Every year, the US Navy sails warships into the Black Sea as part of Sea Breeze 2022 an annual joint military exercise with Romania and eight other NATO nations. The goal is to show solidarity and strength in the region. This year the US Navy will not be sending warships to the exercise because of fears of escalation and because of Turkey’s diplomatic blockade of NATO. […]

This year’s exercise will include 24 warships, cutters and auxiliary vessels, five planes and four helicopters manned by 1,390 naval personnel from 10 NATO member countries, including Albania, Belgium, Greece, Italy, Latvia, Poland, Romania and Turkey, the news agency said.

Although the United States won’t be sending a warship to Romania for Sea Breeze 2022, US Navy personnel and aircraft will participate in this year’s exercise. Läs artikel

Säpochefen Charlotte von Essen säger i ett utspel att demonstrationer till förmån för det terrorstämplade etnokurdiska partiet PKK bör kriminaliseras. Detta för att undanröja alla hinder för ett svenskt inträde i Nato, något som Turkiet fortfarande hotar att stoppa.

Essen menar att regeringen tassar fram på tok för försiktigt när det gäller att kriminalisera dem som stödjer PKK och andra terrorstämplade organisationer. Hon kräver nu långtgående inskränkningar i de grundlagsfästa fri och rättigheterna så att det blir olagligt att manifestera och uttrycka stöd för sådana rörelser.

Från kurdiska organisationer i Sverige och den svenska politiska vänstern har i stället krav rests på att terrorstämplingen av PKK lyfts eftersom man menar att det bara är ett arbetarparti i klasskampsopposition till den turkiska regimen. Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde (S). Svar på fråga 2021/22:1777 av Markus Wiechel (SD).

Markus Wiechel har frågat mig hur regeringen ser på initiativ som tagits i USA och Litauen rörande att anse Ryssland som statlig sponsor av terrorism och att folkmord äger rum i Ukraina, samt om jag avser att initiera liknande initiativ i Sverige, EU eller i andra internationella forum.

Sverige har inom EU verkat för omfattande sanktioner mot Ryssland med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Sverige har inga egna nationellt beslutade sanktioner.

Den 2 mars hänsköt Sverige tillsammans med 42 andra stater situationen i Ukraina till den Internationella brottmålsdomstolen. Det är möjligt att folkmord har begåtts i Ukraina. Det är viktigt att utredningar och bevisinsamling sker så att det kan prövas i domstol. En rättslig prövning av vilka brott som har begåtts är domstolar bäst lämpade att göra. Läs svaret

Utrikesminister Ann Linde (S).  Svar på fråga 2021/22:1806 av Björn Söder (SD)

Motsägelser i regeringens säkerhetspolitik

Björn Söder har frågat mig om vilken trovärdighet jag anser att jag har i mitt brev till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg med tanke på mitt partis syn på Konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW) samt om jag avser att förtydliga vad som egentligen gäller.

Regeringens ställningstagande från 2019 att Sverige inte kommer underteckna eller ratificera TPNW ligger fast. Läs svaret

Läs  kommentar på den här sajten till Sveriges brev till Nato.

An “unprecedented agreement” on the resumption of Ukrainian grain exports via the Black Sea amid the ongoing war is “a beacon of hope” in a world that desperately needs it, UN Secretary-General António Guterres said at the signing ceremony in Istanbul, Türkiye, on Friday.

The UN plan, which also paves the way for Russian food and fertilizer to reach global markets, will help to stabilize spiralling food prices worldwide and stave off famine, affecting millions.

Russian and Ukrainian Ministers signed the Black Sea Grain Initiative, facing each other at opposite ends of the table, while the Secretary-General and Turkish President Recep Tayyip Erdoğan sat in the centre.

“Today, there is a beacon on the Black Sea,” the UN chief said, speaking prior to the signing. “A beacon of hope – a beacon of possibility – a beacon of relief — in a world that needs it more than ever.”

Mr. Guterres thanked President Erdogan and his government for facilitating the talks that led to the deal.  He commended the Russian and Ukrainian representatives for putting aside their differences in the common interests of humanity. […]

In April, the Secretary-General met with Russian President Vladimir Putin and with Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy to propose a plan. The UN has been ”working every day since”, he said. Läs artikel

For months, the Secretary-General has been underlining the importance of facilitating full access to world markets for Ukraine’s food stocks and Russian food and fertilizers.

He travelled to Moscow and Kyiv in April to propose a plan to reach that objective.

Ukraine and the Russian Federation are breadbaskets of the world, producing almost one-third of the world’s wheat and barley and half of its sunflower oil.  Russia is also a top global exporter of fertilizers and the raw materials for its production.

Today in Istanbul, senior representatives from Ukraine, the Russian Federation, and Türkiye gathered to sign an initiative which establishes a mechanism for the safe transportation of grain, related foodstuffs and fertilizer from Ukrainian ports to global markets. The United Nations, represented by the Secretary-General, signed the Initiative as a witness. The purpose of the Initiative is to contribute to the prevention of global hunger, to reduce and address global food insecurity, and to ensure the safety and security of merchant ships entering or departing Ukrainian ports.

In the Initiative, the Parties recognized the role of the Secretary-General of the United Nations in securing the discussions for this Initiative. They went on to request his further assistance in its implementation, in the furtherance of the humanitarian mission of the United Nations, subject to its authorities and mandates. Läs artikel

I början av juni offentliggjorde EU sitt sjätte sanktionspaket mot Ryssland sedan landet invaderade Ukraina. Paketet innebär att Rysslands möjlighet att exportera olja till EU kraftigt begränsas. Ett potentiellt sjunde sanktionspaket förväntas fokusera på gasexporten och skulle innebära ett betydande ekonomiskt avbräck för Ryssland. Många bedömare menar dock att EU:s stora behov av naturgas kommer att göra det svårt att få igenom sådana sanktioner.

