[…] Ewa Stenberg: Jag hörde att Finland fått ett besked från USA om att detta inte är en väl vald tidpunkt för att söka Nato-medlemskap. Stämmer det?

– Det är viktigt när man gör en sådan analys, att man tar hänsyn till att det inte innebär några onödiga risker eller att det eskalerar situationen. Det beror förstås mycket på hur kriget går i Ukraina och vad Natos inställning är. Vi har ingen klar tidtabell eller något sådant. Om det är riksdagens vilja att ha Nato-medlemskap, då går det utrikespolitiska ledarskapet till presidenten och regeringen, som får analysera situationen.

Ewa Stenberg: Har Finland fått en signal från USA om tidpunkten?

– Jag vill inte gå in på detaljer om de kontakter vi har med USA och andra Nato-länder. Men det pågår förstås hela tiden en dialog om processen och våra tankegångar.

Väljaropinionen i Nato-frågan har tagit en dramatisk vändning i Finland. Ja-sidan har stigit till 62 procent, medan nej-sidan krympt till 16 procent.

– Finländare är mycket säkerhetsorienterade människor. När något händer frågar sig människor – tänk om det händer också vid vår gräns? Hur ska vi reagera, vad ska vi göra? Nu ställer sig finländare samma fråga om Ukraina. De säger ”ok, vi förstår att Finland är ganska starkt när det gäller konventionella vapen och har en stor reserv på 280 000 män. Men vad händer om det gäller kemiska vapen eller taktiska kärnvapen? Är vi förberedda då?” Det är frågor som man som regering måste ha något slags svar på, säger Pekka Haavisto. Läs intervjun.

Regeringen tar initiativ till överläggningar med riksdagens partier för att diskutera det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.

[…] Någon MÖP, alltså militärt överintresserad person, är jag inte, men redan som ung röd pacifist blev jag för ovanlighetens skull övertygad av min (ännu rödare) pappa i en mycket het och mycket hetsig diskussion om försvaret. Hans argument för alliansfrihet och ett starkt försvar baserat på allmän värnplikt som en garanti för demokratin fick mig att helt ändra åsikt i denna fråga, och denna övertygelse har följt mig genom livet. Med facit i hand och den ryska återuppväckta björnen på bara två flygtimmars avstånd kan jag nu bara säga: ”Vad var det jag sa?” Det ligger inte minsta spår av triumf eller glädje i det, vilket ju kan vara fallet i andra sammanhang när det visar sig att man har haft rätt hela tiden (även om det med åren har blivit alltmer oviktigt att få rätt). Nej, nu känner jag mig mest ledsen och orolig och lite uppgiven, för nog kunde vi haft råd med ett aktivt försvar under dessa förlorade år? Dessutom vet vi ju att det i allmänhet tar mycket längre tid och kostar mycket mer att bygga upp än att riva ner. […]

Det kan vara lätt att bara ge upp inför en till synes övermäktig motståndare, och man kan ju undra vad vi skulle ha att komma med om det otänkbara och ofattbara hände, precis som nog många av oss tänkte i början av Rysslands invasion av Ukraina – den som skulle bli en promenadseger för Ryssland. Men ukrainarna svarade, både civilt och militärt. Med största säkerhet räcker det inte. Men för Ryssland har det börjat likna en pyrrhusseger, en sådan som kostar mer än den smakar. Tack vare ukrainskt försvar och motstånd. Läs artikel

Regering och riksdagens åtta partier är överens – det militära och civila försvaret stärks med uppåt tre miljarder kronor i år.

Och Försvarsmakten får klartecken att beställa försvarsmateriel för över 30 miljarder fram till 2030.

Överenskommelsen har drivits fram av Rysslands invasion av Ukraina.

– Det här är en jättestark signal till omvärlden, att alla partier står bakom. Det uppskattar jag, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Uppgörelsen gör det möjligt att snabbt beställa olika slags ammunition, fortsätta att utveckla satsningen på Gotland och stärka uthålligheten i Försvarsmakten, framhåller han. Samtliga riksdagspartier står nu bakom en kraftig upprustning av försvaret, en unik händelse. Läs artikel

Internationella domstolen i Haag, ICJ, har beslutat att Ryssland omedelbart måste upphöra med sina militära handlingar i Ukraina.

FN-domstolen uttryckte stor oro för den ryska invasionen och gav exempel på attacker mot bostäder, sjukhus, civila som barn, kvinnor och äldre.

