Vilka hotbilder för Finland ser du i Rysslands utveckling?
– Inte hotbilder mot Finland. Men ett problem är hur Ryssland utvecklar sig till exempel ekonomiskt, där det inte varit mycket framgång. Det kan uppstå sociala problem om pengarna inte räcker till, och den demografiska situationen är inte heller den bästa möjliga. Där finns stora utmaningar – inre utmaningar, alltså. Men förstås, om ett stort land har stora inre utmaningar betyder det att man känner av det också utomlands.
Under vilka omständigheter anser du att Finland ska ansöka om Natomedlemskap?
– Som det sägs i försvarsredogörelsen är det viktigast för Finland att stanna utanför konflikter. Om vi nu gick med i Nato skulle vi bli en part i konstellationen Ryssland och Nato, och det skulle bli omöjligt att stanna utanför. Men om det i framtiden utvecklades så, att Ryssland börjar se inte bara Nato och USA, utan också EU inklusive Finland som en part – om Ryssland alltså började se oss som fiende – då har vi förlorat möjligheten att stanna utanför. Då måste man säkert fundera på ett Natomedlemskap, eftersom vårt mål redan gått förlorat på samma sätt som det hade gjort om vi gått med i Nato innan. Men det här är bara teoretiskt, jag ser inga sådana signaler nu…
Borde Finland ansluta sig till det internationella avtalet om kärnvapenförbud?
– Vi har inget emot avtalet, men problemet är att kärnvapenländerna inte är med i det, utan de är med i icke-spridningsavtalet. Inom det har Finland varit aktivt, och vi tycker vi har lyckats. Till exempel var understatsstatssekreterare Jaakko Laajava facilitator för FN-kongressen om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Finlands roll har noterats. Läget just nu är att kärnvapenländerna är negativa till det nya avtalet, men jag hoppas att man under årens lopp kan hitta ett sätt för alla att gå i samma riktning. Läs artikel