A Strategic Compass for Security and Defence For a European Union that protects its citizens, values and interests and contributes to international peace and security, consilium.europa.eu

The European Union is more united than ever. We are committed to defend the European security order. Sovereignty, territorial integrity and independence within internationally recognised borders should be fully respected. Supporting Ukraine in facing Russia’s military aggression, we are showing an unprecedented resolve to restore peace in Europe, together with our partners. A stronger and more capable EU in the field of security and defence will contribute positively to global and transatlantic security and is complementary to NATO, which remains the foundation of collective defence for its members. […]

The solidarity between Member States is reflected in article 42(7) TEU. The EU has to increase its presence, effectiveness and visibility in its neighbourhood and on the global stage through joint efforts and investments. […]

We need to be able to act rapidly and robustly whenever a crisis erupts, with partners if possible and alone when necessary. To that end, we will:
1. Reinforce our civilian and military CSDP missions and operations by providing them with more robust and flexible mandates, promoting rapid and more flexible decision-making process and ensuring greater financial solidarity, while also promoting close cooperation with European-led ad hoc missions and operations. We will strengthen our civilian CSDP through a new Compact allowing for a faster deployment, also in complex environments;
2. Develop an EU Rapid Deployment Capacity that will allow us to swiftly deploy up to 5000 troops into non-permissive environments for different types of crises;
3. Strengthen our command and control structures, in particular the Military Planning and Conduct Capability, and increase our readiness and cooperation through enhancing military mobility and regular live exercises, in particular for the Rapid Deployment Capacity. Läs dokumentet

Rusning till landets frivilligorganisationer, gp.se

Sverige har 18 frivilliga försvarsorganisationer vars uppdrag är att rekrytera och utbilda personal som ska stödja samhället vid kriser, höjd beredskap och krig. Bredden på verksamheten är stor, från Blå stjärnan som har fokus på lantbrukets djur, till Bilkåren och Frivilliga Radioorganisationen.

För den som vill engagera sig i en av de frivilliga försvarsorganisationerna finns det alltså goda möjligheter att hitta något som passar. Sedan kriget i i Ukraina bröt ut har medlems- och intresseansökningarna strömmat in.

Två veckor efter att kriget bröt ut hade Svenska Lottakåren fått 640 nya betalande medlemmar.

– Det är i paritet med vad vi brukar rekrytera på ett helt år, säger Maria Öst som är kommunikatör. Läs artikel

China sends first shipment of humanitarian aid to Ukraine, scmp.com

China says it has sent a first shipment of humanitarian aid to war-torn Ukraine, as Beijing comes under growing pressure to mediate on the Russian invasion.

Foreign ministry spokesman Zhao Lijian said the first batch of a 5 million yuan (US$791,300) emergency aid donation was dispatched from Beijing on Wednesday through the Red Cross Society of China.

The food and other necessities were arranged at the request of Ukraine and would be delivered “as soon as possible through appropriate means”, Zhao told a regular press conference in Beijing.

Zhao also expressed Beijing’s “strong opposition” to the latest sanctions on Russia’s energy sector by the United States, European Union and Britain, and said trade between China and Russia would continue – including oil and gas. Läs artikel

Marinövning vår, forsvarsmakten.se

Marinövning vår är en årligen återkommande övning som tidigare gått under namnet Ubåtsjaktövning. Övningen genomförs i Stockholms södra skärgård 4-8 april med förband från marinen, flygvapnet och Finland.

Marinövning vår är den första större marinövningen för året och syftet är att träna operatörerna i sina respektive befattningar samtidigt som skarp sjöövervakning genomförs i området. Fokus kommer att vara ubåtsjakt men även andra förmågor tränas, som till exempel luftförsvar och fördjupning av samarbetet med Finland.

Flera förband från svenska marinen deltar i övningen samt helikopter från Helikopterflottiljen och fartyg från Finland. Totalt ett 20-tal fartyg, tung- och lätt helikopter (Hkp 14 och HKP 15) samt landbaserad logistik- och ledningsförmåga. Det totala antalet svenska deltagare är runt 600 personer. Finland deltar med tre till fyra ytstridsfartyg. Läs pressmeddelande

Baltops 2022, forsvarsmakten.se

Baltops är en årligen återkommande marinövning. Årets upplaga genomförs den 5-16 juni i mellersta och södra Östersjön samt på strandnära landövningsområden i Tyskland, Sverige, Polen och de baltiska staterna.

Under Baltops 22 deltar Sverige tillsammans med ett antal Nato-anslutna länder genom ett partneravtal med Nato. Därigenom stärker vi relationen och förbättrar samarbetet med våra partners. Övningen genomförs varje år i och kring Östersjön och Sverige har deltagit sedan mitten av 1990-talet.

