Det nya språket. En tidskommentar

Anders Björnsson

Under krig och krigsliknande tillstånd bryter konsensus och lagstiftning samman. Det händer också med språket. Man debatterar inte, man attackerar. Så har det blivit inför och under Ukrainakriget. Den erfarna ledarskribenten Barbro Hedvall tycker sig ha urskilt ”ett drag av illvilja […] i den politiska diskussionen” (Dagens Nyheter 7/3) Den mindre erfarna Paula Neuding citerar (Svenska Dagbladet 7/3) med gillande en brittisk Rysslandshatare som anser att förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder ”stinker” och att han borde förvägras inresa till Storbritannien och USA. Anledningen är att han har lett ett ryskt-europeiskt energikonsortium, och alla vet ju att ryssar stinker – av vitlök, eller hur?

Det kommer säkert att göras lingvistiska undersökningar om hur det politiska språkbruket under dessa tider av världspolitisk högspänning har förskjutits över lag, och någon borde kanske redan idag i Victor Klemperers anda samla och systematisera belägg för hur tidsanda och krigshändelser har påverkat språkanvändningen – också i Sverige. Rysslands angreppskrig mot Ukraina kan tyckas bekräfta bilder av ryssen och det ryska samhället som rasligt annorlunda och motbjudande.

Läs mer

Norway intends to keep seaports open to Russian ships, thebarentsobserver.com

[…] The Norwegian government this week decided to keep its seaports open to the Russians. According to Vestre, the fisheries are utmost important and a ban on Russian ships would have serious consequences for local Norwegian industry.

He argues that the decision will remain in place even if the EU decided to introduce a ban on Russian vessels in European ports.

“If the EU comes to a conclusion that is different from the Norwegian, then that will not automatically mean that the Norwegian government follows the EU,” he says. Läs artikel

What Is Article 5 and How Does it Shape NATO’s Ukraine Response? usnews.com

[…] The charter stipulates that member countries will assist the attacked party “by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area.”

Importantly, each nation gets to determine how they will respond, Sloan says. It’s not an automatic commitment to do anything specific in terms of an attack.

And invoking Article 5 is not automatic.

After a country is attacked, they would come together with the other alliance members and see if all 30 member countries would agree to regard the situation as an Article 5 case. That human element ensures further protection that an accident or a mistake doesn’t result in a wider war. Läs artikel

Nato 70 år

Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en artikel om Nato som tidigare legat på sajten. (Utgivarna)

Den kanadensiske historikern Timothy Andrews Sayle har lägligt utkommit med boken Enduring Alliance. A History of NATO and the Postwar Global Order (Cornell University Press 2019).

I mars 1948 inträffande den så kallade Pragkuppen: det tjeckiska kommunistpartiet grep makten i Tjeckoslovakien. En månad senare krävde Stalin att Norge skulle sluta en pakt med Sovjetunionen. Samma månad hade Finland ingått VSB-avtalet, det vill säga ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd, med grannen i öster. Den brittiske utrikesministern Ernest Bevin, som aldrig trodde att Sovjetunionen skulle starta något krig, var dock orolig för i första hand de nämnda påtryckningarna mot Norge.

Läs mer

Andersson om Nato-medlemskap: Skulle destabilisera säkerhetsläget, svt.se

En svensk ansökan om Nato-medlemskap är inte aktuell. Det uppgav statsminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff på tisdagseftermiddagen.

– I det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa.

Statsminister Magdalena Andersson beskrev på tisdagens pressträff Rysslands agerande i Ukraina som ”en alltmer brutal och urskillningslös krigsföring som drabbar civila”.

– Rysslands krig är olagligt. Krigets lagar måste gälla. Våldet mot civila måste omedelbart upphöra, säger Andersson.

Statsministern bekräftade även att leveranser av militär materiel från Sverige har fullföljts och berättade att man nu undersöker ytterligare möjligheter att stötta Ukraina, bland annat för att stärka deras motståndskraft mot cyberattacker.

