Calling for de-escalation of tensions along the borders between Ukraine and the Russian Federation, the United Nations political affairs chief told the Security Council today that any military intervention by one country in another would be against international law and the Charter of the United Nations, as Moscow denied any intention of launching a war on that neighbouring State. […]

Today’s meeting was requested by the United States, whose representative argued that the Russian military build-up along Ukraine’s borders constitutes a threat to international peace and security.  The Russian Federation’s delegate strongly opposed holding the meeting, saying that positioning troops within its territory is a domestic matter, not a threat to global stability.

The Council then put the matter to a vote, in which 10 Council members supported the holding of the meeting, defeating votes in opposition cast by the Russian Federation and China.  Gabon, India and Kenya abstained.

In the ensuing discussion, the representative of the United States warned that the Russian Federation’s current actions threaten not only Ukraine but also Europe more broadly.  “Our charge is not only to address conflicts after they occur, but to prevent them from happening in the first place,” she said.  Moscow also plans to bring additional troops and weapons into Belarus in the coming weeks, close to the border with Ukraine.  “This is an escalation and a pattern of aggression that we’ve seen from [the Russian Federation] again and again,” she said, citing past incursions into Crimea, Georgia, the Republic of Moldova and other parts of Ukraine.

In a rebuttal, the Russian Federation’s delegate said troops have been deployed inside his country on various occasions before without the hysterics currently being witnessed.  Rejecting accusations that Moscow intends to attack Ukraine, he said while Western countries claim to be trying to ease tensions, they are instead whipping up panic.  Today’s meeting is especially ironic as the United States holds the world record for troop deployments outside its borders and its military adventures have killed hundreds of thousands around the globe.

Kenya’s representative said his delegation abstained on the procedural vote, as the impasse between NATO and the Russian Federation is “imminently solvable”, with the diplomatic steps under way already showing promise.  Where there are disputes over territorial jurisdiction or security interests, “we strongly support patient diplomacy as the first, second and third option”, he affirmed.  The United States, NATO and the Russian Federation have an opportunity to establish a diplomatic framework that will allow them to resolve their differences.

France’s delegate said the priority is to achieve a rapid de-escalation of the tense situation, as demonstrated in recent talks by the Normandy Four and in today’s Council meeting.  If Moscow refuses to pursue the path of dialogue and respect for international law, the response will be robust and united, carrying severe costs.  However, the European Union stands ready to engage if Moscow chooses dialogue and cooperation.

China’s representative said that the claim by the United States that this will lead to war is unfounded, given the Russian Federation’s declaration that it has no plans to launch military action.  All parties should continue to resolve their differences through dialogue, he said, adding that several Council members agreed that the situation called for “quiet diplomacy, not microphone diplomacy”. Läs artikel

Ambassadören Joël Meyer har fått veta att han behöver lämna Mali inom 72 timmar, meddelar den maliska militärjuntan via statlig tv.

Frankrikes utrikesdepartement förklarar i ett kortfattat uttalande att det har noterat tillkännagivandet och uttrycker ”solidaritet med dess europeiska partner” i den militära insatsen i Mali.

Sverige är ett av flera länder som har militär i landet. Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att hon ”djupt beklagar den maliska militärledningens beslut att förklara Frankrikes ambassadör i Mali persona non grata” och att Sverige står i solidaritet med Frankrike.

”Sverige följer situationen nära. Vi för en dialog med Frankrike och övriga internationella partners om potentiella konsekvenser för det internationella samfundets engagemang i Mali, inklusive våra egna militära bidrag”, skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT. Läs artikel

Regeringen vil tættere på EU, styrke Nato og øge engagementet i FN – og samtidig skal USA forblive en afgørende partner for Danmark. Det fremgår af den nye udenrigspolitiske strategi, som Altinget giver dig overblikket over her. […]

Regeringen vil på en række områder arbejde for et EU, der skal skabe flere ”borgernære resultater”, ruste NATO til fremtiden og give Danmark en større stemme i FN. Samtidig slår regeringen fast, at USA stadig er en afgørende partner for Danmark. […]

Der lægges vægt på, at Danmark har et ”stærkt værdifællesskab” med USA, og der er ifølge regeringen behov for globalt amerikansk lederskab. Det er sammen med USA, EU og vores øvrige partnere, at Danmark skal håndtere presset på de internationale forpligtende fællesskaber. Läs artikel

USA och Ryssland anklagade varandra för att eskalera spänningarna i Ukraina när säkerhetsrådet för första gången i en öppen session diskuterade krisen.

Spänningarna hängde i luften från första början.

USA hade sammankallat till möte som Ryssland kallade ”provokativt” och försökte stoppa från att äga rum, utan att lyckas. Mötet var första öppna sessionen där samtliga parter i krisen talade offentligt.

Ryssland anklagade USA och väst för att ”piska upp spänningarna och provocera fram en eskalering” i Ukraina.

– Ni vill att det ska ske, ni väntar på att det ska ske, som om ni skulle vilja gå från ord till handling, sade Rysslands FN-ambassadör Vassily Nebenzia och riktade orden till sin amerikanska motpart, USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield.

