Olustiga kampsignaler

Anders Björnsson

Enligt den amerikanske pensionerade översten Douglas Macgregor finns det en uppenbar risk för att Nato-landet Polen ingriper militärt i Ukraina och att sådana överväganden har stöd i Washington. I denna situation förbereder svenska regeringen en ansökan om svenskt medlemskap i Nato. Detta är ingenting annat än politisk galenskap. Ett beslut i Nato-frågan – ja eller nej – bör rimligen dröja, till dess det ryska kriget i Ukraina är över och dess följdverkningar har avtecknat sig.

Polen är ett grannland till Sverige, via havet, och till Ukraina. Polen är historiskt sett en av Ryssland fiender – den fiendskapen upphörde inte med kalla krigets slut. Sverige har inte utpekat Ryssland som fiendemakt, Ryssland inte heller Sverige. Med ett svenskt Nato-medlemskap skulle detta förhållande ändras. Om en svensk medlemsansökan sänds in, samtidigt som polsk trupp går in i Ukraina för att strida mot Ryssland, sätts vårt lands säkerhet på spel.

Man får hoppas, att intetdera inträffar. Men svensk säkerhetspolitik måste ta sikte på oförutsägbarheter, och den möjligheten begränsas eller avvecklas, om vi inträder i militäralliansen med alla de förpliktelser och förväntningar, som då kommer att riktas mot oss. Statsminister Magdalena Andersson spådom, att vi som Nato-land kommer att bära ett speciellt ansvar för säkerheten i Östersjöområdet (till vilket ju Polen hör), bör kunna tolkas som en kampsignal.

Det är sådant som fyller en med olust i dessa dagar.

Nato-alliansen

Per Blomquist, överste av första graden och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Att nu ingå i världens största militärpakt verkar inte välbetänkt.

Nu påstår man att säkerhetsläget har förändrats i Europa. Ja, det kan man verkligen konstatera när kärnvapenmakten Ryssland är i krig mot sin granne i söder.

Vår stora granne i öster är alltid beroende av läget i Norden. Och självklart gäller detta särskilt nu då krig pågår i söder.

Det viktigaste i säkerhetsläget i Europa är antagonismen mellan kärnvapenmakterna USA och Ryssland.

Läs mer

”Skendialogen i S om Nato är ett hån”, expressen.se

Kritiken mot Socialdemokraternas Natoprocess växer. Det första medlemsmötet som hölls digitalt under måndagen var ett panelsamtal mellan Natoförespråkare, menar kritikerna – ingen partimedlem fick yttra sig.

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet, säger Kent Vilhelmsson, en av 1 800 uppkopplade socialdemokratiska medlemmar.

S-debattören Göran Greider stämmer in i kritiken.

– Den säkerhetspolitiska dialogen är bara ett teaterstycke, alla känner på sig att S-ledningen redan har tagit ställning. Läs artikel

Dagsvers: ett fredsarbete. Angående expertvälde

Vår kompilatör, vår plagiatör!

Han bråkade inte för mycket.

Han lämnade varje dag som sig bör

sin senaste drapa till trycket

 

men gnällde på alla med glatt humör

och trodde han gjorde dem glada.

Det är någonting som bara den gör

som inte kan hejda sin svada.

Läs mer

Känner du till konsekvenserna av att gå med i Nato? nwt.se

Peter Tornborg

I rasande fart håller nu våra politiker på att driva in Sverige i Nato. Folket hålls utanför. Ingen beredning värd namnet. Ingen folkomröstning. ”Det här har ni inte med att göra”. Vilka känner till konsekvenserna av medlemskapets paragraf 5?

