Personalutbyte mellan industri och försvarsmakt planeras – fel väg att gå

– På grund av omvärldsutvecklingen ser vi idag en ökad efterfrågan på beredskaps-, förmåge- och övningslösningar bland världens försvarsmakter, men även hos andra myndigheter och företag. Genom detta samarbete säkras en pusselbit för vår och Försvarsmaktens personalförsörjning och möjliggörs en långsiktigt och ömsesidig kunskapsöverföring, säger Martin Rusner, affärsområdeschef på företaget 4C Strategies.

Försvarsmakten skriver i ett pressmeddelande att man “avser att underlätta 4C Strategies rekrytering av militär personal samtidigt som 4C Strategies ska underlätta för sina anställda att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten. Vidare säger man att 4C Strategies ”levererar experttjänster och systemlösningar inom förmåge-, övning-, risk-, kris- och kontinuitetshantering. Dessa lösningar används av försvarsmakter över hela världen, inklusive NATO”.

Vad 4C mer precist skall göra på uppdrag av Försvarsmakten anges inte. Mot bakgrund av svenska försvarets notoriska brist på personal kan man dock anta att det kan röra sig om att direkt ersätta försvarets personal inom olika funktioner som egentligen skulle skötas av yrkesmilitärer eller av dem som frivilligt enrollerats genom det nya personalförsörjningssystemet.

Kontraktsanställda för direkt stridande uppgifter är inget nytt. USA och Storbritannien har sedan början av 2000-talet använt sig av tusentals kontraktsanställda för insatser i krigen i Irak och Afghanistan. Sedan 2011 har USA fler kontraktsanställda i Afghanistan än egna soldater. År 2012 var antalet 117 000 mot 88 000 egna soldater. Alla kontraktsanställda är inte i stridande tjänst utan hanterar en rad servicejobb åt den ordinarie armén, men vissa deltar direkt i strid. Mest känt (eller ökänt) är företaget Blackwater som har anklagats för krigsförbrytelser både i Irak och i Afghanistan. Många har pekat på att de företag som hyr ut kontraktsanställda mer eller mindre för sitt eget krig där insynen och transparensen är minimal.

Avtalet mellan svenska försvarsmakten och 4C ställer frågor kring vart det svenska förvaret är på väg. Finlands förre kommendör för de väpnade styrkorna Gustav Hägglund har varnat för att outsourcing innebär det nationella försvarets svanesång.

När Försvarsmakten skriver att man skall underlätta för 4C att rekrytera personal bäddar det för ett osunt förhållande. Gränsen mellan Försvarsmakten och utomstående företag kan suddas ut. Johan Kihl, tidigare generallöjtnant i svenska armén, har suttit i 4 C:s styrelse och har nu startat 4C Strategies Industry Advisory Board.

Den så kallade värnplikten som bygger på frivilliga löser inte personalfrågan. Det krävs allmän värnplikt för det. Att lösa Försvarsmaktens personalproblem genom att gifta ihop sig med företag som levererar kontraktsanställda kan inte vara rätt väg att gå.