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att vidareutveckla det internationella samarbetet samt att integrera försvarsgrenarnas möjlighet att delta i Natos insatsstyrkor. Läs pressmeddelande

Irland och Österrike avfärdar Nato-debatt, dagensarena.se

Invasionen av Ukraina har utlöst en livlig debatt om Sveriges alliansfrihet. Vi har blickat ut mot Europa för att ta reda på hur det låter i andra länder.
– Vi har övertalat oss själva att vår neutralitet på något sätt försvarar oss, säger irländsk expert. […]

Förutom Sverige och Finland är även Irland och Österrike två EU-länder utan Nato-medlemskap och med en stark neutralitetsprincip. Dagens Arena har pratat med tre experter därifrån om hur debatten och diskussionen låter där.

Heinz Gärtner, professor i statsvetenskap vid Universität Wien, berättar att det råder stark konsensus bland landets stora partier när det gäller att bevara landets neutrala status.

– Invasionen av Ukraina har lett till debatt här också. Men den började huvudsakligen i nyhetstidningarna. Det finns några journalister som är emot neutralitet men de använder argument som redan använts under lång tid. Det politiska etablissemanget och alla stora partier vill att vi håller fast vid neutraliteten. Men av olika anledningar. […]

Österrike har kritiserat och fördömt Rysslands agerande, de bistår med skyddsmaterial och bränsle till Ukraina och är enligt Heinz Gärtner generösa med ta emot ukrainska flyktingar. […]

Han framhåller att några, enligt honom, rationella argument är att Österrike inte vill bli indragna i ett krig som inte är deras och som kanske eskalerar. De vill inte bli sedda som fiende. Om de är del av en militär allians som Nato, då ses landet kanske som en fiende. Om de inte är med betyder det att de är neutrala, menar Heinz Gärtner.

Österrike har inte heller skickat vapen till Ukraina. Är det någon debatt kring det?

– Nej, på grund av lagens villkor. Haagkonventionen 1907 förbjuder neutrala stater att skicka vapen till stridande parter. Läs artikel

Självständighet

Utgivarna

Sveriges regering har på ett berömvärt sätt klargjort, att inga främmande makter har rätt att lägga sig i vårt lands säkerhets- och utrikespolitiska orientering. Beslut av detta slag fattar vi självständigt, utan yttre påverkan. Det är en markering, som i rådande läge främst har riktat sig mot det nuvarande ledarskapet i Ryssland. Vi tullar inte på vårt nationella oberoende och vår statssuveränitet.

Svensk utrikespolitik avgörs i Stockholm, ingen annanstans. Att den stäms av med andra länder och beaktar realiteterna, är en självklarhet. Vi kan inte forma vår linje i isolation. Vi bör i det längsta undvika att bedriva en politik, som går andra emot, när så inte är tvingande nödvändigt av nationella skäl. Det är diplomatins uppgift att se till att vi blir respekterade men också konsulterade. Det är ett historiskt faktum, att den svenska linjen har välkomnats från öst som väst, från norr som söder.

Läs mer

EU-miljarder till vapen åt Ukraina, tn.se

Nya sanktioner får vänta, men EU är i alla fall överens om nya miljarder till vapen för Ukraina.

För EU:s egna säkerhet finns nu också en ”strategisk kompass” – med en insatsstyrka på 5 000 man.

Efter två års diskussioner spikades den så kallade kompassen på ett stormöte med EU:s alla utrikes- och försvarsministrar i Bryssel på måndagseftermiddagen.

– Det blev applåder. Det har jag aldrig varit med om tidigare, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) efteråt till de svenska journalisterna på plats.

Kompassen är en sorts handlingsplan för EU:s säkerhets- och försvarspolitik på väg mot år 2030. Den handlar om hur EU-länderna tillsammans ska kunna satsa och samarbeta för att kunna hantera framtida kriser, möta hybrid- och cyberhot och utveckla försvarskapacitet som kan behövas. […]

Måndagens kompassbeslut var kulmen på långa förhandlingar i flera år – men hamnar ändå i skymundan av Rysslands pågående krig i Ukraina. […]

Inne på mötet gav sedan ministrarna sitt klartecken till att fördubbla stödet för vapeninköp till Ukraina från EU:s så kallade fredsfacilitet. Nu ska totalt en miljard euro finnas tillgängligt. Det formella beslutet väntas senare under veckan.

Även Sverige har mer militär hjälp på gång.