Alla 30 medlemsländerna måste vara överens inför ett anfall på annan stat. Medlemmarna får bidra med vad de vill. Kan inskränka sig till tält och några filtar. Vilka svenskar är beredda att gå i döden för en gränskonflikt i Turkiet? Läs artikel

Rolf Ekéus: Ett Natomedlemskap kan bli en historisk tragedi för Sverige, dn.se

När vi nu alla har till uppgift att begrunda hur Sverige ska hantera det nya säkerhetspolitiska läge som uppstått i Europa efter de ryska angreppen på Ukraina, uppstår särskilt frågan om hur Putins aggression kan komma att påverka också Rysslands alliansfria grannländer Finland och Sverige. […]

Finlands agerande kan inte ignoreras av Sverige, men samtidigt bör finska beslutsfattare begrunda hela det strategiska läget i vårt gemensamma närområde. Det innebär att Sveriges och Finlands strategiska säkerhet hänger samman. Det är därför också angeläget att seriösa ansträngningar vidtas för att finna ett gemensamt svensk-finskt agerande i frågan om Natomedlemskap. […]

Ett svenskt Natomedlemsskap skulle också leda till att Sverige, som deltagare i planeringsgruppens beslut om målen i Ryssland, i sin tur kan bli mål för ryska kärnvapenangrepp. Vi skulle visserligen hamna under ett amerikanskt ”kärnvapenparaply”, vilket skulle betyda att USA kan besluta om att slå tillbaka mot angriparen med kärnvapen, men detta alltså först efter att Sverige angripits.

Från den dagen Sverige inträder som medlem i kärnvapenalliansen Nato, öppnas det således för att Ryssland listar mål för kärnvapenanvändning mot det svenska territoriet. Därmed skulle Sveriges existens hotas radikalt, en möjlig historisk tragedi för vårt land. […]

När vi nu begrundar en eventuell medverkan i Natos militära operationer måste vi vara medvetna om att det är en amerikansk general som är organisationens högste (dock ytterst efter instruktioner från USA:s president). Alla prioriteringar, målsättningar och operationer beslutas sålunda exklusivt i Natohögkvarteret av den amerikanske överbefälhavaren (inte av den svenske ÖB i ett Nato-anslutet Sverige). Läs artikel

Defender 2022, forsvarsmakten.se

Övning Defender 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Syftet är att öva amerikansk förstärkning av Europa.

Inom ramen för övningen genomförs flera nationella övningar med partners. Under övningen genomförs en större förflyttning av materiel och personal från västra Polen till Baltikum. Försvarsmakten deltar med ett reducerat kompani från Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband kommer bygga två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ingenjörsförbanden skapar rörlighet för såväl egna svenska förband och de förband vi verkar tillsammans med. Under övningen bidrar Ing 2 med viktiga resurser såsom flytbrosystem, maskindelar och fältarbetsunderrättelse.

Övningen är slutövning för värnpliktiga som under året utbildats på flytbrosystemet Däcksbro 300. Läs pressemeddelande

Varför så bråttom för oss att gå med i Nato? aftonbladet.se

Andreas Schönström, ersättare i partistyrelsen (S) och Joakim Sandell, ordförande i Malmö arbetarekommun (S)

[…] För varför så bråttom? Vad gör det för skillnad om ansökan om medlemskap görs i sommar eller om ett halvår?

Enligt fler bedömare finns knappast någon överhängande akut risk för att Sverige kommer att anfallas i närtid. Att låta beslutet grundas på gedigen samhällsdiskussion har i grunden också med demokratisk legitimitet att göra. Det är en fortfarande en stor del av svenska folket som är emot eller inte vet vad de tycker om svenskt potentiellt Natomedlemskap.

Det mest fundamentala argumentet för ett svenskt Natomedlemskap är att det ger ömsesidiga säkerhetsgarantier, vilket betyder att vi försvarar varandra om vi blir anfallna. Men vad betydelsen av dessa säkerhetsgarantier i artikel 5 innebär verkar det råda delade meningar om.

Enligt vissa debattörer innebär det att vi kan förvänta oss fullt stöd i händelse av att vi blir anfallna, men samtidigt uppger de att om någon annan Natomedlem, till exempel Turkiet, blir anfallen kan vi välja hur mycket vi vill bidra med. Till exempel ett fältsjukhus.

