Veckans citat

”Andra världskriget var vid sidan av mycket annat också en prövning för samhörigheten mellan Sverige och Finland och ländernas gemensamma intressen. Finland hamnade i krig inte bara på grund av den östra grannens själviska intressen utan i främsta rummet på grund av stormakternas önskan om världsomfattande nyordning.

”Den linje Sverige valde var en linje av klok försiktighet, och den tjänade både Sveriges och Finlands intressen. Utan detta svenska val hade mycket kunnat ske på ett annat för Finland ödesdigert sätt. Vårt land kunde dessutom dra nytta av erfarenheten att utomstående hjälp ibland kan vara viktig, men att ett litet neutralt land själv bör bedöma hur det ska lösa den egna säkerhetens grundfrågor och att goda grannförhållanden är en central sådan fråga. […]

Det är viktigt att vår västra granne är det politiskt stabila Sverige, som följer en stark tradition att undvika all äventyrspolitik.”

President Mauno Koivistos bok Grannar  från 2008.

How can the Nordic countries and Russia promote peace? Nordic-Russia seminar Oslo 14.11.2021, tuomioja.org

Erkki Tuomioja, tidigare Finlands utrikesminister

The end of the Cold War after the collapse of the USSR did not bring about the kind of détente and rapprochement that many had hoped for; on the contrary we are again living in a world of heightened tensions, use of military power politics and an arms race.

I am of the view that the West made many mistakes in its treatment of Russia 30 years ago.

The Eastern Partnership as an example. I recall how Sergei Lavrov some ten years ago at a lunch meeting of the EU Foreign Ministers told us, that when the EU started its EP with Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine Russia proposed to the Commission that they would like to be invited as observers, but received no reply from the EU. Not one of the 28 ministers or the Commissioner present at the table commented this in any way. […]

The Nordic Council is committed to enhancing peaceful cooperation and stability. The Council commissioned a report published in 2019 called New Nordic Peace: Nordic Peace and Conflict Resolution Effort. All the Nordic countries are known for their commitment to the UN and multilateral cooperation, for their contributions to peace keeping and crisis management operations and for their efforts at conflict resolution. Läs artikel

Granatattack i Mali – ingen svensk skadad, forsvarsmakten.se

I Gao finns så väl svensk personal tillhörandes FN-insatsen Minusma och specialförbandsoperationen Task Force Takuba. Ingen svensk personal kom till skada. Däremot stupade en soldat från en annan nation och flera skadades.

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali. Läs pressmeddelande

Kommentar till inlägg om Hjalmar Söderberg

Ingemar Folke

Det var en mycket rolig och intressant artikel. Inte visste jag att Hjalmar Söderberg hade skrivit något så explicit politiskt! Fast i Den allvarsamma leken (1912) finns för all del en replikväxling mellan hans alter ego, Hinke Rissler, och Ellen Keys alter ego, fröken Hej. Fröken Hej förebrår Rissler att han inte hade undertecknat hennes och borgmästare Hindlagens (Lindhagens) fredsupprop 1905. Rissler svarar att han som en erkänt ”osedlig” författare inte besatt någon auktoritet i så allvarsamma saker. Och för det andra så litade han på att de svenska statsmännen skulle av sig själva inse att ett krig mellan Sverige och Norge skulle innebära slutet för bägge länderna. ”Och det tycks de ju också ha gjort!” Märta Brehm, som är med på samma kalas, bryter in i samtalet: ”Jag trodde verkligen inte att ni brydde er något om politik, herr Rissler? – Rissler hann inte svara henne, Markel förekom honom: ”Bästa fröken Brehm, vet ni verkligen inte att Hinke Rissler för ett par år sedan var nära att bli tagen av polisen för anstiftande av uppror?” – ”Du överdriver då alltid, sade Rissler.”

Artikeln om Hjalmar Söderberg finns att läsa här.

Svensk trupp i Finland ökar inte säkerheten

Utgivarna

De tidigare försvarsministrarna Björn von Sydow och Jan-Erik Enestam skriver på SvD Debatt (23/1) att Finland och Sverige bör permanent basera och utbilda personal och förband i respektive grannland.

