sannolikheten att en tvåbarnsfamilj har välsignats med två döttrar är 25 procent, det vill säga en aning mer än 24 procent. Men vem går omkring och säger att ”man kan inte utesluta” att en tvåbarnsfamilj har två döttrar. Applicerat på familjer med fyra barn eller mer är det dock rimligt att säga att man inte kan utesluta att alla är flickor. Detta pekar på sannolikheter på 6 procent eller mindre vid ordvalet ”kan inte uteslutas”.

En annan svaghet i dessa riskbedömningar är att de outtalat avser risken att komma i krig med ett speciellt land, i nuvarande läge Ryssland. Men finns det inga andra stormakter?

I slutet av 30-talet gjordes kanske sådana här sannolikhetsbedömningar med avseende på Sovjetunionen och Tyskland. Att Sverige skulle dras in i kriget mot en stormakt bedömdes som sannolikt. Vid en tidpunkt var det också mycket nära, nämligen våren 1940, men då var det stormakterna Storbritannien och Frankrike som planerade en invasion över Narvik.

Sannolikhetsbedömningar är klart överlägsna kategoriska (”Det är inte fråga om, utan när Ryssland anfaller oss”), men de måste göras professionellt, annars ställer de till med mer förvirring och skada än ledning för beslut.

Anmärkning. – Författaren är meteorolog, har skrivit historiska arbeten och tidigare medverkat på alliansfriheten.se.