Försvarsminister Peter Hultqvist gav ett nära nog oreserverat stöd till den amerikanska hållningen i en rad internationella frågor vid sitt besök i USA nyligen. Detta ligger inte obetingat i Sveriges nationella säkerhetsintresse.
Den 18 maj talade försvarsministern på Johns Hopkin- universitetet. Temat skulle vara den säkerhetspolitiska utvecklingen i norra Europa, men talet kom att handla också om konflikter i världen. Om Hultqvists åsikter står för regeringen är oklart. Normalt brukar det ligga på statsministern eller utrikesministern att göra den här typen av exposéer.
Hultqvist lade sig mycket nära det som USA-administrationen står för. Helt klart var förvarsministern angelägen om att visa sig som en vän till USA, då avtal om militärt samarbete stod på spel efter valet av Donald Trump till president. Men Peter Hultqvist gick längre än vad som var nödvändigt för en representant för en liten stat. I oträngt läge finns inte anledning Sverige att anpassa sig till en stormakt i olika internationella frågor, där vi inte ha starka nationella intressen att försvara.
Sverige har helt riktigt fördömt de ryska folkrättsbrotten mot Ukraina, och Sverige deltar i sanktionerna mot Ryssland. Utifrån dessa ställningstaganden borde Sverige agera som Tyskland, Frankrike, Finland och andra länder och verka för avspänning och politiska lösningar.
Hultqvist valde istället en hård linje utan öppningar för annat än sanktioner och militär upprustning. Försvarsministern gav sig på en beskrivning av den ryska ledningen som ett slags maffia med statsmakt, oligarker, säkerhetstjänst och kyrka som en tätt sammanknuten enhet med syftet att Ryssland ska bli en världsmakt.
I konflikthärdar runt om i världen där stormakter står mot varandra och där det folkrättsliga läget är oklart bör ett alliansfritt land som Sverige avstå från att ta ställning. Hultqvist gick emot Rysslands agerande i Syrien men nämnde inte USA:s roll. Om konflikten i Sydkinesiska sjön förklarade Hultqvist frankt att Kina struntar i folkrätt och territoriell integritet. Som vi har visat på den här sajten är det alls inte klart vilka parter som ha rätt i de frågorna.
Vid sidan av Ryssland pekas Kina ut som en stormakt vilken söker dominans och intressesfärer. Kan det vara så att USA inte hävdar några intressesfärer?
Hultqvist underströk att Sverige är en militär partner till USA och att vi arbetar ”skuldra vid skuldra” med USA i Irak och Afghanistan, och i samma andetag nämnde han att vi har samma syn som USA i frågan om Korea.
Endast tillsammans med USA och Nato kan vi balansera Ryssland. Det ligger i Rysslands och Kinas strategi att splittra och försvaga oss, hävdade förvarsministern.
Vad gäller Sveriges bidrag till att öka säkerheten i vår region pekade Hultqvist på att den militära kapaciteten ökar där, men han avstod från att säga någonting om åtgärder för att sänka spänningsnivån och främja samarbetet mellan alla parter inklusive Ryssland.
Hultqvist lyfte fram den amerikanske generalen David Perkins uttalande om betydelsen av att militärt befästa Gotland – en intern svensk fråga som rör svenskt territorium!
Statsminister Stefan Löfven har sagt att Sveriges alliansfrihet bidrar till stabiliteten i vår region och minskar spänningarna. Av detta fanns inte ett spår i Hultqvists tal där ordet alliansfrihet inte nämndes en enda gång. Detta är mycket märkligt med tanke på att den socialdemokratiska partikongressen i början av året entydigt slog fast vår alliansfria roll och än en gång sade nej till Nato-medlemskap.
Uppenbarligen mottogs talet väl av de amerikanska värdarna. USA:s försvarsminister James Mattis menade att Sverige är USA:s vän och allierade och försäkrade att vi skulle få USA:s hjälp om vi anfölls av Ryssland. I svenska media har det spekulerats om Hultqvist har gett några utfästelser till USA i gengäld. I vart fall har anhängare av svenskt medlemskap i Nato applåderat försvarsministerns uppträdande.
Om det vet vi ingenting, men så mycket är klart att utfästelser från ett litet land i utbyte mot tjänster från en stormakt bara kan inge farliga förväntningar både inåt och utåt. Mattis försäkran om att komma oss till hjälp har ingen som helst betydelse om detta inte ligger i USA:s eget intresse vid en konflikt. Däremot kan utfästelser från oss som en liten stat binda oss för framtiden på ett sätt som kan hota vår nationella säkerhet.
Den 25 maj hålls ett toppmöte inom Nato i närvaro av president Trump. Mer trupper till Afghanistan skall vara med på agendan. Natos generalsekreterare har redan gått ut med förfrågan om detta till medlemsstaterna. När Hultqvist i sitt tal nämner Afghanistan som ett land där Sverige verkar ”skuldra vid skuldra” med USA, väcker det farhågor om att vi åter kan dras med i ett upptrappat krig i Centralasien.