Skälet är den ryska upptrappningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina och den säkerhetspolitiska kris som Ryssland skapat genom att ställa krav som går på tvärs med den europeiska säkerhetsordningen.

Även om författarna skriver att en överenskommelse om trupper permanent i respektive land skall innebära ett ökat skydd för båda mot militärt angrepp, så är kärnan i resonemanget att svenska soldater skall skydda Finland:

”Huruvida Sverige verkligen kommer till undsättning i det fall Finland angrips, manifesteras i mer än bara ord.”

Läs mer

NATO, US Navy Aircraft Carrier To Start Exercise In Mediterranean, navalnews.com

Starting Monday, NATO partners, including the United States, kick off the 12-day maritime exercise ”Neptune Strike ’22” in the Mediterranean Sea, Pentagon Press Secretary John F. Kirby said during a briefing Jan. 21. […]

Neptune Strike ’22 has been in the planning stages since 2020, Kirby said, though he told reporters that the current tensions in Europe due to the uncertainty about Russia’s intentions regarding Ukraine were considered when deciding whether to press on with the exercise.

“There was due consideration … given tensions right now, about our exercise posture,” he said. “After all that consideration and discussion with our NATO allies, the decision was made to move ahead.” Läs artikel

 

Russland-Diskussion: Söder sieht Ukraine nicht in Nato, br.de

Der Bayerische Ministerpräsident Söder (CSU) hält eine Erweiterung der Nato um die Ukraine längerfristig für ausgeschlossen. Russland bezeichnet er als ”Großmacht”. Außerdem sprach er sich für eine Inbetriebnahme der Nord-Stream-2-Pipeline aus. […]

Die Ukraine sieht der bayerische Ministerpräsident längerfristig nicht in der Nato. Russland bezeichnete Söder als ”Großmacht” und als ”kein Feind Europas”. Läs artikel

 

Professor ved Forsvarets Høgskole: – En slik risiko vil Vladimir Putin aldri ta, abcnyheter.no

– Det vil være svært problematisk dersom Russland blir ydmyket i en storkrig, advarer norsk militærekspert.

– Kostnadene ved en storkonflikt vil raskt overstige de forventede gevinstene som Russland ser for seg. Ikke minst vil dette lede til en alvorlig destabilisering innad i Russland dersom det viser seg at Putin og hans nærmeste krets ikke får noe ut av situasjonen annet enn en krig ingen ønsker, mener forskningsleder og professor ved Forsvarets Høgskole, oberstløytnant Tormod Heier.

Han tror Russland har mye å tape dersom situasjonen skulle eskalere og utvikle seg til en væpnet konflikt mellom Russland og Nato.

– Det russiske statsapparatet er gjennomsyret av ulike sikkerhetstjenester, og de vil se det som svært problematisk dersom Russland blir ydmyket i en storkrig, noe som vil øke presset på at Putin må forlate presidentembetet. En slik risiko vil han aldri ta. Særlig ikke når det finnes så uendelig mange andre måter å øke det politiske presset mot USA og NATO på. Slik jeg vurderer det, så er det ingen fare for noen storkonflikt i Europa, sier forskningsleder Tormod Heier til ABC Nyheter.

Han tror Putin i stedet vil velge ulike former for uanmeldte øvelser, bruk av droner, nettverksoperasjoner og påvirkningsoperasjoner, og i verste fall begrensede angrep inn i Ukraina eller subversjon og sabotasje mot randstatene. Läs artikel

Norske diplomat-veteranar trur ikkje på storkrig, vl.no

Vårt Land har snakka med to erfarne norske diplomatar som ikkje ser for seg ein omfattande krig i Ukraina. Leidulv Namtvedt var Noregs ambassadør i Moskva frå 2013 til 2018. Han er no pensjonert og uttalar seg ut frå innsikta han har om russiske forhold.

