[…] Finland and Sweden’s membership of NATO is bound to impact the geostrategic security scenario in the Arctic. First, of the eight Arctic countries within the Arctic Circle (i.e., region above 66° 33’ 44’’ north), five are existing NATO members (Canada, Denmark, Iceland, Norway and United States). With Finland and Sweden’s decision to join NATO, the new security equation in the Arctic will squarely be tilted in favour of the western NATO members with Russia on the other side as the non-NATO member. Practically, this could result in the development and implementation of a new ‘NATO Arctic Policy’ with strategic and security objectives. The changed arrangement may instigate similar counter-response from Russia which could escalate strategic military posturing in the region.

Second, till recently, Russia shared 196 km of direct land border with only one NATO member state, i.e., Norway. Finland joining NATO would result in the addition of 1,340 km of land borders between NATO and Russia. This would drastically alter the strategic threat perception of Russia, owning to the geographical proximity between Helsinki and Russia’s important cities such as St. Petersburg and its key strategic base on the Kola Peninsula, which is the linchpin of its military establishment in the western Arctic. […]

The Russia–Finland border that remained peaceful since World War II, could witness permanent military presence and deployment of excessive military infrastructure. The severity of this could be analysed from Russian President Vladimir Putin’s statement in Turkmenistan emphasising that Russia does not have any territorial or other issues with Sweden and Finland like the one it has with Ukraine. But he simultaneously asserted that “if military contingents and military infrastructure were deployed there, we would be obliged to respond symmetrically and raise the same threats for those territories where threats have arisen for us”. […]

The Arctic Council, the only existing mechanism for cooperation in the region, remains currently suspended. Scientific activities have taken a backseat. The non-Arctic states/observers in the Arctic Council are in a conundrum regarding the future status of the Council. The arguments for the continued working of the Arctic Council ‘without’ Russia further add to the geopolitical complexities. Any such unilateral call would not only widen the insecurity gap, but could also result in split amongst non-Arctic states in the Council. […]

India should call for reviving the Arctic Council as per the fundamental principles of Ottawa Declaration that called for promoting cooperation, coordination and interaction among Arctic states and its indigenous communities on issues of sustainable development and environmental protection. Simultaneously, to meet its own Arctic priorities, India needs to invest in developing its independent polar infrastructure and research base in the region. Developing cooperation with Arctic countries having polar expertise also remains crucial to India’s continued engagement. Läs artikel

Fredag bekreftet Ukraina at de bombet landsbyen Enerhodar, som ligger ved det aktuelle atomkraftverket.

– Den militære aktiviteten og operasjonene øker i denne delen av landet, og det bekymrer meg svært, sier Grossi under en pressekonferanse i Wien fredag.

Verkets fysiske konstellasjon er blitt hardt skadd, legger han til. Det er stor frykt for en atomkatastrofe i forbindelse med krigshandlingene rundt atomkraftverket, som er okkupert av russerne. Ukrainske og russiske styrker legger skylden på hverandre for det.

Ukrainerne hevder Russland har lagt militære styrker til området for å bruke atomkraftverket som skjold, mens Russland anklager Ukraina for å angripe det. Läs artikel

USA befinner sig inte i krig med Ryssland.

Nej, amerikanerna hjälper ett litet demokratiskt land i Europa som blivit oprovocerat anfallet. Med 113 miljarder dollar, inklusive avancerade amerikanska vapensystem som har monterats på gamla ryska MIG-plan, raketartilleri som ukrainare kört runt på små sportmotorbåtar, och kryssningsmissiler som ställts upp på truckflak.

Ukraina har också fått missiler som kan nå en bra bit in på de områden som ryssarna har ockuperat. Ukrainas underrättelsechef har medgett att ”konsultationer” med amerikansk underrättelsetjänst har ägt rum, innan missilerna avfyrats mot ryska lager och vapentransporter. Läckor har också visat att det var amerikansk underrättelseinformation som hjälpte till att döda både ryska generaler och spränga ett ryskt krigsfartyg i luften.

Men Vita Huset förnekar det gång på gång: president Biden vill inte ställa USA och Ryssland mot varandra, eller fördjupa någon konflikt. Nato får absolut inte dras in i kriget.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin sa dock redan i april att målet för USA var att ”försvaga” den ryska militären så att den inte längre har kapacitet att invadera ett grannland. Så det går ju en bra bit bortom att ge Ukraina en chans att försvara sig. […]

Men kriget i Ukraina lär inte avslutas med ett enda stort filmiskt fältslag, utan vid en förhandling som måste påbörjas med någon slags vapenvila. Detta sker först när de som levererar vapen och stöd till Ukraina börjar kräva det. Och då vill båda sidor ligga så mycket på plus som möjligt. Zelenskyj har meddelat att han enbart avser att ”förhandla från en styrkeposition”.

Så när ska de börja förhandla?

