Samtidigt som diskussionen om en eventuell Nato-ansökan pågår i Sverige diskuteras också bland Natos medlemsländer om vad försvarsalliansens grundbult, artikel 5, skulle innebära i praktiken. Artikel 5 innebär att en attack på ett medlemsland är att betrakta som en attack på alla.
– Då görs det bedömningar som har att göra med vad som står på spel, säger Tomas Jonter.
– Är USA beredd att offra New York för Paris eller Washington för Tallinn? Vad är säkerhetsgarantierna värda när krisen är för dörren?
Eftersom artikel 5 aldrig prövats går det heller inte att med säkerhet säga vad responsen skulle bli. Varje stat fattar ett eget beslut.
– Det är inte alls säkert att svaret på en gång blir: Pang, vi rullar in hela vår försvarsstyrka. Det måste man förstå, säger Tomas Jonter.
– Artikel 5 leder inte per automatik, om låt säga att Ryssland rullar in i Litauen, att det dagen efter, månaden efter så finns det italienska, spanska, och danska trupper på litauiskt territorium. Det är inte så det ser ut. […]
Vad Sveriges roll i försvarsalliansen skulle vara är fortfarande oklart. Men enligt Mike Winnerstig, chef på enheten för säkerhetspolitik på FOI, skulle sannolikt hela det svenska försvaret integreras i Nato.
– Den svenska förmågan att agera utanför Sveriges gränser, till stöd för någon annan, är störst vad gäller flygvapnet. Den är delvis god vad gäller marinen, ubåtsvapnet då. Läs artikel
Demilitariseringen och neutraliseringen
Ålands status regleras i 1856-års konvention om demilitarisering av Ålandsöarna, 1921 års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering, 1940 Fördrag mellan Finland och Sovjetunionen om Ålandsöarna, Ålandsbestämmelser i 1947 års fredsfördrag i Paris och 1992 års protokoll mellan Ryssland och Finland om giltighet av fördrag. Vidare noteras statusen i flera dokument med anknytning till Finlands och Ålands anslutning till EU.
Utdrag ur 1921-års konvention
Undertecknarna till 1921års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering var Tysklands President, Hans Majestät Konungen av Danmark och Island, Estniska Republikens Statschef, Finska Republikens President, Hans Majestät Konungen av Det Förenade Konungariket Britannien och Irland och av de brittiska besittningarna på
andra sidan haven, Kejsare av Indien, Hans Majestät Konungen av Italien, Lettiska republikens Statschef, Polske Statschefen och Hans Majestät Konungen av Sverige.
Artikel 4
Följande bestämmelse skall likväl gälla under fredstid:
a) utöver den reguljära polispersonal, som är nödvändig för upprätthållande av ordning och allmän säkerhet inom zonen … får Finland, om utomordentliga omständigheter så kräver, införa och temporärt hålla andra väpnade styrkor som är strängt nödvändiga för ordningens upprätthållande […]
Artikel 6.
I krigstid ska zonen anses såsom neutralt område och får inte vare sig direkt eller indirekt begagnas för ändamål, som på något sätt sammanhänger med militära företag.
Dock ska, om krig berör Östersjön, det vara tillåtet för Finland att med sikte på att säkra respekten för zonens neutralitet temporärt nedlägga minor i dennas vattenområde och för detta ändamål vidtaga sådana maritima åtgärder, som äro strängt nödvändiga.
Artikel 7.
II. Om zonens neutralitet skulle bringas i fara genom en attack antingen mot Ålandsöarna eller genom ögruppen mot finska fastlandet, ska Finland inom zonen vidtaga nödiga åtgärder för att hejda och tillbakaslå angriparen, (intill dess de Höga Fördragsslutande parterna i överensstämmelse med bestämmelserna i denna konvention blir i stånd att ingripa) för att åstadkomma att neutraliteten respekteras. Läs betänkandet
Joseph Roth och Gustaf Hellström var generationskamrater, och det kan därför vara på sin plats att inleda det här anförandet med några biografiska och geografiska data och jämförelser. I en viss mening skulle man kunna kalla dem för gränsvarelser.
De föddes nära riksgränser – i Gustaf Hellströms fall en gräns som sedan länge hade varit utplånad, den mellan Sverige och Danmark, i Joseph Roths fall en som skulle förskjutas under och även efter hans levnad. Kristianstad är fästningsstaden, Brody – där Joseph Roth föddes 1894, tolv år efter Hellström – anlades som en med privilegier utrustad handelsstad, när denna del av Polen – Östgalizien – i samband med den polska statens styckningar i slutet av 1700-talet tillfördes den österrikisk-ungerska monarkin: någon mil längre bort låg Ryssland, som tog sin beskärda del av bytet; Preußen, det vi idag skulle kalla Tyskland, fick också ett stycke polsk mark.