En del av den ryska gasexporten har emellertid redan påverkats. Efter krigsutbrottet i februari valde Tyskland att dra in tillståndet för den då precis färdigställda naturgasledningen Nord Stream 2 och bolaget försattes i konkurs. Denna ledning som består av två drygt metertjocka rör, med start i Ust-Luga i Ryssland och anslutning i Lubmin i Tyskland, ligger därmed i dagsläget oanvänd på Östersjöns botten. Nord Stream 1, som togs i bruk 2011-2012 och som består av två motsvarande rör med samma dragning, förutom att den lämnar land i ryska Vyborg, har samtidigt fortsatt att leverera naturgas till den europeiska kontinenten.

Just den här veckan är Nord Stream 1 avstängd för ordinarie underhåll, något som sällan brukar skapa rubriker. I det rådande läget har avstängningen dock medfört en rädsla i det gasberoende Tyskland för att ledningen inte kommer att öppnas igen. Om så blir Nord Stream 1 ett energipolitiskt vapen för Ryssland såsom Nord Stream 2 redan blivit för Tyskland.

Sverige har spelat en inte oviktig roll i tillkomsten av de båda naturgasledningarna. Sveriges och berörda kommuners hållning har dock förändrats på avgörande sätt mellan Nord Stream 1 och Nord Stream 2. […]

Nord Stream 1 och 2 är två bolag med olika ägarstrukturer, även om ryska Gazprom är huvudägare i båda. Den formella skillnaden mellan bolagen har fått ökad betydelse under de senaste månaderna. För Nord Stream 1 har det varit angeläget att distansera sig från Nord Stream 2, att framhäva en internationell profil och visa hur bolaget framgångsrikt och pålitligt levererat naturgas under det senaste decenniet. I ett pressmeddelande från början av mars i år skriver bolaget att det inte är involverat i Nord Stream 2, inte belagt med några sanktioner och att kapaciteten att leverera naturgas därför är oförändrad. Läs artikel

Sedan torsdagsmorgonen strömmar igen gas från Ryssland till Tyskland via gasledningen Nord Stream 1. Gasleveranserna har varit helt stoppade i tio dagar på grund av underhållsarbeten på ledningen.

I Tyskland hade man befarat att det skulle komma till ett totalstopp av gasleveranserna i samband med de årliga servicearbetena. Sedan torsdagsmorgonen strömmar ändå igen gas via ledningen Nord Stream 1 från Ryssland till Tyskland.

– Problemet är att vi visserligen får gas i dag, men hur det ser ut i morgon eller övermorgon vet vi inte. President Putin har ju varnat för att mängden gas igen kan minska, säger Klaus Müller, chef för myndigheten som ansvarar för det tyska gasnätet i en intervju för rundradiobolaget ARD.

Under torsdagsförmiddagen bekräftades att mängden levererad gas ligger på ungefär samma nivå som före servicestoppet.

Redan innan underhållsarbetena inleddes hade nämligen det ryska gasbolaget Gazprom minskat på leveranserna till Tyskland. Sedan mitten av juni har man endast levererat cirka 40 procent av den maximala kapaciteten. Läs artikel

Europeiska unionen har den 21 juli 2022 infört nya sanktioner till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De nya sanktionerna omfattar bland annat förbud mot import av ryskt guld. Sanktionerna som nu träder i kraft utvidgar och preciserar tidigare sanktioner och specificerar verkställigheten av dem.

Sektorspecifika ekonomiska sanktioner utvidgas genom importförbud mot ryskt guld och förädlade guldprodukter. Guld är Ryssland näst största exportprodukt efter energi. Dessutom utvidgas listan över produkter och teknik som omfattas av exportkontroll. Genom utvidgningarna kommer kontroll­förteckningen allt närmare de viktigaste partnerländernas motsvarande förteckningar.

Inom trafiksektorn utvidgas förbudet för ryskflaggade fartyg att anlöpa hamnar i EU-länder genom att lägga till slussar i förbudet och på så sätt garantera bättre genomförande av sanktionerna och förhindra att de kringgås. Läs pressmeddelande

In his March 1 State of the Union Address, President Biden said, “let me be clear, our forces are not engaged and will not engage in the conflict with Russian forces in Ukraine.” He had made this promise many times: there would be no US boots on the ground in Ukraine.

Three months later, on June 25, the New York Times reported that “C.I.A. personnel have continued to operate in the country secretly, mostly in the capital, Kyiv, directing much of the vast amounts of intelligence the United States is sharing with Ukrainian forces.” It added that other NATO countries, including the U.K., France, Canada, and Lithuania, have commandos operating in Ukraine. […]

While campaigning, Biden promised a quick return to the JCPOA Iran nuclear agreement. He said that Trump ”recklessly tossed away a policy that was working to keep America safe and replaced it with one that has worsened the threat.” He promised to ”offer Tehran a credible path back to diplomacy.”

But when, after inexplicable delays, it came time to act on the promise to return to the JCPOA, Biden refused to promise an end to sanctions—the flesh of the agreement—and refused to promise that the U.S. would not break the deal again even for the duration of Biden’s term—the soul of any agreement. Läs artikel