När det kommer till den försvarspolitiskt brännheta och omdebatterade frågan om Nato-medlemskap säger regeringen fortsatt nej till att starta en diskussion. Magdalena Andersson menar att en svensk ansökan om att gå med i försvarsalliansen skulle ha en negativ påverkan på det rådande säkerhetsläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa. […]

Andersson meddelade att Sverige och Finlands regeringar inför EU-toppmötet med Europeiska rådet i Frankrike senare i veckan har skrivit ett gemensamt brev till övriga medlemsländer. Detta för att påminna de andra länderna om och understryka vikten av EU:s gemensamma försvarsklausul som finns inskriven i Lissabonfördraget. Den innebär att EU-länderna är skyldiga att ge stöd och bistånd ”om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium”.

– Det handlar om att understryka att den klausulen finns, säger Magdalena Andersson. Läs artikel

En række partier kræver flere værnepligtige: – Truslen er rykket tættere på, siger Venstre, nyheder.tv2.dk

Truslen fra Rusland betyder ifølge mange partier, at vi skal opruste antallet af værnepligtige. Forsvaret vil ikke svare på, om de ønsker det.

Der er behov for, at flere danskere trækker i militæruniformen og aftjener værnepligt. Og Ruslands invasion af Ukraine viser, at det haster.

Sådan lyder det tirsdag fra en række partier i Folketinget. Det sker fem dage efter, at Vladimir Putin lancerede sit angreb på nabolandet Ukraine.

– For Venstre er det helt afgørende, at der kommer flere værnepligtige. Det er vigtigt at have noget at trække på, hvis vi kommer i en særlig situation, hvor vi bliver udfordret, siger Venstres forsvarsordfører, Lars Christian Lilleholt, til TV 2. […]

I 2021 var der omkring 4700 værnepligtige i Danmark fordelt på både hæren, søværnet og flyvevåbnet, og de senere år har alle meldt sig frivilligt.

Det samlede antal af værnepligtige var til sammenligning over 6000 i år 2009. Venstres Lars Christian Lilleholt vil ikke lægge sig fast på, hvor mange flere værnepligtige, der skal til. Det skal Forsvarets ledelse være med til at vurdere, mener han.

Hos Det Konservative Folkeparti mener forsvarsordfører Niels Flemming Hansen også, at det blandt andet i lyset af krigen i Ukraine er afgørende at få flere værnepligtige. […]

Modsat Venstre vil han gerne sætte tal på, hvor mange flere, der skal til. Næsten en fordobling af de nuværende 4700, så vi ender på cirka 8000 værnepligtige, er målet for de konservative. Läs artikel

Nej, vår matberedskap är inte god. Folke Schimanski efterlyser bättre samhällsplanering, hd.se

Folke Schimanski, journalist knuten till kultursidan

[…] På grund av Ukrainakriget överlade landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) nyligen med livsmedelsbranschen och andra aktörer om hur man ska förhålla sig till eventuella störningar av matimporten. Hon fastslog att ”vår beredskap är god”, men att det kan bli indirekta återverkningar av kriget och då gäller det att agera. Vad hade hon tänkt sig konkret? Precis som under pandemin tänker regeringen synbarligen reaktivt, inte proaktivt. […]

Under pandemins början såg vi lystet på de rejäla finska lagren av skyddsutrustning. Nu finns återigen anledning att snegla åt Finland. Till skillnad från Sverige behöver landet bara importera cirka 20 procent av sin mat. I Finland har man heller inte avvecklat sina beredskapslager utan hållit fast vid dem sedan nittiotalet, då ett övergripande organ kallat Försörjningsberedskapscentralen skapades för all sorts försörjning, från sjukvård till drivmedel. Dit hör ansvaret för ett genomtänkt system av lager, bland annat av spannmål, som är så stora att Finland vid behov kan skicka spannmål till krisdrabbade områden i världen.

I Sverige uppmanas vi enbart att läsa broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Huvudansvaret läggs på oss själva. Vi riskerar att bli en nation av preppare. MSB ber oss att ”preppa solidariskt”, det vill säga inte bunkra för mer än en vecka. Vad gör vi om krisen varar längre? Läs artikel

Backfilling NATO MiG Transfers to Ukraine Not Quick or Easy, airforcemag.com

If Poland, Romania, or other NATO countries transfer their Russian-made combat airplanes to Ukraine, “backfilling” those jets with American-made fighters, as Secretary of State Antony Blinken has suggested, wouldn’t happen rapidly.