Ett eventuellt finländskt Natomedlemskap har blivit en het potatis på fastlandet. På Åland är debatten desto svalare, men Staffan Bruuns krönika i fredagens upplaga av Ålandstidningen blottar olika uppfattningar av vad ett medlemskap skulle innebära för öarna.
– Debatten om Nato går inte het på Åland. Det förvånar mig lite. Den finns, men är inte så livlig, i alla fall inte från politiker. Det finns några före detta politiker som diskuterar det på till exempel Facebook men från landskapsregeringen är det tyst.
Det säger Jonas Bladh, tidigare chefredaktör på Nya Åland och numera politikredaktör på Ålandstidningen. […]
Hur det skulle bli med Ålands demilitarisering om Finland ansluter sig till Nato är miljonfrågan på den självstyrda, neutrala ögruppen. Journalisten och författaren Staffan Bruungör sin uppfattning tydlig i krönikan ”Dags att befästa Åland” (Ålandstidningen 4.3).
”Hur Finland i dagens läge ska kunna dribbla in sig i Nato utan att få en rasande Putin över sig är en verklig utmaning. Om det lyckas kan Finland som Natomedlem glömma Ålands demilitarisering. Ordet finns inte i Natogeneralernas vokabulär”, skriver han och fortsätter:
”Blir Finland utanför finns ännu större orsak att befästa Åland. Putin har nu, enligt Sauli Niinistö, slitit av sig fredsmasken och visat sitt kalla krigsansikte. Det gäller att anpassa sig till den nya Putin.”
Efter att Åland demilitariserades i mitten av 1800-talet har Åland befästs två gånger, under första och andra världskriget. Läs artikel
Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att ett beslut om svenskt Natomedlemskap kräver tre fjärdedelars majoritet i riksdagen.
”Som statsminister måste jag alltid fatta det bästa beslutet för Sveriges säkerhet.”[…]
Den troliga majoriteten i riksdagen som nu visat sig gälla. Hur ser du på den?
”När vi fördjupade vårt säkerhetssamarbete med Finland så var bedömningen att det var ett beslut som behövde fattas med tre fjärdedelars majoritet och den här frågan bör också rimligen ha samma beslutsprocess. Hur som helst är min ambition som statsminister att det vägval Sverige gör så kommer vi söka brett samförstånd i den frågan. Det här är inte en fråga som jag tycker lämpar sig för politisk strid”, fortsätter Andersson. […]
Andersson hänvisar ändåtill den säkerhetspolitiska analys som just nu görs i Sverige, där regeringen och riksdagspartierna deltar. Den ska vara klar senast sista maj.
”Jag anser själv som statsminister att det är viktigt att vi först analyserar, vänder och vrider på läget och sedan bestämmer vägen framåt. Jag kommer alltid sätta Sveriges säkerhet främst”, säger hon. Läs intervjun
Regjeringen la fredag frem en avtale om forsvarssamarbeid mellom Norge og USA.
– Avtalen legger til rette for videreutvikling av det viktige samarbeidet med USA. Dette handler først og fremst om å ivareta norsk sikkerhet og norske interesser, men er også viktig for sikkerhet i Europa, sier utenriksminister Anniken Huitfeldt i en pressemelding.
– Det er ikke realistisk at Norge skal forsvare seg utelukkende med egne styrker. Vi er medlem i Nato og vil støtte andre Nato-land slik de vil støtte oss. Dersom vi skal forsvare hverandre i alliansen, er det viktig at USA og andre allierte kan trene, øve, forhåndslagre og på andre måter forberede forsterkning til Norge, sier forsvarsministeren i pressemeldingen.
I følge Utenriksdepartementet oversendte proposisjon til Stortinget om Samtykke til inngåelse av tilleggsavtale mellom Norge og USA om forsvarssamarbeid av 16. april 2021, står det at Forsvarsavtalen innebærer:
– Verden er allerede dypt sjokkert, sa nødhjelpssjef Martin Griffiths da han besøkte byen utenfor Ukrainas hovedstad Kyiv.
