Staten är skild från kyrkan – sekularisering. Sveriges statsskick skall helt bygga på demokrati (folkvälde). Detta har visat sig inte alltid fungera tillfredsställande bland annat vad gäller värnplikten.
Plikt
I stället för den vid sekulariseringen undanskuffade religionen tillgreps filosofiska argument för plikt. Denna filosofi torde kunna sammanfattas i två meningar: *Egoistisk plikt – ingrip om någon skadar ens anhöriga, eller *Nationell plikt – laglydnad, civilisering.
Men den förhärskande demokratin styr inte med filosofiska argument utan med materialistiska. Demokratin kan då bli teknokratisk, i värsta fall som Hitlers och Eisenhowers demokratier som hade säkerhet som mål; eller i bästa fall humanistisk som Mannerheims demokrati med försvar och trygghet som mål.
Religion
Religionens uppgift har bland annat varit att utplåna skillnaden mellan egoism och nationalism.
Man frågar sig om vi och judarna, med vår egoistiska plikt att lyda de tio budorden, skulle vara de enda civiliserade folken (nationerna) på jorden? Indien har kastväsendet som nationell plikt och islam har sex som egoistisk plikt, och dessa folk måste betraktas som civiliserade lika väl som vi och judarna.
Natan Söderblom (ärkebiskop 1914–1931) hade redan före och under första världskriget observerat och vänt sig mot den filosofiska uppdelningen av plikt i en egoistisk och en nationell variant. Han menade att plikt inte var en valmöjlighet utan ett religiöst påbud som finns i alla religioner, eller till och med var den religiösa – gudomliga, ”heliga” – grunden för alla religioner. Söderblom organiserade en ekumenisk rörelse som 1925 utmynnade i ett internationellt kyrkomöte i Stockholm. Ekumeniken vidmakthölls sedan av Manfred Björkquist som med Sigtunastiftelsens hjälp behållit och behåller ett betydande inflytande. Denna ekumenik ger människorna trygghet. Om den blir världsomfattande ger den också människorna säkerhet.
Dag Hammarskjöld var en varm ekumenist. Både Söderblom och Hammarskjöld har fått Nobels fredspris.
FN och EU
FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld beaktade ekumeniken, Helighet, och önskade demokratier med försvar och trygghet i hela världen, men misslyckades.
FN:s och EU:s länder är nämligen materialistiska demokratier byggda för Välstånd, där alla människor sägs ha samma värde och där nationsbegreppet skall ersättas med begreppet ”samhälle”.
Cybernetik/religion
Cybernetiken är ännu i sin linda. Men den synes kunna upprätta kulturella, ”helighetliga” nationer ingående i olika regioner. Regionen skall då ha sitt specifika materialistiska välstånd. Dessa olika regionala välstånd skall regleras av FN så att regionens nationer får råd att utveckla sina egna ”heliga” kulturer.
Om cybernetiken ännu inte nått den kraft som fordras för att förändra både FN och EU i denna Hammarskjöldska riktning, kan vi ändå tillämpa vår demokrati så som Hammarskjöld önskade. Det skadar ingen och det stärker oss.
Hammarskjöld torde ha ansett att vi måste återgå till trygghetens försvarspolitik och införa Allmän Värnplikt. Sverige skulle då kunna bli FN:s bästa exempel i Hammarskjölds världsomspännande säkerhetspolitiska arbete där Europa (inklusive Ryssland) föregår med gott exempel.
Trygghetens taktik, operationer och strategi
Sveriges försvarspolitik bör växa fram från taktik till operationskonst och vidare till strategi.
Taktiken skall formas enligt den legale soldatens behov. Med markoperationer skall soldaterna försvara hela landet uthålligt. Markoperationerna skall stödjas av marinen på havet och flygvapnet i luften. Strategin – hushållning med resurserna – skall ombesörja att såväl mark-, sjö- och flygoperationerna som taktiken och den enskilde soldaten utrustas och strider kostnadseffektivt med utnyttjande av samhällets totala logistik. Dessutom kräver strategin: att *Allmän Värnplikt tillämpas (inte den teknokratiska frivilligrekrytering som nu påbörjats), att *Flygvapnet har hög beredskap både i fred och i krig och att *Både vår fredstida och vår krigstida logistik stöds av USA.
Anmärkning. – Författaren är över 1 gr., ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien samt medarbetare i antologin Försvaret främst (2015).