Blinken, appearing on a number of Sunday TV talk shows, said Poland has a “green light” from the U.S. to send some of its obsolete, Russian-made jets to Ukraine. The U.S. would in turn “backfill” the aircraft so Poland or other countries wouldn’t have a deficit of combat air power for themselves. Läs artikel

Orban allows deployment of NATO troops in western Hungary, aljazeera.com

Hungary’s Prime Minister Viktor Orban has signed a decree allowing NATO troops to be deployed in western Hungary and weapons shipments to cross its territory to other NATO member states.

The change of government policy forced by the Ukraine crisis was announced on Monday in the official gazette despite a close relationship with Russia.

The document allows the NATO Response Force to be stationed west of the Danube River and Hungarian airspace to be used for transit. But any personnel or gear headed to Ukraine can only transit through or over Hungary if it then heads to another NATO country and then crosses that country’s border into Ukraine.

The policy is in keeping with Orban’s efforts to stick with NATO policy while also “keeping Hungary out of the war”.

Last month, Hungary’s foreign minister Peter Szijjarto said that permitting the transit of weapons to Ukraine would jeopardise “the security of Hungary and the Hungarian community in Transcarpathia”, referring to a region in western Ukraine. Läs artikel

Österrike: Nato inte aktuellt, svd.se

Österrike kommer inte att gå med i Nato. Kriget i Ukraina har inte ändrat politikernas syn på ett medlemskap.

– Det är slutdiskuterat i frågan, säger förbundskansler Karl Nehammer.

Medan diskussionerna om ett eventuellt medlemskap i Nato de senaste dagarna har gått på högvarv i Sverige och Finland har ett annat västeuropeiskt land satt ner foten.

– Österrike var neutralt, Österrike är neutralt och Österrike ska fortsätta att vara neutralt, säger förbundskansler Karl Nehammer från konservativa ÖVP.

– För min del är därmed frågan överspelad, fortsätter han på en presskonferens enligt nyhetsbyrån APA.

Ledaren för landets näst största parti socialdemokraterna SPÖ, Pamela Rendi-Wagner, håller med och stänger även dörren för att Österrike ska ingå i en gemensam militär EU-insats.

– Vår neutralitet är inte förhandlingsbar, säger hon. Läs artikel

Vem hör till reserven? 10 frågor och svar om reservisterna i finska försvaret, svenska.yle.fi

Kriget i Ukraina har fått många finländare att fundera på sin egen roll i vårt lands försvar och många har kontaktat Försvarsmakten med frågor kring hur de kan delta i repetitionsövningar.

Reserven består av alla de dem som har slutfört sin beväringstjänst och alltså är värnpliktiga. När de blir civila så flyttas de till reserven. Till reserven hör cirka 870 000 soldater, varav 280 000 soldater hör till försvarsmaktens krigstida styrka.

Den krigstida styrkan består av reservister som är aktivt placerad i en trupp, det vill säga ifall det skulle bli krig så skulle dessa personer ha en färdigt utnämnd krigstida placering inom försvarsmakten. Det är också de som hör till den krigstida styrkan som blir kallade till repetitionsövningar i första hand. Läs artikel

Alliansfria allianspolitikens dilemma, corren.se

Hans Zettby, före detta yrkesofficer

[…] Vid 1980-talets början var försvarets andel av BNP fortfarande tre procent. I dag utgör försvarsutgifterna cirka 1 procent av BNP. Det svenska försvarets styrka och beredskap dimensionerades under kalla krigets första decennier utifrån målsättningen att kunna avskräcka en motståndare från anfall i enlighet med den så kallade marginaldoktrinen. Försvarsmakten skulle även på egen hand kunna avvärja ett angrepp eller, om nödvändigt, utkämpa ett fördröjningskrig i väntan på hjälp. Neutralitetspolitikens trovärdighet förutsatte alltså både en konsekvent utrikespolitik som manifesterade en politisk vilja att stå utanför konflikter och en förmåga att på egen hand motstå påtryckningar och försvara landet.

Solidaritetsdeklarationens löften och de öppna förberedelserna för militär samverkan med andra stater gör att det idag finns goda skäl för Ryssland att anta att Sverige inte kommer att stå utanför en konflikt mellan Ryssland eller något EU-medlemsland eller nordiskt land. Läs artikel