Han og FNs Ukraina-koordinator Amin Awad ankom Butsja torsdag ettermiddag til et tre timer langt besøk. De skulle blant annet innom stedet der ukrainere har gravd en massegrav i nærheten av en kirke.Drepte sivile lå i bygatene etter at russiske styrker trakk seg ut av Butsja i slutten av mars. Ifølge ukrainske myndigheter ble flere hundre lik funnet, noen lå på gaten med hendene bundet bak ryggen.
– Neste skritt er å gjennomføre etterforskning, sier Griffiths.
Han var onsdag i Moskva, der han møtte representanter for russiske myndigheter for å diskutere den humanitære situasjonen i Ukraina. Seks uker har gått siden Russland invaderte nabolandet. Läs artikel
[…] Med kriget har dock också debatten om Nato-medlemskap blivit hetare än på länge. Även inom Anderssons eget parti har inställningen börjat förändras mot en mer positiv linje.
Statsministern menar dock att det skulle kunna bli farligt i dagens läge.
– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten.
Men skulle inte ett Natomedlemskap kunna borga för större säkerhet för Sverige?
– Sverige har varit alliansfritt i över hundra år och det har bland annat hållit oss utanför två världskrig. Ska man ändra det ska man ha väldigt goda argument. Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då. Läs artikel
Frågan om ett svenskt Nato-medlemskap står högt på den politiska agendan. Men skulle ett medlemskap i försvarsalliansen garantera hjälp från övriga medlemmar vid ett militärt angrepp på Sverige? Kanske men inte säkert, säger Tomas Jonter, professor i internationella relationer.
– Det brutala svaret är det kan vi aldrig riktigt veta, fullt ut.
Samtidigt som diskussionen om en eventuell Nato-ansökan pågår i Sverige diskuteras också bland Natos medlemsländer om vad försvarsalliansens grundbult, artikel 5, skulle innebära i praktiken.
Artikel 5 innebär att en attack på ett medlemsland är att betrakta som en attack på alla.
– Då görs det bedömningar som har att göra med vad som står på spel, säger Tomas Jonter.
– Är USA beredd att offra New York för Paris eller Washington för Tallinn? Vad är säkerhetsgarantierna värda när krisen är för dörren? Läs artikel
Statsminister Magdalena Andersson tillbakavisade vid regeringens pressträff om kriget i Ukraina för ett par veckor sedan kraven på Nato-medlemskap med att det i rådande läge skulle skapa osäkerhet och försämra vår säkerhetspolitiska situation:
”I ett sådant här läge är det viktigt att Sveriges sedan lång tid tillbaka etablerade säkerhetspolitiska linje ligger fast. Att vi är förutsägbara och tydliga med vår säkerhetspolitiska linje. Detta är inte ett tillfälle för någon form av wobblighet [ryckighet].”
Liknande ståndpunkter har nu förts fram av tidigare statsministrar. Göran Persson säger: ”Vi har tjänat på att ha stått utanför.” Och Stefan Löfven framhåller: ”För egen del har jag inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa.”
Dessa kortfattade och pregnanta uttalanden speglar på ett bra sätt själva grunden för vår alliansfrihet.
Sveriges oberoende ställning mellan stormaktsblock har skapat en säkerhets- och utrikespolitik som syftar till att minska spänningarna i vårt närområde och ytterst till att hålla oss utanför krig.
Valet av bevarad alliansfrihet framför Nato-medlemskap avgjordes utifrån övertygelsen om att vår säkerhet hänger på att vi kan utgöra en buffert mellan stormakterna. Det var en hållning som accepterades av båda blocken under hela det kalla kriget. I förening med ett starkt nationellt försvar skulle Sveriges territorium i det längsta undgå att bli en tummelplats för stormakterna.
Ingendera sidan kunde räkna med att vi skulle upplåta vårt territorium för främmande makters styrkor som kunde hota den andra stormakten genom angrepp härifrån.
Chairman of the Joint Chiefs Gen. Mark Milley argued Thursday that land mines have been critical for Ukrainian forces’ success against Russian armored vehicles.
Milley’s comments at a Senate Armed Services Committee hearing come as the Biden administration is reviewing the U.S. land mine policy after former President Donald Trump expanded the U.S. military’s use of the controversial weapons in 2020.
”Land mines are being effectively used by the Ukrainian forces to shape the avenues of approach by Russian armored forces, which puts them into engagement areas and makes them vulnerable to the 60,000 anti-tank weapons systems that we’re providing to the Ukrainians,” Milley said. ”That’s one of the reasons why you see column after column of Russian vehicles that are destroyed.” Läs artikel