– Situationen som Europa står för är farlig och akut, sade Thomas-Greenfield i sitt öppningsanförande och tillade att Rysslands agerande representerar ett ”angrepp på FN-stadgans grundtanke”. Läs artikel

[…] Just recently Russia tried a good but very old method of psychological warfare. It widely publicised how many quarts of human blood of different types was being sent to the ‘war front’ as mass casualties could be expected if it were to decide to invade Ukraine. It was a loud message that Russia was preparing for war if the redlines it had established were breached by NATO. […]

What the world must be careful about is egging by external interest groups, prime among them being the Chinese. No one benefits from such a potential war than China. It will make the Russians dependent on it and will delay all grandiose US plans to rebalance to contain China in the Indo Pacific. In fact, NATO should actually help the Russians to take the right decision; and the right decision is – No War, while it may also mean No Peace. That is something we in India are quite used to. […]

What’s for India, in all this? The problem is choice; who will we support in an extended standoff if it continues. In 2014 the Russians thanked India although all India did was to keep silent. However, the US and NATO may wish for definitive Indian support for their stance. Silence in such circumstances is a difficult proposition and an urging towards peace and ways to find it would be a better Indian policy. In fact, going a step beyond and offering its good offices for an impartial diplomatic initiative to stabilise the situation could be far better.

India has that capability to play peacemaker on the larger diplomatic canvas and this is as good an opportunity as ever to undertake that initiative. What India definitely does not want is to lose traction of the progressively cementing Indo-US strategic partnership. Neither does it wish to see Russia far closer to China. The latter could well embolden China to continue with its coercive strategy against India at the northern borders. Läs artikel

Det må ha vært skummelt for folk på 30-tallet å vite at de levde i mellomkrigstiden, heter det i en gammel vits. Akkurat nå setter den seg litt fast i halsen.

Den syv år lange krigen i Ukraina kan være i ferd med å spre seg. 130 000 russiske soldater står klare til angrep. Storbritannia sender våpen til Ukraina. Sverige, som har rustet kraftig opp de siste årene, sender stridsvogner til den strategisk viktige øya Gotland, Østersjøens usenkelige hangarskip. Hvordan står det til med det norske forsvar? […]

NATO er ikke hva det en gang var. Stadig nye medlemsland har gitt mer strekk i laget. Alliansens kollektive forsvar utløses kun ved enstemmighet blant alle medlemmene. Det kan diskuteres hvor sikkert er det at NATO-land som Ungarn, Bulgaria og Tyrkia vil gå til krig mot Russland for å forsvare deler av Finnmark eller en norsk gassrørledning. Derfor har norsk sikkerhetspolitikk foretatt en kraftig dreining mot en nærere allianse med USA. Dessverre ser også USA ut til å bli et mer usikkert kort. Läs artikel

[…] De bombliberala ledarsidorna följde som ett brev på posten (förr i världen) närmast sömngångaraktigt självklart upp den påhittade krigsrisken med förnyade krav på att Sverige skyndsamt måste gå med i Nato, om inte annat för att rädda Gotland.

Den bombliberala hypotesen, omtjatad under mer än ett decennium, ser ut så här:

När Ryssland startar krig för att återerövra de baltiska staterna så måste de först ta Gotland av strategiska skäl, ”för att skydda sin flank och kunna kontrollera såväl luftrummet som havsytan i Östersjöområdet.” Och därför måste Sverige gå med i Nato. Vilket skulle bevisas.

Den intressanta fråga som de Nato-aktivistiska ledarskribenterna, eller den militära expertis som säger sig tro på detta scenario som det avgörande argumentet för Sveriges anslutning till Nato, som ingen av dem, såvitt jag kunnat se, hittills besvarat lyder i all sin enkelhet: Varför skulle Sverige, eller ens Gotland, skyddas av ett Natomedlemskap om inte Natoländerna Estland, Lettland och Litauen har det skyddet?

En del militärer tycks vilja ansluta Sverige till Nato av någon sorts yrkesmässiga skäl. Det skulle innebära en våldsam upprustning med nya kul grejor (tvångsköp av amerikansk krigsmateriel). Okej, det vore åtminstone ett begripligt skäl.

Men vad kan bombliberalerna och högerpartisterna ha för skäl? Det kan ju inte gälla ”säkerheten” eftersom de själva menar att den inte gäller de baltiska Natomedlemmarna. Så vad kan det då handla om, utom att sabotera de sista resterna  av en självständig svensk utrikespolitik och ställa Sverige under amerikanskt befäl? Läs artikel

Finnish Air Force F/A-18 Hornets will train with a United States Air Force KC-135 Stratotanker aerial refueling aircraft on 24–27 January 2022.

The Finnish Air Force conducts an air-to-air refueling (AAR) exercise with the United States Air Force two times a year. The objective of the exercises is to provide fighter pilots with AAR proficiency and currency training opportunities. Finnish F/A-18 pilots complete an AAR qualification as a part of their training. Läs artikel

Russia will ask NATO to clarify whether it intends to implement key security commitments, Foreign Minister Sergey Lavrov said on Sunday (Jan 30), after Moscow said the alliance’s response to its demands did not go far enough. […]

Today, through the Foreign Ministry, we are sending an official request to our colleagues in the Alliance and the OSCE, urging them to explain how they intend to implement (their) commitment not to strengthen their security at the expense of the security of others,” Lavrov said on state television.

”If they do not intend to do so, then they should explain why. This will be a key question in determining our future proposals, which we will report to the Russian President Vladimir Putin,” Lavrov said.

Russia will seek from the West not just promises, but legally binding security guarantees, ”that would ensure security on the entire European continent, with full, equal regard to Russia’s legitimate interests”, Lavrov said. Läs artikel

En sammanställning som Energimyndigheten gjort för TT:s räkning visar att andelen råolja som importerats från Ryssland minskat kraftigt de senaste åren. För tio år sedan motsvarade importen från Ryssland drygt hälften av vår inhemska användning, men i dag är siffran bara nio procent.

Samtidigt har importen från vår västliga granne Norge stadigt ökat. Förra året var 73 procent av all råolja som importerades därifrån. Det kan jämföras med 21 procent år 2011. Det tredje största importlandet är USA med sju procent.

Omviktningen mot mer Nordsjöolja bestäms av företagen som importerar olja till Sverige. Läs artikel