Inte än, är svaret. Och inte heller snart, ser det ut som just nu. Läs artikel

U.S. and Georgia-led sixth Noble Partner 2022 military exercise started on 29 August at the 4th Infantry Brigade training ground in Vaziani, south of Tbilisi, the country’s capital. Notably, none of Georgia’s Ministers or Prime Minister Irakli Garibashvili were in attendance in a marked departure from previous Noble Partner exercises. […]

Significantly, this is the first year that representatives of the Japanese and Swedish armed forces are taking part. In total, more than 2,400 military personnel are involved in the exercise from 18 countries, and 1 multinational brigade, including Georgia, the U.S., Bulgaria, Romania, Moldova, Great Britain, Japan, Sweden, and others. Läs artikel

Ryska Gazprom meddelade på fredagen att gasröret Nord Stream 1 är ur bruk på obestämd tid på grund av ett oljeläckage. Siemens Energy, som brukar sköta underhållet av röret, säger att ett läckage inte skulle hindra att röret används. […]

G7-länderna kom på fredagen överens om att införa ett pristak på rysk olja för att begränsa Rysslands oljeintäkter som landet använder för sin invasion i Ukraina. Finansministrarna från G7-länderna, däribland USA, Japan och EU-länder, meddelade om beslutet under fredagen men specificerade inte vad exakt pristaket blir. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade tidigare att EU också borde införa ett pristak på den ryska gasen för att hindra Rysslands president Vladimir Putin från att manipulera gasmarknaden.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev svarade att Moskva i så fall skulle stänga kranarna helt.

”Det skulle helt enkelt inte finnas någon rysk gas i Europa”, skrev Medvedev på meddelandetjänsten Telegram. Läs artikel

[…] For eksempel så tror 57 prosent av alle spurte i en undersøkelse som Pentagon har gjennomført at de vil ha en eller annen form for psykisk skade etter å ha tjenestegjort, mens nesten 50 prosent tror at de vil ha en fysiske problemer. Men godt under halvparten (omtrentlig 40 prosent) av alle som tjenestegjør i det amerikanske forsvaret er i kampavdelinger, og av disse er det primært hæren og marinekorpset som er i kamp. Nå skal det sies at av de som har vært i strid etter 11 september 2001 så sier 52 prosent at det har hatt en negativ innvirkning på deres mentale helse, og 41 prosent sier at det har hatt en negativ innvirkning på dere fysiske helse. […]

Avhengig av hvor alvorlig problemet blir i USA kan eventuell manglende rekruttering til ha alvorlige konsekvenser for Norge. Selv uten rekrutteringsproblemene har Pentagon vansker med å oppfylle sine forpliktelser, da forpliktelsene overgår ressursene som står til rådighet. Tilgjengeligheten på amerikanske styrker i den daglige konkurransen med Kina og Russland er allerede synkende, og i en krise eller krig som involvere USA direkte vil den bli ytterligere utfordret. Skulle USA få vesentlige problemer med rekrutteringene i tillegg vil det skape ytterligere press på det amerikanske forsvaret. Gitt at Kina er den primære utfordreren er det naturlig at Europa, på tross av den utfordrende situasjonen med Russland, vil måtte vike dersom det blir nødvendig å prioritere.

Man risikerer derfor at de avdelingene eller fartøyene som har Norge som et sannsynlig innsatsområde blir nedprioritert, slik at de som har Asia som kjerneområde er klare for eventuelle kriser eller krig. Eventuelt kan man se for seg at styrkestrukturen endres slik at hele avdelinger eller fartøy som har Norge som sannsynlig innsatsområde enten forsvinner fra strukturen, eller blir omprioritert. I en situasjon der konkurransen mellom Russland og Kina på den ene siden, og USA og Vesten på den andre, fortsetter og kanskje tilspisser seg vil det kunne medføre redusert nærvær i Norge. I krise og krig vil det kunne føre til dårligere tilgjengelighet på amerikanske forsterkninger. Man kan også se for seg en kombinasjon av nedprioritering og endring av styrkestrukturen.

[…] Effekten vil sannsynlig vis være sterkest i land-domenet. Gitt den mer skjermede posisjonen Norge har etter at Sverige og Finland blir NATO-medlemmer, kombinert med det amerikanske marinekorpsets økende involvering i Stillehavet og den begrensede mobiliteten til landstyrker, vil rekrutteringsutfordringer sannsynlig vis skape en utfordrende situasjon for forsterkninger til lands. Men mannskapsmangel vil også ha konsekvenser i sjø-domenet, da en amerikansk styrkestruktur som er ansett som for liten for utfordringene nødvendig vis må prioritere den største trusselen: Kina. US Navys evne til å forsterke Norge kan derfor påvirkes betraktelig av fremtidig mannskapsmangel. US Air Force vil også påvirkes av de samme kreftene som marinekorpset og US Navy, men gitt mobiliteten til flystyrker kan utfordringene være noe enklere å kompensere for.