– Det är någonting som vi jobbar med och kommer att återkomma med information om när vi är beredda på att ta de beslut som är nödvändiga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på väg in till mötet i Bryssel. Läs artikel

Viktigt att minnas Krimkriget, gp.se

Robert Azar, författare, kritiker i GP Kultur

Åren 1853-56 utkämpades ett krig mellan Ryssland och en koalition av europeiska stater. Där ingick de gamla ärkefienderna Frankrike och England, jämte Sardinien och Osmanska riket. Den viktigaste krigsskådeplatsen var Krimhalvön, som har givit kriget dess namn. Krimkriget är en viktig aspekt av den historiska bakgrunden till tragedin, som nu har drabbat Ukraina.

Kriget upptar inte ett särdeles stort utrymme i historieskrivningen, men det var ett av de stora europeiska krigen mellan Waterloo och Första världskriget. Industrialiseringens framväxt påverkade krigföringen. Järnvägen användes för trupptransporter och ångdrivna örlogsfartyg togs i bruk. […]

Sverige pressades av västmakterna att gå med i kriget på deras sida. Sedan Napoleonkrigens slut hade emellertid den svenska neutralitetspolitiken börjat ta form. Den fick allt stramare formuleringar år 1834, då landet bestämde sig för att hålla sig utanför det krig som hotade att bryta ut mellan England och Ryssland. Under Krimkriget sattes denna hållning ytterligare på prov. Utrikespolitiken var på den tiden alltjämt nära knuten till kungens person, och det har skrivits ganska mycket om hur Oscar I, den andre av bernadottarna, resonerade i frågan. Kungen ställde hårda krav som västmakterna inte kunde acceptera för ett eventuellt svenskt deltagande i kriget. […]

Vid ett skede kom kriget farligt nära. Sverige hade låtit koalitionen använda det gotländska Fårösund som bas för sina härjningar i Östersjön. Och sommaren 1854 betvingade en fransk-engelsk flottstyrka den ryska fästningen Bomarsund på Åland. Sent följande år undertecknade Oscar I ”novembertraktaten”, en defensiv allians med Frankrike och England, där Ryssland betraktades som den potentielle fienden. Men trots att man på olika vis närmade sig västmakterna, så deltog Sverige aldrig aktivt i Krimkriget och neutralitetsprincipen befästes. Läs artikel

Forsvaret følger etter russisk krigsskip, nordlys.no

Kystvakten har gjennom flere døgn fulgt etter det russiske krigsskipet «Pjotr Velikij», melder Forsvaret.

Skipet befinner seg søndag i nærheten av Smutthavet i Norskehavet.

«Pjotr Velikij» er flaggskipet i den russiske nordflåten og blant verdens største krigsskip.

Forsvaret presiserer at skipet driver lovlig aktivitet og at det ikke er uvanlig at russiske krigsskip befinner seg i området.

– Det russiske marinefartøyet seiler lovlig i internasjonalt farvann og det er ikke uvanlig med denne type aktivitet, spesielt i forbindelse med store norske og allierte militærøvelser som den pågående Cold Response 2022. Det utvises en profesjonell og respektfull tone og atferd fra alle hold, noe som bidrar til forutsigbarhet og stabilitet i Nordområdene. Läs artikel

Brev till Ulf Kristersson

Hans M Gabrielsson

Broder,

Din text i Dagens Nyheter är svårartat tankeväckande. I händelse av tillträde för en Moderatledd regering i oktober vill Du så snabbt som möjligt ansöka om svenskt medlemskap i NATO. Om nödvändigt utan stöd av Socialdemokraterna (”En minoritet ska inte få styra vår säkerhetspolitik”). Det är klara verba, med stöd av KD, L och eventuellt SD avlägger Du nu detta löfte inför valet i september. Alltså lär frågan om NATO-medlemskap bli en av de stora valfrågorna. I konkurrens med åtskilliga andra, ska sägas.

Jag bor sedan 50 år i Visby. Var under några år på 70-talet militär (A 7, m.fl. art-regementen på fastlandet). Nå, Gotland ligger där det ligger. Ett osänkbart hangarfartyg mitt i Östersjön. Sedan 2015 sker ett – låt vara långsamt – återtagande av militär värnförmåga på ön. Liksom även av ett sorgligt försummat civilförsvar. T.ex. har samtliga skyddsrum inspekterats med åtföljande påpekanden om upprustning, först i Sverige. I förrgår enades samtliga partier bl.a. om ytterligare förstärkning av Gotlands försvar. (Sannolikt stridsflyg, luftvärn, kustrobotar och artilleri). Se min text i ”Försvaret främst”; ”Försvara Gotland, jodå. Men hur?” (Celanders Förlag 2015). Enda konkreta bidraget i den antologin.

Läs mer