Kommentar från utgivarna: Politikerna håller nu på att svänga i frågan om värnplikten. Svenska folket vill ha allmän värnplikt. Vad som driver politikerna tycks främst var
svårigheten att rekrytera till försvaret. Efter Sveriges deltagande i de
misslyckade Nato-ledda interventionerna i Afghanistan och Libyen finns nu en allmän enighet om att försvaret skall vara till för Sverige. Då krävs
inte yrkessoldater som var ett av skälen till att värnplikten
avskaffades. Försvarsminister Hultqvist har tagit upp en diskussion om en begränsad värnplikt för att kunna fylla luckorna i det nuvarande yrkesförsvaret.
Men värnplikten är främst en medborgerlig plikt (och en medborgerlig
rättighet!), därav måste kravet vara att värnplikten är allmän.
Även om Allan Widman och andra inom den tidigare regeringskoalitionen drev
igenom värnpliktens avskaffande så bör man ta deras uttalande om stöd för
värnplikt på allvar och kräva att de står fast vid detta och att det blir en
allmän värnplikt. Åsa Lindestam anser också att beslutet att avskaffa
värnplikten var fel och att en utredning måste komma till om att få tillbaka
värnplikt. Hon är dock svävande på om det handlar om allmän värnplikt eller
begränsad för att säkra viss rekrytering inom det nuvarande försvaret. Den
försvarsvänliga opinionen måste trycka på att det blir en allmän värnplikt.
Utskrift från Studio Ett-programmet:
Det är en regnig augustidag på Livgardet på Kungsängen utanför Stockholm. Idag övar granatkastarplutonen för gruppering alltså de platser där pjäser skall placeras. Nu redogör soldaterna för platserna de valt ut. De pekar ut olika positioner i terrängen och förklarar hur de har tänkt. Det här är Emilio Bokangel han tillhör 72:a skyttekompaniet och är chef för granatkastarplutonen. ”Jag har jobbat i försvarsmakten till och från efter värnplikten 2003 och blev officer 2011.”
Emilio har jobbat både i det gamla värnpliktförsvaret och i den nya försvarsmakten som grundas på frivillighet och anställda soldater. Det har gått lite mer än fem år nu sedan värnplikten blev vilande i fredstid. ”Jag märker det på många olika sätt. För mig som chef är det framförallt de delar som är kopplade till mitt arbetsgivaransvar: administrationen, schemaläggning, skiftarbetsplanering osv”. Administrationen var det ja. Idag har soldaterna en anställning. Det innebär att de går på samma villkor som vilken officer som helst. Det är inte bara ett par officerare som skall skiftplaneras. Nu är det en hel pluton, Emilio och hans ungefär 30 soldaters som skall schemaläggas. ”Om vi tar ett exempel, om de inte var arbetstidsplacerade när de var värnpliktiga, då kunde man ju konstatera att den här övningen idag gick skitdåligt och då kunde man lägga kvällen och en del natten på det också. Då kunde det handla om att en officer gick på övertid eller flextid och så var det löst. Sådana saker kan man inte alls göra nu. Är arbetstiden slut så är den slut och skall man ha kvar soldaterna efter det betalar man övertid.”
Ett par mil från Livgardet ligger Riksdagen. Jag träffar socialdemokraten Åsa Lindestam. Hon är vice ordförande i Försvarsutskottet och satt i utskottet när värnplikten avskaffades 2009. ”Från början när vi väl kommit till kammaren och tryckte på knappen och förstod att värnplikten skulle bli vilande, det var ändå en liten chock. Det kändes märkligt och mitt parti och ett par partier till ville ju att värnplikten skulle vara kvar. Helt plötsligt stod vi inför fullbordat faktum att värnplikten skulle försvinna.”