Domstolen prövar tvister mellan länder och gick i alla väsentligheter på Ukrainas begäran. Läs artikel

Kaczynski, vice premiärminister i Polen, är tillsammans med Polens, Tjeckiens och Sloveniens ledare på besök i Ukrainas huvudstad Kiev, och uttalandet kommer på en pressträff efter deras möte med president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tycker att vi behöver ett fredsbevarande uppdrag från Nato – eller till och med från en större internationell struktur – men ett uppdrag som ska kunna försvara sig och som ska verka på ukrainskt territorium, som är i detta land med godkännande av presidenten och Ukrainas regering, säger Kaczynski. […]

Liknande budskap kom från de andra ledarna.

– Vi är här för er strid är också vår strid. Ni försvarar inte bara ert hemland, ni försvarar inte bara Ukrainas och Europas territorium. Ni försvarar också något som vi kallar fundamentala europeiska värderingar, säger Sloveniens Janez Jansa. Läs artikel

Statsminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte ytterligare vapen till Ukraina. Regeringen har nu fått svar från Försvarsmakten om vad som mer kan skickas till Ukrainas militär. […]

Men Försvarsmakten har av försvarsminister Peter Hultqvist fått i uppdrag att se över vad Sverige kan bidra med ytterligare. Och Försvarsmakten bekräftar nu att man skickat en sådan lista till Försvarsdepartementet.

”Svaret är inskickat till regeringen och vi inväntar nu deras beslut”, skriver Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten i ett sms. Enligt uppgift till SVT fick regeringen en ny lista med önskemål från Ukraina i början av mars. På den listan ska återigen pansarvärnsroboten Robot 57, som tagits fram av Saab och ett brittiskt företag, finnas. Likaså luftvärnsroboten 70/90 samt olika stridsvagnsminor bland annat.

På en pressträff tidigare i dag sa statsminister Magdalena Andersson att det kan bli aktuellt med fler leveranser.

– Jag utesluter inte ytterligare vapenstöd från Sverige. Läs artikel

Ukraina och Ryssland förhandlar om 15 punkter som kan leda till att den ryska invasionen avbryts.

Ett ryskt krav är ukrainsk neutralitet, och löfte om att inte söka medlemskap i Nato, skriver den amerikanska tidningen Financial Times. Men Ukraina säger att förslagen får stå för Ryssland.

Förhandlingar fortsätter mellan Ryssland och Ukraina, troligen i olika former, samtidigt som de ryska attackerna pågår med snarast ökad styrka. Parterna står långt ifrån varandra, även om vissa antydningar om rörelse kommer.

Men beskeden från både Kiev och från Kreml är mångtydiga.

Financial Times säger sig ha talat med tre personer involverade i förhandlingarna. Bland de 15 punkterna finns också att Ukraina inte ska hysa utländska militära baser eller vapen. I gengäld ska USA, Storbritannien och Turkiet trygga Ukrainas säkerhet. Ukraina konstaterar att Financial Times publicerat ett utkast, men att det handlar om Rysslands förslag:

”Ingenting mer. Ukraina har egna ställningstaganden. Det enda vi kan bekräfta för närvarande är eldupphör, tillbakadragande av ryska trupper och säkerhetsgarantier från ett antal länder”, skriver Mychajlo Podoljak, som är president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare, på sociala medier. Läs artikel

– Ukraina er ikke Nato-medlem. Vi forstår det. Vi har i årevis fått høre at dørene var åpne, men vi har også hørt at vi ikke kunne få bli med. Dette er en sannhet som må erkjennes, sa Zelenskyj i en videokonferanse med militære ledere.

Ett av kravene Russland har stilt, er at Ukraina aldri blir medlem av Nato. Läs artikel

A Russian attack on a NATO country would not inevitably lead to a shooting war between NATO and Russia. That’s because NATO’s deliberation process for invoking Article 5 allows the alliance to set aside small or accidental strikes. And even if NATO does invoke Article 5, each NATO member would decide what, if any, role it takes in the response. […]

So far, the military conflict following Russia’s invasion of Ukraine has remained within the borders of Ukraine. But it may not stay there — and if not, there’s a chance of a military faceoff between Russia and the U.S.-led North Atlantic Treaty Organization, or NATO.

Ukraine is bordered by four NATO members: Hungary, Poland, Romania and Slovakia. (A fifth neighboring country, Moldova, is not a NATO member.) Further north, Russia borders the three Baltic states, each of which belongs to NATO: Estonia, Latvia and Lithuania. […]

Could NATO’s Article 5 require the United States, as the key member of NATO’s military, to wage a direct military fight against Russia? Experts say it could, but they add that there is a considerable gray area that confounds easy assumptions. Article 5 does not lead inexorably to full-scale war; it offers a framework for developing a measured response, with each country deciding what action to take. Läs artikel