Når Russland og USA kommuniserer åpent i media, blir du dratt inn i et stormaktsspill, ifølge tidligere etterretningsoffiser.

– At de går ut med så en sånn krigsretorikk kan bidra til at befolkningen i Europa utsettes for et krysspress i spørsmålet om hvem man skal tro på. Dermed blir innbyggerne brikker i det pågående stormaktsspillet, sier Tormod Heier.

Han har jobbet i 13 år med etterretning og er professor ved Forsvarets høgskole. […]

Julie Wilhelmsen er seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt. Hun har forsket på russisk utenrikspolitikk. Agendaen bak all informasjonen er vanskelig å tolke.

Hun mener det blir vanskeligere å holde balansen og analysere konflikten med et kritisk blikk og nok distanse til alle aktørene som deltar.

– Det blir et større på press på å ta side og fordele skyld i stedet for å analysere. Läs artikel

Flyktninghjelpen er sterkt kritisk til at enkelte land trekker ut OSSE-observatører fra Ukraina. – Hele poenget er å være på plass når spenningen øker, sier generalsekretær Jan Egeland.

USA har valgt å trekke ut sine 46 OSSE-representanter fra Ukraina. Storbritannia og Danmark har allerede trukket sine representanter ut av Øst-Ukraina.

– Hva slags signal er dette å sende? Vi kan ikke dra fra landet nå, vi må dra til landet. Hele poenget er å være på plass når spenningen stiger, sier generalsekretær i Flyktninghjelpen, Jan Egeland til Vårt Land. […]

Egeland er svært kritisk til at det er det militærpolitiske spillet som har dominert pressedekningen og det han kaller den retoriske dynamikken: At man forbereder seg mer og mer på krig. Konsekvensen av denne dynamikken blir at flere trekker sine folk ut av landet, sier han.

– Ukraina har også bedt om at man ikke overdriver krigshissing – på noen side, sier Egeland. Läs artikel

Frankrike meddelade under torsdagen att de militärt kommer lämna Mali. Detta beslut påverkar inte det svenska bidraget till den franskledda Task Force Takuba-insatsen. […]

Frankrikes beslut att militärt lämna Mali påverkar inte det svenska bidraget som enligt plan avvecklar verksamheten under första kvartalet 2022, för att sedan resa hem. Det politiska mandatet för den svenska insatsen är på drygt ett år och insatsen inleddes i februari 2021. Läs pressmeddelande

14 europeiska länder har beslutat att dra bort sina styrkor från Mali, som numera styrs av en militärjunta. Den franskledda styrkan Task Force Takuba lovara att fortsätta sin kamp mot jihadister i Sahelområdet från baser i andra västafrikanska länder.

Frankrike och dess europeiska bundsförvanter har äntligen fått nog av militären i Mali, som grep makten i en militärkupp år 2020, med löften om en snar återgång till demokrati. […]

Beslutet om ett uttåg fattades den här veckan under ett möte mellan Frankrikes president Emmanuel Macron, flera europeiska regeringschefer samt en rad afrikanska ledare från Sahel regionen. Mötet hölls inför toppmötet mellan EU och Afrikanska Unionen som inleds på torsdag i Bryssel.

Deltagarna var överens om att lägga skulden för uttåget på juntan i Mali, som anklagas för obstruktion och för att ha en dold agenda då de bjöd in ryska legosoldater.

– Det finns inte längre politiska, ekonomiska eller lagliga förutsättningar att fortsätta kampen mot terrorism i Mali, konstaterar Frankrike och dess allierade i ett gemensamt uttalande. […]

Franska militärkällor säger att soldaterna från Barkhaneoperationen samt Task Force Takuba, sannolikt förflyttas till baser i grannlandet Niger och till länder vid Guineabukten. Läs artikel

Här om veckan genomfördes stabs- och ledningsträningsövningen Geltic Bear, en av Hemvärnets största övningar. Normalt genomförs övningen centralt men på grund av dåvarande restriktioner övade hemvärnsbataljonerna enskilt ute i landet.

Vanligtvis samlar övningen hundratals hemvärnssoldater och aktörer från civila myndigheter tillsammans med ledningsstab i Enköping. Övningen fokuserar på bataljonsstabernas ledningsförmåga vid fred, kris och väpnat angrepp. På grund av restriktionerna som rådde under övningen befann sig respektive hemvärnsbataljon utspridda i regionen. Fokus på årets övning låg istället på konkreta beredskapshöjande åtgärder och kontroller. Syftet med övningen var att snabbt kunna påbörja ledning och lösa uppgiften. Läs pressmeddelande

Tomorrow (17 February), the Security Council will hold a briefing on the situation in Ukraine. Russia is organising the meeting to mark the seventh anniversary of the “Package of Measures for the Implementation of the Minsk Agreements”, also known as the Minsk II agreement, adopted on 12 February 2015, and to discuss its implementation. […]

Russia and Ukraine hold divergent interpretations of the Minsk agreement, particularly regarding the sequencing of steps for its implementation. Moscow insists that Kyiv must first implement the political provisions and enact constitutional amendments recognising the “special status” of Donetsk and Lugansk. Kyiv maintains that security measures take precedence, and that a ceasefire must be established with Ukraine regaining control of its territory. Läs artikel

[…] Hun benekter at det finnes allierte baser i Norge.

