För att stötta Ukraina och bidra till att säkra landets energiförsörjning har regeringen beslutat att Svenska kraftnät får överlåta materiel som kan användas för att reparera landets elnät.

– En säker elförsörjning är nödvändig för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i Ukraina. Sverige bidrar nu med materiel som kan användas för att reparera elnät som har förstörts under kriget. Rysslands invasion av Ukraina är oförsvarlig och regeringen agerar med sanktioner mot Ryssland och genom att stötta Ukraina och stärka Sverige, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar. Läs pressmeddelande

Ukraine’s President Volodymyr Zelensky says he will meet Sunday with US Secretary of State Antony Blinken and Secretary of Defence Lloyd Austin in Kyiv. The visit from the top US officials will come at a symbolic moment – on the day the Russian invasion enters its third month – and with fierce battles continuing in the country’s east. Follow our live blog for the latest developments. […]

US Secretary of State Antony Blinken will visit Kyiv Sunday, the day the Russian invasion of Ukraine enters its third month, President Volodymyr Zelensky said on Saturday.

År 1968 utgav poeten Göran Palm sin stridsskrift Indoktrineringen i Sverige. Den visade hur våra dominerande medier, radio, tv, tidningar, men även läroböcker och reklambudskap, hade en okritiskt västerländsk, amerikanistisk slagsida. Min generation, född runt 1950, gick in för motindoktrinering. Vi lutade oss mot de förändringar som skedde i tredje världen, den anti-koloniala frigörelsen.

Hjärntvätten började uppluckras, vi blev ganska framgångsrika. Efter en generation kom motattacken. Den var väl förberedd. Om 68-årsvänstern invaderade institutionerna, eftersom den var duktig på institutionsbyggande och en hel del annat, och även påverkade det statsbärande socialdemokratiska partiet, hade motståndarna kapitalet och den ekonomiska makten i ryggen. Deras ideologer invaderade till slut statsapparaten och det regerande partiet. […]

Brådskan och intensiteten, med vilka den pågående indoktrineringskampen bedrivs, sticker i ögonen. De flesta andra grundläggande skiften i svenskt samhällsbyggande och svenskt reformarbete i modern tid har tagit längre tid på sig. Bostadssociala utredningen, som skulle avskaffa bostadsnöden i landet, satt i tolv år, innan den lade fram sitt slutbetänkande 1947. Författningsutredningen tröskade i nio år fram till 1963, men den ledde inte till lagstiftning. Frågan om svenska kärnvapen bereddes under ett drygt decennium.

Frågan om svenskt Nato-medlemskap får några månader på sig att verka/värka. Den sköts sidokonstitutionellt, utan beredning. Statliga myndigheter, nyhetsmedier, forskningsinstitutioner ikläder sig rena propagandaroller. Om man ska vara uppriktig: det kuppas. Folkomröstning är inte på tapeten. Frågan är således av mindre vikt än spritförbud (1922) och högertrafik (1955). Läs artikel

Frågan om Nato är inte längre bara irriterande nålstick från högerkanten utan har som bekant ips vips blivit brinnande stoff för hela det politiska fältet. […]

Men hur är det med den där pistolen mot tinningen – egentligen? Betänk att grannen Finland (som mycket i debatten kretsar kring för närvarande) inom kort ensamt lämnar in en ansökan om medlemskap i Nato. Hur och på vilket sätt förändras säkerhetsläget för Sverige av detta? Jag vet att det är en självisk utgångspunkt men som tankeexperiment är den central. Är inte oviljan att fatta ett, gentemot Finland, motstridigt beslut i själva verket mer grundat i en reflex än av ett sunt geopolitiskt övervägande? Som en följd av sin långa landgräns mot den store grannen i öster har Finland under årtionden tvingats sicksacka mellan vilja och nödvändighet – något som Sverige till stora delar har kunnat undvika. Vi är helt enkelt två olika länder med två olika förutsättningar. Finland hade behövt följa Sverige men knappast vice versa. När Finland väl är medlem måste ryssen nöja sig med sjö- eller luftvägen om han ska nå Sverige (om han alltså vill undvika att gå genom ett Nato-land) – och hur pass troligt är det? Läs artikel

NATO must avoid a direct military confrontation with Russia that could lead to a third world war, German Chancellor Olaf Scholz said in an interview with Der Spiegel when asked about Germany’s failure to deliver heavy weapons to Ukraine.

Scholz is facing growing criticism at home and abroad for his government’s apparent reluctance to deliver heavy battlefield weapons, such as tanks and howitzers, to Ukraine to help it fend off Russian attacks, even as other Western allies step up shipments.

Asked in an extensive interview published on Friday why he thought delivering tanks could lead to nuclear war, he said there was no rule book that stated when Germany could be considered a party to the war in Ukraine.

”That’s why it is all the more important that we consider each step very carefully and coordinate closely with one another,” he was quoted as saying. ”To avoid an escalation towards NATO is a top priority for me. Läs artikel

The accession of these two nations — which would be rapidly granted as war rages between Ukraine and Russia — is being presented as strengthening the alliance. However, the U.S., alone or in conjunction with its 29 NATO allies, many of which appear to field militaries mostly for show, would handily defeat Moscow in any continental contest.