Men det valet går ju åt två håll. Om vi kan välja nivå på stöd till andra medlemmar, vad säger att de skulle välja en högre nivå av stöd till oss? Och vad talar emot att vi inte skulle få det stödet ändå? Läs artikel

Vi bör undvika att bli måltavla för främmande makt, kungalvsposten.se

Evert Svensson Kungälv , riksdagsledamot 1957-1991 (S)

[…] Det heter att Natos militära paraply skall rädda oss vid eventuellt anfall. Men det innebär självfallet att vi också måste bistå andra länder vid krig. En för alla och alla för en. Ett exempel på vad ett medlemskap i Nato innebär är när Norge/Nato på 1980-talet stoppade en kärnvapenfri zon i Norden. Förslaget var långt framskridet och uppbackad av Olof Palme och Urho Kekkonen men det hjälpte inte.

All säkerhetspolitik har sina risker men vi bör undvika att bli måltavla för främmande makt. Allt talar för att Sverige bör behålla sin alliansfrihet och i händelse av krig sin neutralitet. Läs artikel

90 procent av S-medlemmarna bojkottar Nato-möten, aktuelltfokus.se

Över 90 procent av Socialdemokraternas medlemmar bojkottar partiets ”dialog-möten” om Nato. Mötena är bara till för att legitimera ledningens beslut, skriver en upprörd Socialdemokrat.

Socialdemokraterna ska hålla tre digitala medlems-möten på Zoom för att diskutera svensk säkerhetspolitik. Det första mötet hölls under söndagen. Kritiska S-röster menar att mötena bara är ett sätt för S-ledningen att legitimera sin svängning i Nato-frågan. Nu visar uppgifter från Dagens Nyheter att över 90 procent av Socialdemokraternas medlemmar väljer att bojkotta de tre Zoom-mötena. Läs artikel

Ett ja till Nato sätter punkt för vår självständighet, gp.se

Martina Skrak

[…] Går vi med i Nato förlorar vi både vår självständighet, vår möjlighet att vara en röst för fred och vårt demokratiska inflytande över utrikes och säkerhetspolitiken. Kärnan i Nato är artikel 5, det innebär att Sverige vid ett medlemskap kan tvingas delta i krig mot riksdagen och regeringens vilja.

Jag och många med mig kommer aldrig kunna rösta på ett parti som säger ja till Natomedlemskap. Låt inte Rysslands vidriga krig i Ukraina påverka vår självständighet. Låt varken Ryssland eller USA styra vår utrikespolitik. Låt oss fortsätta behålla vårt demokratiska inflytande och vår självständighet. Läs artikel

Vi som elska NATO, synogsegn.no

Heming H. Gujord, professor i nordisk litteratur, Universitetet i Bergen

Det er krig i Europa, og NATO er ei soge om suksess. Det første er eit faktum, og det andre er ein påstand. Kommentariatet taler med ei røyst. Og spelar det eigentleg noka rolle om utanriksministeren kjem frå Høgre eller frå Arbeidarpartiet? Ine Eriksen Søreide er nok meir veltalande enn Anniken Huitfeldt. Men når det kjem til spørsmål om EU og NATO, stoppar forskjellane. I Stortinget 22.3.22 berømma utanriksminister Huitfeldt valet som stortingsfleirtalet gjorde i 1949. Det var eit val «som seinere generasjoner skulle ta som en selvfølge, men den gangen så var det ingen selvfølge. Det var krevende valg i datidas krevende politiske landskap». Ho åtvara mot å ri kjepphestar i ei tid når det er krig i Europa. Men kven er det eigentleg som rir kjepphestar? Kjepphesten til Anniken Huitfeldt er så stor at ho ikkje kan sjå han sjølv. Når alle som har makt, er einige, så er det ikkje eingong nødvendig å bruke hersketeknikkar. Läs artikel

Läs även kommentar av Anders Björnsson till diskussionerna i slutet av 1940-talet om förhandlingar om ett skandinaviskt försvarsförbund.