– Eg ser ikkje for meg ein russisk omfattande krig eller okkupasjon av Ukraina. Kostnadane vil bli for store, både i form av sanksjonar og likposar tilbake til provinsen i Russland.

Leidulv Namtvedt viser til den russiske invasjonen av Krim i 2014.

– Vanlegvis får falne soldatar store seremoniar, men dei russiske soldatane som døydde på Krim, vart gravlagt i det stille. Falne soldatar er ikkje populært i Russland no.

Det synet deler eks-ambassadør Øyvind Nordsletten:

– Eg trur ikkje det er sannsynleg med eit breitt russisk angrep på Ukraina.

Nordsletten kjenner Russland og Ukraina godt som tidlegare ambassadør i Moskva (2000-2008), Kiev (1992-1996) og generalkonsul i Murmansk (2011-2013).

Spenninga i Ukraina er knytt til russisk frykt for at landet skal bli medlem av Nato.

– Nato tek ikkje opp nye medlemmer som er i konflikt. Det er med å forklara det Russland gjorde i 2014, seier Leidulv Namtvedt. Läs artikel

Hjalmar Söderberg hade föga till övers för krigsaktivism eller ”alliansfähighet”

Rolf Andersson

Hjalmar Söderberg (1869–1941) var författare, skribent och översättare. Av hans hand föreligger välkända romaner som Martin Bircks ungdom, Doktor Glas och Den allvarsamma leken. Den förstnämnda minns jag att jag läste under gymnasieåren, men jag kan inte nu riktigt erinra mig vilket intryck den gjorde. Doktor Glas tror jag inte jag läste, men jag minns alltjämt Mai Zetterlings film baserad på boken. Den filmen har jag av någon anledning i klart minne.

Vad som antagligen numera är mindre känt om Söderberg, flanören, den estetiskt inriktade, är hans politiska skriftställarskap, som ska beröras något här som en bakgrund till den text av honom som återges nederst.

I frågan om upplösningen av unionen med Norge vände han sig mot de uppjagade, krigslystna stämningarna i vissa svenska läger och avvisade användning av militära medel. Kung Oscar fick en klapp på axeln för sin hyggligt fredliga hållning.

I februari 1914 avgick den liberala regeringen Karl Staaff efter Gustaf V:s kuppinriktade borggårdstal. Hjalmar Söderberg betraktade de reaktionära strömningar som bar upp talet med stor skepsis. Han kommenterade läget i ett brev till en vän:

”Här äro alla människor galna utom jag, och jag super ihjäl mig – arma fosterland.”

Läs mer

The Law Against War, academic.oup.com

The Law Against War. by Olivier Corten, Second edition,  Hart Publishing, Oxford 2021

Originally based on a collection of articles and book chapters, the book has become a staple for anyone working in this field. Written in the aftermath of the 9/11 attacks and the Iraq intervention in 2003, the first edition was put together when the UN Charter framework on the use to force was subject to attack in a manner unforeseen since 1945. Twelve years later, challenges persist, both in state practice and in legal doctrine. In Corten’s view, however, the UN Charter regime has generally withstood the barrage of attacks. Läs presentationen.
Läs även Mats Björkenfeldts recension av boken på den här sajten.
Lyssna på intervju med Olivier Corten.

Forsvarsministeren mener Nato bør fortsette å omtale Russland som partner, forsvaretsforum.no

Forsvarsministeren ble utfordret av Christian Tybring-Gjedde (Frp), som viste til at Nato på det kommende toppmøtet i Madrid i juni skal vedta et nytt strategisk konsept. I det gjeldende strategiske konseptet, som stammer fra 2010, skriver de allierte at de ønsker et «ekte strategisk partnerskap» med Russland.

Den formuleringen kan nå stå for fall. Men Enoksen vil jobbe for å beholde den.

– Jeg tror det vil være uklokt å fjerne Russland som strategisk partner, sa Enoksen i Stortinget.

– Vi vil ha nytte og fordeler av å ha en god dialog. Avspenning er like viktig som avskrekking, sa han. Läs artikel