Med tre rösters majoritet fattade riksdagen beslutet att lägga ned värnplikten. Som enda land i Norden övergick vi till ett försvar baserat på frivillighet. När övergången skedde 1 januari 2010 ersattes pliktsystemet av en försvarsmakt baserad på anställd personal. ”Minns du vad du kände efter omröstningen med tre röster som skiljde?” Åsa Lindestam: ”Jag tror att jag var arg. Jag uppfattar mig själv som väldigt pragmatisk och då betyder det att man diskuterar och så löser man bekymmer. Men när man skall sätta hårt mot hårt och ändå förlora en omröstning som har sådan avgörande betydelse då tycker jag att det skulle ha föregåtts av mycket mer förhandling därför att det är en jättestor fråga.”
När plikten försvann blev var mans plikt den enskildes val. Nu började soldaterna kallas rekryter istället för värnpliktiga. Pliktverket blev Rekryteringsmyndigheten och plikten byttes ut mot den 3 månader långa militära grundutbildningen, GMU.
”Det blir ett mycket effektivare försvar och bättre försvarsförmåga än det vi har idag och det är vad det syftar till.” Det sa förra försvarsministern moderaten Sten Tolgfors om det nya yrkesförsvaret när det begav sig. En av de stora förhoppningarna var att personalförsörjningen skulle fungera bättre. Men det försvar som tog vid har haft svårt att attrahera och behålla sin personal. Så här har det låtit i nyheterna: ”Problemet med att avhoppare inte tar jobben i försvaret har funnits sedan värnplikten ersattes av den grundläggande militärutbildningen vilket medfört att försvarsmakten haft problem med att de många avhoppen som gör att försvarsmakten inte kan att ställa de styrkor på fötter som regering och riksdag beslutet om.”
En som röstade för nedläggning av värnplikten var Allan Widman han är folkpartist och numera ordförande i Försvarsutskottet. Idag har han däremot ändrat sig och vill återinföra värnplikten igen. ”Det har inte infriat de förhoppningar som vi då hade. Det måste man kunna konstatera.”
Vid avskaffandet av värnplikten skrev Försvarsutskottet att plikten kunde aktiveras igen under två förutsättningar: att försvaret på frivillig väg inte kunde bemannas och en försämring av omvärldsläget. Både dessa förutsättningar är nu uppfyllda menar Allan Widman. ”Vi kan inte bemanna försvaret på frivillig väg som det visat sig och vi har ett drastiskt försämrat omvärldsläge som kräver att vi har det svenska försvaret på plats.”
Fem år efter beslutet att avskaffa värnplikten vill nästan hälften av svenska folket att återinförs enligt fler opinionsundersökningar. Sedan värnplikten försvann har rapporterna om problemen med att försvaret inte får tillräckligt med personal accelererat liksom att oron i omvärlden ökat. Dessutom har en allt större aktivitet i Östersjöområdet vid flera tillfällen lyft upp frågan om försvarets duglighet på agendan. Det har lett till att flera av landets partier nu flaggar för att återinföra värnplikten. I vårens försvarsuppgörelse bestämdes att frågan om allmän värnplikt skall utredas på nytt. Inför det nya försvarsbeslutet som tas senare i år väntas frågan om värnplikten bli en av stridsfrågorna. Åsa Lindestam, socialdemokrat och vice ordförande i Försvarsutskottet igen: ” Det här gick för fort. Det var inte ett bra beslut som blev fattat utan någonting måste göras i dom här delarna. Jag tror att det har påverkat att det här nu kommer till en utredning och att vi kommer tillbaka till någonting som kommer att innebära någon form av värnplikt.”
Emilio tar diskussionerna om värnpliktsförsvaret med ro. Även om han inte tror att allmän värnplikt nödvändigtvis måste vara bra så håller han med om att det nya yrkesförsvaret inte riktigt blev som han tänkt. ”Jag såg framför mig att man skulle kunna jobba väldigt inriktat mot de uppgifter man har, ostörd. Jag såg framför mig en bättre kontinuitet så länge soldaterna är kvar. Jag ser inte det nu. Dom slutar ganska fort. Det kostar jättemycket att rekrytera och utbilda. Dels i pengar men framförallt i tid och det går inte alltid att mäta i pengar.”
Utskrift från radioutsändning Lars-Gunnar Liljestrand. Lyssna på programmet.