Okänd soldat i ny filmversion, Mats Björkenfeldt

Åker till Helsingfors för att kunna se den oklippta, över 3 timmar långa versionen av den finska filmen Okänd soldat av Aku Louhimies. Filmen bygger på Väinö Linnas roman med samma namn. I Sverige har man tyvärr klippt bort cirka 1 timme av filmen.

Efter vinterkriget undertecknades ett fredsfördrag den 13 mars 1940 i Moskva, som i allt väsentligt tillmötesgick de sovjetiska kraven: Hangö utarrenderades som sovjetisk flottbas på 30 år. Och det var ingen slump att den nya riksgränsen följde i stort sett samma linje som hade dragits vid freden i Nystad 1721, påpekar Henrik Meinander i Finlands historia (Söderströms/Atlantis 2006, s. 178). ”Nevastadens säkerhet krävde Peter den stores gräns”. Statsminister Risto Ryti uppgav att återuppbyggnadsarbetet skulle ske ”med svärdet i ena handen och mursleven i den andra”.

Läs mer

Den Hårda Kärnan (HK) , Jan Wickbom

Vi citerar här ur ett pågående arbete om försvarets hårda kärna (HK) av översten 1 gr Jan Wickbom, tidigare regementschef för I19/P5 i Boden och ledamot av Kungl. Krisgetenskapsakademien:

Sverige bör inte utöva militärt hot från svenskt territorium, varken mot Väst eller mot Öst. Men ett svagt försvarat svenskt territorium utgör ett hot för både Väst och Öst därför att båda dessa parter efter att ha ockuperat Sverige, skulle kunna hota den andra. Vår försvarsmakt måste vara så stark och uthållig att ingen stat, vare sig i Väst eller i Öst anser det mödan värt att söka ockupera oss.

Läs mer

En norsk militär berättar, Mats Björkenfeldt

Den norske generallöjtnanten Robert Mood avslutade sin militärtjänst 2016, efter att under nästan 40 år ha haft ledande befattningar för Norge, Nato och FN. Nu är han rådgivare och föredragshållare. Robert Mood utgav i år på förlaget Cappelen Damm boken Ansvar. Ledelse er ingen popularitetskonkurranse.

Boken skildrar Robert Moods inledande karriär, men blir intressant först i samband med skildringen av Kosovokriget i Jugoslavien: ”NATO gikk til krig mot Jugoslavien 24. Mars 1999 med kodenavnet Operation Allied Force, for att beskytte Kosovo-albanerne mot flere overgrepp.” (s. 70) Norges 1000 ”vernepliktige” soldater anlitades på korttidskontrakt, och Robert Mood anser sig vara överbevisad om att värnpliktiga kan användas på ett sätt som ger ”fullgod operativ evne”.

Läs mer

Fördjupat försvarssamarbete inom EU, Lars-Gunnar Liljestrand

EU:s försvarsministrar kom den 13 november överens om att upprätta ett så kallat fördjupat försvarssamarbete inom EU.

Försvarsminister Peter Hultqvist förklarade samma dag för Sveriges Radio att det inte handlar om att bygga en EU-armé:

”Det här har ingenting med en EU-armé eller med en försvarsorganisation i den meningen att göra, det här är ett samarbete som rör konkreta projekt”, sade Peter Hultqvist. Han betonade att ingenting är tvingande:

”Det viktiga är att vi tillför resurser och att vi bygger militär förmåga och det får varje land göra utifrån sina förutsättningar och vi fattar våra beslut i Sverige på ett suveränt sätt”, sade han.

Länder som deltar i Pesco ska samordna sina uppköp av försvarsmateriel och även samverka kring investeringar på försvarsområdet för att få ned kostnaderna.

Läs mer

Putin om värnplikt och kontraktsanställning

Den amerikanske filmaren Oliver Stones intervjuer med Rysslands president Vladimir Putin har nu givits ut i bokform, också på svenska. Ett replikskifte, som vi här återger, rör bemanningen av den ryska försvarsmakten.

PUTIN: Jag tror att Ryssland är grundligt skyddat. Vi har startat ett program för återupprustning av vår flotta och våra militära styrkor som går ut på att 70 procent av beväpningen och de väpnade styrkorna ska motsvara högsta internationella normer. Vi håller på att omstrukturera hela krigsmakten. Antalet kontraktsanställda ökar. Det ska jämföras med den nuvarande strukturen där merparten består av värnpliktiga. Skälet är att vi behöver professionella militärer med mycket hög utbildningsnivå för att kunna bemanna de nya militära systemen.

Läs mer

Om att oförsiktigt luta sig mot stormakter och de fördärvliga risker som kan vara förenade med sådana bindningar, Rolf Andersson

Sverige beslutade 1920 att träda in i Nationernas förbund (NF). I propositionen till riksdagen kommenterade regeringen särskilt de känsliga bestämmelserna i artikel 16 i förbundsakten. Där reglerades frågan om skyldigheten att delta i ekonomiska och militära sanktioner mot angripare som utlöste krig i strid mot förbundsaktens åtaganden.