For Norge betyr eventuelle rekrutteringsutfordringer at de sikkerhetspolitiske trendene som trekker USA mot Asia, samt ressursknappheten som fordrer harde prioriteringer, kan bli forsterket. Resultatet er at Norge (og Europa) i økende grad blir ansvarlig for egen sikkerhet. Gitt at dagens forhold til Russland ikke forbedres nevneverdig i overskuelig fremtid er det ikke bare de sikkerhetspolitiske, strategiske og operasjonelle endringene i det amerikanske forsvaret det er viktig å holde øye med, men også dets evne til å tiltrekke seg kvalifisert personell. Läs artikel

Greece is not important in NATO, President Recep Tayyip Erdoğan said Friday in response to Athens’ recent moves and negative statements against Ankara within the bloc.

”NATO is strong if Türkiye is present; NATO is not strong without Türkiye,” he told reporters after Friday prayers in Istanbul.

Greece’s negative statements to NATO about Türkiye cannot harm ties between Ankara and the alliance, Erdoğan underlined.

”Greece’s negative approach to NATO does not weaken Türkiye-NATO relations,” he added.

Greece recently forced NATO to remove a message congratulating Türkiye’s Victory Day on Aug. 30.

The holiday commemorates the decisive victory in the Battle of Dumlupınar, the last battle in the Turkish War of Independence, on Aug. 30, 1922. Following the battle, the Greek presence after World War I in Anatolia ended. Victory Day has been celebrated as an official holiday since 1926 and was first celebrated on Aug. 30, 1923. Läs artikel

Germany will expand its military presence in the Indo-Pacific by sending more warships and joining drills with allies as it keeps an eye on the ”enormous” build-up of China’s armed forces, the German defence chief told Reuters.

Germany is joining other Western nations in showing more muscle in the region amid growing alarm over Beijing’s territorial ambitions. […]

Last year, Berlin sent its first warship in almost 20 years to the disputed waters of the South China Sea – at the risk of irking its top trade partner – and this month it sent 13 military aircraft to joint exercises in Australia.

General Eberhard Zorn told Reuters the Bundeswehr planned on sending troops to participate in training exercises in Australia next year, while the navy would send a fleet of several more ships to the region in 2024.

”This is how we want to consolidate our presence in the region,” Zorn said in an interview at the defence ministry in Berlin. Läs artikel

I omvärlden, liksom som i Sverige, finns de som tycker att ett svenskt Natomedlemskap är ett misstag. En av dem är den världsberömde ekonomen och FN-rådgivaren Jeffrey Sachs, som säger till Utrikesmagasinet att USA kunde ha gjort mer för att förebygga kriget i Ukraina.

”Natoutvidgningen är en del av USA:s ’exceptionalism’. Inget annat land i världshistorien har haft en lika expansiv militär närvaro som USA. Natoutvidgningen är en del av denna”, skriver Sachs.

Jeffrey Sachs är amerikansk ekonom, analytiker och professor vid Columbia University. Han har skrivit flera böcker som behandlar USA:s utrikespolitik. Sachs är också öppet kritisk till vad han anser vara sitt eget lands expansiva strategi för att upprätthålla sin plats på den globala arenan.

”Sveriges önskan att gå med i Nato är sorglig av två skäl. Den gör det svårare just nu att nå fred i Ukraina, och den förminskar Sverige, som är ett fantastiskt land delvis för att det är neutralt. När Sverige talar lyssnar världen – inte av rädsla, som för USA, utan av stor respekt. Det är beklagligt att se Sverige ansluta sig till USA:s militärallians. Jag anser att det är onödigt för Sveriges säkerhet och oklokt för Sveriges unika roll i världen.” Läs artikel

Flera amerikanska bombplan av typen B-52 flyger just nu på låg höjd över Stockholmsområdet. Flygningen är en övning som utspelar sig bland annat över slottet och regeringskvarteren.

– Den här övningen visar på hur starka vi är tillsammans, säger Therese Fagerstedt på Försvarsmakten.

Övningen är en av flera som genomförts på svenskt territorium på senare tid – och är en del av USA:s löfte om att visa närvaro under Sveriges Nato-process.

Planen flög vid lunchtid på låg höjd över Kungliga slottet och regeringskvarteren efter att ha flugit över södra Sverige. Läs artikel

August 17, 1982

1. In the Joint Communique on the Establishment of Diplomatic Relations on January 1, 1979, issued by the Government of the United States of America and the People’s Republic of China, the United States of America recognized the Government of the People’s Republic of China as the sole legal Government of China, and it acknowledged the Chinese position that there is but one China and Taiwan is part of China. Within that context, the two sides agreed that the people of the United States would continue to maintain cultural, commercial, and other unofficial relations with the people of Taiwan. On this basis, relations between the United States and China were normalized. […]

3. Respect for each other’s sovereignty and territorial integrity and non-interference in each other’s internal affairs constitute the fundamental principles guiding United States China relations. These principles were confirmed in the Shanghai Communique of February 28, 1972 and reaffirmed in the Joint Communique on the Establishment Of Diplomatic Relations which came into effect on January 1, 1979. Both sides emphatically state that these principles continue to govern all aspects of their relations. Läs kommunikén

Läs också den gemensamma kommunikén från 1979 där PRC och USA erkänner varandra samt den första gemensamma kommunikén från 1972.