That was evident even before Russia’s botched invasion of Ukraine. Now, two months into a conflict that was supposed to have overrun the latter in a few days or weeks at most, no one imagines that Moscow retains more than a shadow of the Soviet Union’s conventional military capabilities.

In truth, NATO expansion has never been about American security. Rather, it was meant to expand Washington’s defense dole in the name of promoting regional stability. […]

Neither Finland nor Sweden is under threat. Both are well-armed and friendly with the West; neither has major disputes with Moscow. Indeed, Helsinki maintained its independence as a neutral against the Soviet Union. Even the most Russophobic analysts offer no evidence that Russian President Vladimir Putin plans to conquer the two states and add them to an expanded U.S.SR. And if he attempted to do so, Ukraine’s experience suggests that the two would exact a terrible price. Läs artikel

Om Socialdemokraterna svängertill ett ja i Nato-frågan är det klappat och klart. Då kommer Sverige att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen, eventuellt tillsammans med Finland redan i maj.

Just nu pågår ett intensivt arbete i partiet för att förankra en eventuell historisk omsvängning. Under hela fredagen satt partistyrelsen, riksdagsgruppen samt distriktsordföranden i ett långt möte i riksdagens andrakammarsal för att diskutera frågan.

Redan under förmiddagen stod det klart att flera av partiets tungviktare kommer att användas i den interna dialog som nu i rask fart drar igång, där ett beslut ska förankras bredare via de 26 partidistriktens styrelser. […]

Tiden är knapp. Den 12 maj går partiet in i en ”beslutsprocess”, berättar Baudin. Senast den 24 maj ska partistyrelsen, som äger frågan, fatta beslut om Socialdemokraterna vill att Sverige går med i Nato eller inte. […]

Det hoppas Kristersson också.

– Det är den allra mest optimistiska tidshorisonten. Att vi ansöker i juni och att alla 30 länderna ratificerar på sex månader, det vore det bästa. Men jag tror inte vi ska räkna med att det kommer gå fullt så fort. Det snabbaste har varit fyra månader, vanligare är ungefär ett år. Inom ett år från beslutet har vi mycket goda chanser att vara medlemmar.

Kristersson säger också att han inte tycker att Sverige ska försöka få till undantag i sitt medlemskap, likt det Norge och Danmark har om kärnvapen, i ett ansökningsskede.

– När man går med så gör man det helhjärtat, avtalen ska vara rena. Sedan diskuterar man med Nato efteråt hur det ska utformas, exakt vad Sverige bidrar med och exakt vad som sker i Sverige. Det tycker jag är en fråga man tar efter medlemskapet. Läs artikel

Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina genomför nu Socialdemokraterna en säkerhetspolitisk dialog. Dialogen handlar om att partiet ska ha en ordentlig diskussion och öka kunskaperna om vad det förändrade säkerhetspolitiska läget innebär. Bakgrunden är det faktum att Putin-Rysslands krig i Ukraina har förändrat förutsättningarna i grunden. […]

Den 9, 10 och 12 maj är välkomnas alla intresserade medlemmar till digitala träffar. Där kan deltagarna, tillsammans med andra partimedlemmar och företrädare, delta i en ordentlig genomgång av det säkerhetspolitiska läget och diskutera vilka säkerhetspolitiska verktyg som är bäst för Sverige i ett nytt läge. Läs pressmeddelande

Nato är den viktigaste politiska frågan sedan andra världskriget. Nu plötsligt ska man få igenom ett beslut om medlemskap när en sansad diskussion är omöjlig. Det ska gå snabbt och enhälligt. Enhälligheten betyder att regering och partier är ense. Det brukar gå att ordna. Det finns en gammal krigstradition i Finland.

Att Finland bakom den offentliga retoriken skulle stå enigt om Nato är lika osannolikt som att det fanns någon enighet bakom riksdagens enhälliga tillbakavisande av fredsoppositionen 1943. Finland har en tradition att fordra enhällighet utåt. Det är en gammal militär logik som inte har något med vanliga människor att göra. Folk är inte eniga om de inte tvingas till det. […]

Just nu säger politiska opportunister att tryggheten i Nato är större än vad en anslutning kunde föra med sig av militära maktdemonstrationer. Jag ser det så här: Natoanslutning är en åtgärd vars konsekvenser är helt okända. Det är en spektakulär internationell politisk händelse. Ingen vinner på om denna upptrappning leder till sammanstötningar och krig med (taktiska) kärnvapen som sista argument.

Det är med en viss förstämning man noterar entusiasmen för militära lösningar. I stället borde FN stödas, liksom institutioner och tjänster för fred och konfliktforskning. Pengar kan användas bättre än till vapen och militär upprustning vars grundläggande psykologi är densamma som de kriminella gängens maktstrider i förorterna. Läs artikel

Some NATO member states want the war in Ukraine to continue in order to weaken Russia, Foreign Minister Mevlüt Çavuşoğlu said Wednesday.

In a televised interview with private news broadcaster CNN Türk, Çavuşoğlu said Turkey did not think that the Russia-Ukraine war would continue much longer following the peace talks in Istanbul.

”But following the NATO foreign ministers’ meeting, I had the impression that … there are those within the NATO member states that want the war to continue,” he said.

”They want Russia to become weaker,” Çavuşoğlu said, without directly naming any countries, as talks between Ukrainians and Russians appear to have stalled after the last face-to-face meeting in Istanbul last month. The talks were due to continue online. Läs artikel