Ryssland finns militärt i Barents hav, Norska havet och Nordatlanten. Norden är omfattat. Detta stämde med den ryske utrikesministern Lavrovs uttalande den 14 januari: Nordiska länders neutralitet skapar stabilitet i Nordeuropa.

USA och Ryssland avgör krig eller fred och hotar världsfreden. Det är därför Sverigedemokraterna och Socialdemokraternas kvinnliga statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde har så rätt. Sverige behöver ett självständigt försvar och vi ska värna om vår politiska militära alliansfrihet. […]

Eftersom Rysslands missilrobotar kan nå vårt territorium fem till trettio minuter efter utskjutning från ryskt territorium kan vårt insatsförsvar och eventuellt tillförda Nato-förband till del slås ut i ett ryskt första slag. Ryssland behöver Sverige i defensivt syfte mot USA om krig skulle utbryta.

Stormakter kan man inte lita på. Om krig utbryter; vem börjar? Rysslands kärnvapen kan bestämma. Läs artikel

Den amerikanska jagaren USS Forrest Sherman (DDG 98) genomför ett örlogsbesök i Stockholm. Besöket i Stockholm är ett rutinbesök där fartyget går i hamn för att bunkra bränsle och andra förnödenheter, samt för att ge besättningen möjlighet till återhämtning efter en längre tid till sjöss.

USS Forrest Sherman och hennes systerfartyg USS Donald Cook (DDG 75) opererar sedan en tid tillbaka i Östersjön. Jagaren är av Arleigh Burke-klass som har en avancerad förmåga att både upptäcka och bekämpa fientliga mål så väl i luften som på land, samt både på och under havsytan. Fartygens vapensystem och sensorer är också utvecklade för att kunna verka på långa avstånd. Läs pressmeddelande

Målet med de nuvarande ekonomiska sanktionerna är att straffa Ryssland ekonomiskt. Putins krig ska bli dyrt, åtgärderna ska knuffa honom till förhandlingsbordet vid den belarusiska gränsen. Att frysa ryska oligarkers tillgångar och straffa människor med kopplingar till Putinregimen är en sak. De nuvarande sanktionerna slår mycket bredare.

Till viss del är detta förstås oundvikligt.

Västvärlden har till exempel sett till att Putin inte kommer åt stora delar av den ryska valutareserven. Detta gör hans krigföring svårare. Men det leder också till att den ryska centralbanken inte kan försvara värdet på den ryska valutan. Resultatet av detta: högre räntor och dyrare varor, kommer betalas av det ryska folket. Läs artikel

I kölvattnet av invasionen av Ukraina har det europeiska rådet meddelat att ryska medierna RT, tidigare Russia Today, och Sputnik News ska blockeras av unionens medlemmar.

Kort därefter gick Post och telestyrelsen, PTS, ut med att svenska operatörer måste börja blockera innehållet från ovan nämnda ryska sajter.

Telia, Sveriges största operatör, har meddelat att de ryska sajterna har filtrerats bort sedan i onsdags, och alltså inte är tillgängliga för operatörens kunder. Även Tele2 och Telenor blockerar sidorna på DNS-nivå. Också Tre förhindrar sina kunder från att komma åt RT och Sputnik News.

Hos bredbandsleverantören Bahnhof vänder man sig dock mot åtgärden. Bolagets ofta frispråkige vd Jon Karlung menar att beslutet är fel, och att det kan leda till ett slags kapprustning av nätcensur.

– Jag delar synen att Ryssland bedriver en vidrig propaganda- och desinformationskampanj. Men jag är övertygad om att det enda rätta motmedlet är mer öppenhet och demokrati, inte censur och blockering. Ska vi också börja göra listor på åsikter som inte är godtagbara och ska filtreras bort? […]

– Jag är inte säker på att den här typen av blockering är förenlig med informationsfriheten som är inskriven i svensk grundlag. Det är fortfarande många aspekter av frågan som är oklara, och där vi behöver mer vägledning från PTS, säger han. Läs artikel

En undersökning redovisad i senaste numret av Fokus visar att 60 procent av svenska folket är beredda att aktivt försvara sig och Sverige om vi invaderas av en utländsk makt.

[…] Vi frågade Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet sedan år 2001 och författare av bl.a. ”Finlands historia – Linjer, strukturer, vändpunkter”, vad den moderna finska historieforskningen säger om krigen och Finlands handlande och beslut mellan 1939 och 1945.

Den 13 mars 2022 har det gått 82 år sedan vinterkriget tog slut. Varför är händelsen så viktig att minnas?

–Vinterkriget 1939–1940 uppfattas än i dag som den mest traumatiska men paradoxalt också som den mest hoppingivande upplevelsen i det självständiga Finlands historia. Landets värnpliktsarmé lyckades mot alla odds ensam stoppa en massiv sovjetisk invasion av landet under de 105 dagar långa kriget. Detta stärkte hela befolkningens försvarsvilja, läkte de sår som inbördeskriget 1918 hade förorsakat och är alltjämt den avgörande orsaken till att finländarna förlitar sig på en allmän värnplikt.

Varför drogs Finland med i fortsättningskriget 1941–44?

–Efter vinterkriget försökte Finland och Sverige ingå ett försvarsförbund, men Sovjetunionen motsatte sig detta, eftersom Stalins målsättning alltjämt var att invadera Finland. Efter att Sovjetunionen sommaren 1940 hade slutfört sin invasion av de baltiska länderna började Tyskland visa intresse att stödja Finland, vilket gjorde att när Finlands statsledning senhösten 1940 erbjöds möjligheten att delta i ett anfallskrig mot Sovjetunionen gick man med på detta. Alternativet hade nämligen varit att landet blivit en central krigsskådeplats i den åstundande konflikten mellan de två diktaturerna. Läs intervjun

Ruslands viceudenrigsminister, Sergej Ryabkov, kalder vestlige våbensendinger for ”legitime” mål. Det skriver britiske Sky News lørdag.

Ifølge mediet siger han, at Rusland har ”advaret USA om, at det ikke blot er et farligt træk at få sendt våben fra lande”, som USA i hans øjne i praksis styrer.

Han mener også, at det ”er en handling, som gør disse konvojer til legitime mål”.

Det fremgår ikke, om Rusland anser vestlige sendinger uden for Ukraine for at være legitime mål. Men det er der ikke umiddelbart noget, der tyder på.

Ryabkov siger ifølge Sky News, at amerikanske sanktioner mod Rusland ”er et hidtil uset forsøg på at skade forskellige sektorer af Ruslands økonomi”. Men Rusland vil gå behersket frem for ikke at skade sig selv, lyder det videre. Läs artikel