Läs mer

Hur skarpt är läget? Anders Björnsson

På självaste Gustav Adolf-dagen skrev Svenska Dagbladets försvars- och säkerhetspolitiske medarbetare Jonas Gummesson en artikel där han i förbigående hänvisade till ”det skärpta säkerhetsläget i vårt närområde” (6/11). Någon sakreferens åtföljde inte detta påstående. Ett faktum är ju att regeringen både i Finland och i Sverige förnekar att det skulle föreligga någon militär hotbild mot våra länder, men om säkerhetsläget faktiskt har skärpts, borde det ändå betyda att det finns någon form av aktuellt hot.

Läs mer

Underrättelsetjänst i fred och krig, Mats Björkenfeldt

Den militära underrättelsetjänsten har fyra övergripande uppgifter: Löpande lägesuppföljning för att dels ge underlag för försvarets beredskap, dels övervaka sjö- och luftterritoriet och skapa underlag för att ingripa mot fredstida kränkningar. Två andra uppgifter är av faktasamlande och framåtsyftande karaktär och handlar om bedömningar av angriparens stridskrafter och specifika förmågor gentemot de resurser Sverige förfogar över efter mobilisering.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, påpekar detta i sin nya bok Sprickor i järnridå (Historiska Media 2017), i samband med att svensk säkerhetspolitik gick in i en ny fas i mitten av 1960-talet. Kalla kriget föreföll vara över med ett nedtonat krigshot (s. 203). Ryggraden utgjorde Försvarets Radioanstalts, FRA:s, dygnsvisa lägesorientering (LOR) (s. 209).

Läs mer

Veckans citat

Å andra sidan – tror man inte på att vi har förmågan att värna vårt territorium också med  militära medel kan inte heller neutralitetspolitiken fullföljas. Med hjälp av försvaret skall vi värna vårt territorium i fredstid. Vi skall kunna avvisa den som kränker våra luftrum eller våra vatten. Och vårt försvar skall ha en sådan styrka att den som planerar ett angrepp i krigstid tänker sig för inför de risker ett ssådant företag innebär.

Ur anförande av Olof Palme om fred och frihet på socialdemokraternas kongress 17 september 1984

Nato bereder sig för insatser världen över?

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förklarade den 31 oktober att Nato står solidariskt med Asia-Pacific-regionen.

Uttalandet kom efter ett tredagarsbesök i Japan. ”Det är dags för det internationella samfundet att skicka en klar, enad och stark respons”, sade Stoltenberg och underströk vikten av att stå fast vid sanktionerna mot Nordkorea. Nato-chefen och Japans premiärminister Shinzo Abe var överens om att utveckla ett nytt samarbetsprogram innefattande cyberförsvar, marin säkerhet, icke-spridning av kärnvapen samt terroristbekämpning. Under sitt besök i Japan beskrev Stoltenberg hur säkerhetsfrågorna numera är globala och krävde att Nordkorea en gång för alla överger sitt kärnvapenprogram. Under andra dagen av sitt besök förklarade Stoltenberg att ”Nato och Japan är naturliga partners” samt betonade behovet av samarbete . Hotet från Nordkorea var ett globalt hot som krävde en global respons.

Nato har alltsedan mitten av 1990-talet gått in i konflikter som ligger utanför försvaret av alliansens medlemmar. Tydligt kom denna out-of area-politik först till uttryck 1999, då Nato i strid med folkrätten bombade Jugoslavien. Därefter ledde Nato de utländska styrkorna i kriget i Afghanistan (Isaf-styrkan 2003–2014 och sedan RSM från 2015). Nato ledde även bombkriget mot Libyen 2011.

Läs mer

Svensk suveränitet över territoriet, Lars-Gunnar Liljestrand

Vi har publicerat en diskussion om Sverige hade rätt att borda den ryska ubåten U 137 som gått på grund långt inne på svenskt inre vatten 1981 eller om ubåten hade immunitet. Folkrättsprofessor Said Mahmoudi ansåg att immuniteten gällde ”mot svensk jurisdiktion även om den olovligen hade kommit in i svenskt inre vatten”. Mahmoudi refererar till en dom 2012 i Internationella tribunalen för havsrätt. Målet gällde om Ghana hade rätt att beslagta ett argentinskt örlogsfartyg som befann sig i hamn i Ghana. Man ville få ut ersättning för de skulder Argentina hade till olika länder. Argentina angav immunitet genom hänvisning till ”the right of innocent passage in territorial waters and freedom of navigation on the high seas”. Tribunalen dömde till Argentinas förmån och slog fast att immuniteten gällde.

Läs mer

Kommer Björnen? Mats Björkenfeldt

Jag prenumererar på Svenska Dagbladet och Dagens Industri, men det är först när jag läser Mattias Göranssons bok Björnen kommer (Filter 2017), sidan 352, som jag får reda på att Putin ”tvingas kapa försvarsbudgeten med 25 procent, den mest radikala minskningen sedan 1990-talet” (s. 352). Varför lyfts inte det fram i den svenska debatten, frågar Göransson. Boken är utgiven i rättan stund.

Författarens genomgående vidräkning med till exempel DN:s förmente försvarsexpert Mikael Holmström är övertygande, liksom hans dito med Aftonbladets favoritgeneral, Karlis Neretnieks (s. 355 ff: ”det […finns] (inte) många på Försvarsstaben som tar Karlis Neretnieks på allvar”). Istället lyfter Göransson fram att flertalet officerare delar Hans Blix’ och Sven Hirdmans uppfattning att ”den ryska hotbilden är främst frammanad av en liten högljudd grupp extremister” (s. 360).

Läs mer