Statsrådets försvarspolitiska redogörelse, riksdagen.fi

Finland förbättrar försvarsförmågan i hela landet genom att effektivera användningen av trupper som inte ingår i den nuvarande styrkan på 230 000 personer, står det i redogörelsen. Den krigstida mobiliseringsorganisationen fogas till de lokala trupperna. Beväringar som har nått en tillräcklig utbildningsnivå används för uppgifter vid höjning av beredskapen och i krissituationer. Om det behövs i en krissituation inkluderas i den krigstida styrkan också de gränstrupper som ska anslutas till försvarsmakten. Följaktligen ingår cirka 280 000 militärpersoner i de krigstida trupperna.
Enligt utredning kommer den krigstida styrkan att utformas kostnadsneutralt och inte få någon ny materiel. De sakkunniga som utskottet hört har sett det som motiverat att öka styrkan framför allt med tanke på att de lokala trupperna stärks. Utskottet ser det som motiverat att höja den krigstida styrkan…
Vid behov ställer armén upp trupper som står i omedelbar beredskap för att förstärka försvarets preventiva förmåga. Arméns förmåga att avvärja ett storskaligt angrepp upprätthålls. Användningsprinciperna för, kompetensen hos och utrustningen av arméns territoriella och lokala trupper dimensioneras i enlighet med de krav som ställs och de resurser som behövs i de planerade aktionsområdena. Antalet lätt utrustade trupper ökar i förhållande till den totala styrkan…
Den allmänna värnplikten är en hörnsten för vårt rikstäckande territoriella försvarssystem. Allmän värnplikt är det enda sättet att möjliggöra en tillräckligt omfattande och kompetent reserv. Utskottet instämmer i att den allmänna värnplikten producerar de krigstida trupperna på ett effektivt sätt. Kostnaderna för en ganska anspråkslös yrkesarmé är betydligt större än för en armé som bygger på värnplikt.
Utskottet ser det som nödvändigt att värnplikten fortlöpande utvecklas så att systemet fortsatt har ett brett stöd bland folket. Enligt utredning har försvarsmakten genomfört så gott som samtliga 77 förbättringsförslag som ingick i rapporten ”Suomalainen asevelvollisuus” (Den finländska värnplikten) från 2010. Enkäter som gjorts bland hemförlovade har visat att de värnpliktiga fortsatt har varit nöjda med utbildningen. Utskottet anser att det arbete som redan utförts för att uppehålla motivationen bland de värnpliktiga under hela tjänstgöringen utgör en bra grund för det fortsatta arbetet.  Läs dokumentet
Facebook
Twitter
Google+
http://www.alliansfriheten.se/statsradets-forsvarspolitiska-redogorelse-riksdagen-fi/
RSS