– Ikke har vi ikke bedt om det heller. Det er helt spesielt for Norge som Nato-land. Vårt forsvarskonsept baserer seg på en annen modell. Vi får forsterkninger når vi trenger det. Det vil si: I krise eller krig.

For dette skal fungere må Norge øve og trene i fredstid sammen med de allierte.

– Forhåndslagre, planverk og infrastruktur må også stå klare. Dette kan ikke improviseres når en krise er et faktum. Da er det for sent. Derfor øver og trener allierte mer i Norge enn for noen år siden. Men samtidig vesentlig mindre enn under den kalde krigen, sier Huitfeldt og er klar på at dette systemet ikke er en uthuling av basepolitikken.

– Det er en forutsetning for basepolitikken. Nettopp fordi vi ikke har baser, har vi øvelser. Det ble slått fast da vi gikk inn i Nato i 1949. Vi har alltid tilpasset oss sikkerhetsklimaet. Det er viktig også i dag. Omfanget av alliert trening og øving i Norge har alltid svingt. Også disse siste årene. […]

Derfor mener hun at tilleggsavtalen om forsvarssamarbeid med USA  (Supplementary Defence Cooperation Agreement – SDCA) er så viktig.

– Den gjør det mulig for amerikanerne å investere i tiltak som vil bidra til forsterkning av Norge dersom vi skulle trenge det. Vi trenger infrastruktur til å kunne motta forsterkninger. Det er dette avtalen skal bidra til. Läs artikel

Läs också kommentar till uppgörelsen mellan Norge och USA om baser i Norge.

– Jeg synes det er oppsiktsvekkende at amerikansk etterretning er med på å hausse opp en krigsfrykt, og spørsmålet er hvilke amerikanske interesser som ligger til grunn for denne tilnærmingen, sier oberstløytnant og professor Tormod Heier ved Forsvarets høgskole til NTB.

Diplomatiet har den siste tiden jobbet på høygir på kryss og tvers av land og kontinenter i et forsøk på å holde dialogen varm mellom Russland og Vesten. Mens europeiske ledere har tydd til forsiktig optimisme i forsøk på å senke spenningsnivået, har tonen vært langt mer pessimistisk fra den andre siden av Atlanterhavet.

Kontrasten er veldig synlig og oppsiktsvekkende, sier Heier. Han mener USAs retorikk bidrar til allmenn bekymring i Europa om at kontinentet nå står like overfor en krig.

– Det blir vanskeligere å finne kompromisser som gjør at alle parter kan komme ut av krisen med æren i behold. Det blir vanskeligere for de mer pragmatiske kreftene å vinne fram, de kreftene som forsøker å se saken fra to sider, sier han. Läs artikel

Det ble en dramatisk første dag av Natos forsvarsministermøte. Under den avsluttende pressekonferansen varslet Nato-sjef Jens Stoltenberg at Nato planlegger å utplassere nye kampstyrker i Sør- og Øst-Europa. […]

Men dramaet startet et døgn tidligere.

Da besøkte den tyske forbundskansleren Olaf Scholz Kreml og ble tilbudt plass rundt det nå berømte langbordet til Vladimir Putin. Men det var hverken møtet eller langbordet som skapte overskrifter den dagen. Derimot en rekke uttalelser Scholz kom med overfor tysk presse etter møtet.

Der sa han blant annet at det er vår fordømte plikt å avverge en krig i Europa.

– Fakta er at alle som er involvert i dette, vet at Nato-medlemskap for Ukraina ikke er på agendaen. Derfor kan vi heller ikke ha en militær konflikt over et spørsmål som ikke er på agendaen, fortalte Scholz tyske medier. […]

Nå innrømmer også den norske forsvarsministeren, Odd Roger Enoksen at medlemskap for Ukraina ikke er aktuelt:

– Medlemskap for Ukraina er ikke på Natos bord og ingen sak i dag, sier han til Aftenposten.

– Men hva med Norge? Er Norge for eller mot at Ukraina skal bli Nato-medlem?

– Ukrainsk medlemskap i Nato er ikke på agendaen i dag. Läs artikel